Håkan Gunneriusson (2002) talar om att en aktör använder sig av två strategiska resurser, det sociala- och det symboliska kapitalet. Gunneriusson menar även att dessa begrepp är relaterade till ytterligare två begrepp: kulturella fält och sociala nätverk. Det symboliska kapitalet ger symboliska relationer och det sociala kapitalet ger personliga relationer (Gunneriusson 2002). Vi har valt att bara använda det sociala kapitalet eftersom vi finner att det symboliska kapitalet inte tillför något till vår analys då det symboliska kapitalet endast finns när något har tillerkänts ett värde. Inom de kulturella områdena har detta ofta med det kreativa skapandet att
göra (Broady 2002 i Gunnerisson 2002). I och med att vi har gjort avgränsningen att bara belysa och undersöka det fjärde ledet av musikbranschen, det stödjande ledet (Forss 1999), ser inte vi att det symboliska kapitalet tillför något speciellt till vår analys.
Den generella definitionen, som är accepterad och återgiven av de flesta forskare inom området, av socialt kapital lyder: “Investment in social relations with expected returns in the marketplace” (Bordieu 1980, 1983/1986; Lin 1982, 1995a; Coleman 1988, 1990; Flap1991, 1994; Burt 1992; Putnam 1993, 1995a; Erickson 1995, 1996;
Portes 1998 i Lin 2001). Individer lägger tid och engagerar sig i interaktioner och nätverk för att nå vinster. Dessa vinster kan gälla allt från ekonomiska vinster till politiska, affärer eller gemenskap (Lin 2011). Socialt kapital är kapital som vinns via sociala relationer. Med detta synsätt ses kapital inte i finansiella tillgångar utan som sociala tillgångar i form av aktörers nätverk och tillgångar i den grupp de tillhör (ibid.). Dessa sociala tillgångar kan i sin tur leda till finansiella vinster.
När vi i denna uppsats talar om socialt kapital blir således gruppen musikbranschen och eventuella utomstående aktörer som kan influera branschen. Eftersom
musikbranschen är en såpass liten (Musiksverige 2015) och föränderlig bransch tror vi att socialt kapital blir av stor vikt för dess aktörer för att kunna hålla sig
uppdaterade och kunna ligga steget före. Vi har använt oss av teorier om socialt kapital vid analys av de intervjuer vi gjort för att dels belysa hur våra respondenters sociala kapital kan ha påverkat deras plats och inflytande i branschen, även för att belysa vilken betydelse socialt kapital utgör i branschen överlag.
6.6 Globalisering
Globalisering är mer av ett koncept än en term och går tillbaka redan till Karl Marx tid och idéer men det är först under våra senaste decennier som globalisering blivit en allmänt vedertagen idé (Dicken 2011). Lika mycket som det talas om
globalisering närapå, lika mycket missförstås det eftersom globalisering är ett stort och svårgreppbart fenomen. Nationalencyklopedins definition av globalisering lyder “Globalisering - förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden” (Gustavsson u.å.).
Det finns flera olika former av globalisering som politisk, ekonomisk, kulturell och social globalisering dock är det ofta svårt att särskilja dessa (Dicken 2011.) då de allt som oftast påverkar varandra och är beroende av varandra.
Forslid (2008) skriver i sin rapport till globaliseringsrådet att “Globaliseringen minskar de ekonomiska avstånden mellan länder och regioner, olika typer av transaktioner och kontakter blir enklare och billigare. Denna process har i grunden en mycket stor potential att globalt bidra till ökad produktivitet, högre tillväxt och ett högre och jämnare fördelat välstånd”. Han drar slutsatsen att “kunskapsintensiva kluster, i regel nära storstadsregioner, är en avgörande faktor för Sveriges framtida tillväxt i en globaliserad värld.” Vi kommer använda Forslids teori om en
globaliserad värld i analysen av vår empiri eftersom musikbranschen är en bransch som påverkas av omvärlden och när teknologisk utveckling gör att världen ständigt krymper blir nätverkande och samarbeten över landets gränser av än mer vikt (Lagerkvist, Wirtén & Dahlström 2008) speciellt i en social och nätverksberoende bransch som musikbranschen (Sturk 2015).
6.7 Fält
Forssell (1992) och Sahlin-Andersson (1996) definierar fält som ej objektivt existerande och menar att ett fält snarare "grundas på en föreställning om att vissa organisationer av någon anledning, oftast att man sysslar med samma slags verksamhet, hör samman" (i Johansson 2002 ).
