I behov av varandra

”En av många delförklaringarna till att exporten i Sverige fungerar det är det här klusterbeteendet”¹³.

Ludwig Werner talar om att musikexport var ett område där svenskarna tidigt såg att “där borde man samverka”¹⁴. Export Music Sweden och grundarna av

organisationen förstod från början att fler än skivbolagen var intresserade av export, även låtskrivare och artister ville nå framgång och sprida sin musik utanför Sveriges gränser¹⁵. Det samarbete som uppstod i samband med skapandet av ExMS

underlättade allas enskilda arbeten och stärkte klustrets gemensamma

konkurrenskraft. Arbetet skedde till en början på en grundläggande nivå, men det underlättade aktörers arbete rent praktisk som t.ex. samordning av montrar på musikbranschmässor. Detta motsvarar den första av Porters faktorer för ett lands nationella fördelar, produktions faktorer. Samordningen som ExMS genomförde underlättade kommunikationen mellan aktörerna, nu visste de vem de kunde höra av sig till direkt istället för att leta efter rätt person för arbetet¹⁶. Detta ser vi liknar det Walter beskriver som organisation i form av nätverk. Skillnaden mellan denna organisering och den hierarkiska organiseringen är dock att relationerna inom nätverket kräver ömsesidigt intresse från aktörerna (Walter 1991 i Gunneriusson 2002).

Export Music Sweden är med i organisationen Nomex som startade sin formella verksamhet år 2012 efter tre år av pilotprojekt där musikexport-organisationerna från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island samarbetar för att sprida nordisk musik (Nomex 2015). Om detta samarbete säger Jesper Thorsson:

13 Ludvig Werner VD IFPI Sverige, intervju i Stockholm den 18 november 2015.

14 (ibid.).

15 (ibid.).

16 (ibid.).

”Mycket tillfredställande. Det är unikt i världen och många tittar på vad vi gör. Jag kom just hem från Hokuo Fest i Japan, vår gemensamma satsning med låtskrivarläger, hårdrock showcase, trade day, seminar day, mottagning på ambassaderna mm. Ingen av de nordiska länderna skulle kunna genomfört detta lika bra själva”¹⁷.

Här har vi ett exempel på ett samarbete som existerar utanför befintliga

organisationer. Liu (2010) menar att interaktion bidrar till innovation och det kan göra att ett samarbete likt Nomex skapar nya ideér och kopplingar som uppstår mellan aktörerna. Detta leder inte till fördelar för endast en aktör, utan det kan återfinnas hos samtliga inblandade. Samarbetet sträcker sig över landsgränser och fungerar som en naturlig mötesplats, något som Elisabeth Widlund nämner som viktiga, ”och det påverkas ju inte sådär jättemycket vilken regering som sitter”¹⁸. Dessa mötesplatser skulle bl.a. kunna vara internationella mässor och showcase, något som 7 av 10 aktiva inom musikbranschen svarade (i en enkätundersökning som genomfördes av Musiksverige och Export Music Sweden) att de gärna hade deltagit på fler för att på så sätt kunna binda kontakter och hitta möjligheter till nya samarbeten, både inom och utanför Sveriges landsgränser (Musikexportstrategi 2015). Att skapa samarbeten som överskrider de formella gränserna är viktigt för organisering och Walter (1991 i Gunneriusson 2002) talar om nätverk, att nätverk används för att organisera sig som ett strategiskt val snarare än att det är något som är tvunget. Deltagande på mässor och showcase kan skapa bra tillfällen att inte bara nätverka och hitta nya kontakter, utan även för att skapa medvetenhet om sin plats i världen, sitt habitus, och andra aktörers behov.

Svenska Institutet har tidigare haft ett partnersamarbete med ExMS. De har bl.a fått hjälp med att finna artister de kan använda för sitt arbete med att stärka bilden av Sverige i utlandet¹⁹. Åren 2014 och 2015 genomförde Svenska Institutet i samarbete med bl.a. Tillväxtverket och Export Music Sweden Try Swedish @ SXSW (Try Swedish 2015). Daniel Thuresson talar om vikten av att inte bara ha företag och organisationer som talar om Sverige utan att även instanser finns där för att ”prata

17 Jesper Thorsson VD Export Music Sweden, mailkonversation den 24 novebember 2015.

18 Elisabeth Widlund Kommunikationschef SAMI, intervju i Stockholm den 18 november 2015.

19 Karin Kärr Communication Officer Svenska Institutet, intervju i Stockholm den 27 november 2015.

med bönder på bönders språk”²⁰. På så sätt tar de sig in inom de respektive

organisationerna och företagens habitus. Den sociala interaktionen som utspelas kan då göra att ”mottagaren” tar in mer av informationen om den kommer från någon med ett starkt socialt kapital (Bourdieu 1980:64 i Hiller & Rooksby 2002).

Människan är dock ingen rationell varelse och allt beror på om mottagaren tilldelar informatören tillräckligt starkt socialt kapital inom det aktiva fältet för att den ska uppfattas som trovärdig och kunna påverka habitus (Hiller & Rooksby 2002).

Thuresson menar att Try Swedish är ett samarbete som finns för att det måste finnas, ”både hands-on men även som ett ekonomiskt stöd så samarbetar vi och det tror jag att vi behöver göra för att det ska bli bra helt enkelt. För att vi ska kunna förstå hur det fungerar”²¹. Under dessa projekt arbetade de med att marknadsföra svenska musikakter under den årliga amerikanska showcasefestivalen South by South West i Austin, Texas (ibid.). Utöver detta talar Karin Kärr om hur deras samarbete med ExMS inneburit att de fungerat som en upplysare för

utlandsmyndigheterna om att artister bör få betalt för sina livespelningar. Att livedelen av musikbranschen inte bara fungerar som ett sätt att göra reklam för sig själv, utan att det även är en viktig inkomstkälla.

7.2 Samarbeten

Flera av våra respondenter har nämnt att den hjälpsamheten de upplever mellan aktörer inom musikbranschen är förvånande för många. Producenten och låtskrivaren Max Martin har t.ex. mycket att tacka Denniz Pop (Dag ”Dagge”

Volle) för att han bjöd in honom att vara med och jobba i studion²². Istället för att en person skriver både text och musik till en låt på egen hand delas arbetet upp bland fler aktörer som var och en är specialister på olika delar av låtskapande. På detta sätt, med “rätt personer på rätt jobb”, nås tillsammans ett bättre resultat.

Istället för att se på varandra som konkurrenter väljer de att se varandra som tillgångar och går samman för att tillsammans skapa något bättre. Detta beteende kan vi koppla till hur ett fält arbetar. Precis som Bourdieu talar om att ett fält måste bestå av specialister (Broady 1998) består denna process av ett antal specialister inom konsten av låtskrivande.

20 Daniel Thuresson Handläggare på Tillväxtverket, intervju i Stockholm den 27 november 2015.

21 (ibid.).

22 Ludvig Werner VD IFPI Sverige, intervju i Stockholm den 18 november 2015.

Denna typ av samarbete ser vi i fler situationer än under skrivandet eller

producerandet av en låt, det här klusterbeteendet där personer hjälps åt och delar med sig av kunskap till varandra. En organisation som verkar för hela

musikbranschklustret är Musiksverige. Organisationen är unik då det inte finns något annat land som har en organisation där upphovsmän, musiker, artister, skivbolag och musikförlag samarbetar. Det innebär dock inte att samarbetet är superenkelt. Werner talar om hur de arbetade med etableringen och förarbetet av organisationen i fyra år och säger; “jag tror också att det är lite konsensusdrivvana i Sverige, där är vi ganska bra. I Frankrike bygger man nästan utvecklingen på konflikt, i Sverige bygger man det på konsensus och resonemang som kanske håller på ganska länge ibland. Men sådana lägen när det har varit mycket konflikter då funkar det ganska bra tycker jag“²³. Denna konsensus kan liknas vid Castells (2010) teori om att ett nätverk kan expandera och integrera nya knutar sålänge de delar samma koder som nätverket.