Broady (2002 i Gunnerisson 2002) talar om sociala fält eller konkurrensfält som ett system där aktörer på olika positioner har ett gemensamt mål eller strider för samma sak. Gunnerisson beskriver skillnaden mellan fält och sociala nätverk som att fältet beskriver relativa relationer, medan nätverket snarare beskriver de kvalitativa sociala relationerna. Bourdieu menar att kulturella fält inte funnits för alltid eftersom ett fält förutsätter specialister, institutioner och erkända värdehierarkier (Broady 1998, Gunneriusson 2002). Dessa ska först ha uppkommit i Frankrike under 1830- och 1840-talet då de blivit autonoma. Först då kunde konstnärer av alla slag börja värdera sin konst. Det sköttes dock inte av konstnärerna själva utan av Akademin, uppdragsgivare eller publiken. Med det självförtroendet i ryggen, att
deras konst äntligen sågs att ha ett värde för fler än konstnärerna själva, började de ta för sig mer, skapa sina egna förutsättningar och spelregler för sitt arbete.
Broady (1998) har utformat 10 tumregler för att kunna mäta autonomin i ett fält.
Bland dessa finns t.ex. en grundstruktur där de mest erkända konstnärerna har mer konstnärligt kapital än andra, mindre erkända, samt att stor vikt sätts vid att det finns drivkrafter eller anledningar till engagemang som sporrar deltagarna till ökade prestationer (ibid.). Bourdieu talade aldrig om fält som sträckte sig över
landsgränser utan för honom var detta ett begrepp på nationell nivå (ibid.). Detta kan vara en svaghet hos honom och hans definition av fält då idag samarbete och organiseringar sträcker sig längre än länders gränser i takt med att globaliseringen har etablerat sig. Marknader är idag snarare internationella än nationella (ibid.).
Som inom många andra områden finns det hierarkier även inom fält (Gunnerisson 2002). Aktörer på lägre positioner måste erkännas av de mer inflytelserika aktörerna högre upp i hierarkin för att på så sätt få mer inflytande inom just det fältet.
Musikbranschen är en samling av personer som samarbetar och konkurrerar inom samma kompetensområde (Hallencreutz 2002). De samarbetar och konkurrerar såväl geografiskt som kunskapsmässigt i relation till varandra. De är i symbios och ofta beroende av varandra och skapar på så sätt tillsammans ett fält. Eftersom vi ser till hur musikbranschen samverkar och samarbetar ser vi branschen ur ett
fältperspektiv när vi gör vår analys.
6.8 Habitus
Bourdieu definierar habitus som: “A system of durable, transportable dispositions, structured structures predisposed to function as structuring structures, that is, as principles which generate and organise practices and representations”
(1990:53). Habitus är en uppfattning av vad ens plats i världen är (Hiller &
Rooksby 2002). Det kan både vara en kognitivt plats eller en plats som tar en fysisk form (ibid.). Habitus kan även beskrivas som länken mellan de sociala strukturerna och individens agerande som skapar normer och beteendemönster (ibid.). Bourdieu och Wacquant (1992:133 i Hiller & Rooksby 2002) menar att habitus är en produkt av historien och att tidigare händelser påverkar det framtida beteendet. Habitus påverkas av mänskliga faktorer och är aldrig helt rationell. Detta gör att formen
habitus tar är föränderlig, eller som Bourdieu själv beskriver det “durable but not eternal” (1992:133 i Hiller & Rooksby 2002).
Habitus visar på social interaktion och den enskilde personens ställning inom det aktiva fältet (Bourdieu 1980:64 i Hiller & Rooksby 2002). Detta påverkas av personens sociala, symboliska och kulturella kapital (Hiller & Rooksby 2002).
Detta gör att personer med olika bakgrunder kan ha olika värderingar, uppfattningar samt handlar och väljer olika eftersom att tidigare upplevelser påverkar hur en individ väljer att värdera saker i nuet (Brante & Lundh u.å.).
Vi har valt att använda habitus som en teori i analysen av vårt empiriska material eftersom teorin om habitus bidrar med en förståelse om hur klustret verkar och hur dess aktörer beter sig mot varandra. Habitus ger oss en förståelse för de faktorer som kan ligga bakom beslut som tas, vare sig de har med nätverk eller pengar att göra.