Politiska aspekter

Problematik med kortsiktig planering finns på flera håll i branschen och det var något som Åstedt kom in på under intervjutillfälle. Han berättade om problemet med kommunala stöd som ges till musiksatsningar och hur kommunansatta och politiker inte förstår musikbranschen. För att kunna exportera krävs nätverk, att bygga upp nätverk tar tid och när kommunalt eller statligt stöd ges är det oftast i ett eller möjligen tre års projektsatsningar. Nackdelen blir då som Åstedt sa att “just när det börjar bli något då tar de här projekten slut och de får inget mer stöd"³⁴.

De senaste åren har den svenska musikbranschen arbetat tillsammans för att få svenska politiker att se musikbranschen och andra kulturella och kreativa branscher som viktiga näringar. Förhoppningen har varit att få politiker att se musikbranschen som en seriös näring och inkomstkälla för Sverige för att på så sätt få ökat stöd i form av nödvändig kompetens och finansiering för branschens utveckling. Detta ledde till bildandet av organisationen Musiksverige som verkar för att samla musikbranschens behov och föra diskussioner med politiker hur staten kan främja musikexport genom ett långsiktigt och stabilt stöd (Musiksverige 2015). De årliga rapporterna Musiksverige ger ut hoppas fungera som ett sätt att få politikerna att ta musikbranschen på större allvar (ibid.). Widlund talade om att hon tidigare nämnt musik som en täring istället för en näring då det snarare ansågs suga tillgångar ur systemet än att tillföra något värde. Det nämner hon som en av de största

framgångarna med Musiksveriges arbete samt att få politikerna att lyssna och framförallt ge dem möjlighet att kunna tala om musikbranschen som en näring.

“Det gick att få politikernas öra. De lyssnade på en för att man är vederhäftig när man för fram sådana synpunkter utan att de känner att man är för partisk”³⁵. Innan Musiksveriges arbete fanns nämligen inga siffror att tala om i musikbranschen, ingen visste hur bra eller dåligt det gick för det fanns inga siffror och statistik. De flesta skivbolag och förlag ville absolut inte ge ut några siffror och allt hölls i det dolda, det var först med Musiksveriges start som politiker kunde få möjlighet att ha något konkret att läsa sig in på och kunna tala om³⁶.

34 Peter Åstedt VD Musichelp, skypeintervju den 8 december 2015.

35 Elisabeth Widlund Kommunikationschef SAMI, intervju i Stockholm den 18 november 2015.

36 Peter Åstedt VD Musichelp, skypeintervju den 8 december 2015.

Flera av våra respondenter säger att de inte märker någon direkt skillnad i hur olika regeringar har behandlat frågor som berör musik. Widlund säger att hon fann att den tidigare regeringen såg på musik som ett medel att sälja andra svenska varor, att det mer fungerat som ett redskap, än att det är konst som skapas av människor för att avnjutas som konst. Thorsson nämner att det är en helt annan dialog nu, speciellt om musikexport, än vad det har varit tidigare. Han menar att det inte beror på partifärg utan att det nu tas på större allvar från alla partier. Han talar även om att det statliga stödet för musikexport i stort sett är detsamma, oavsett

regeringssammansättning. Porters diamantmodell för nationella fördelar (1990) menar att den styrande regeringen är en aktör som har möjlighet att påverka ett kluster och hur det verkar. Detta bekräftar många av våra respondenter även om de inte anser att partifärg påverkar branschen märkvärt så menar de att det är

regeringen som kan ge musikbranschen en ökad trovärdighet och seriositet genom att lyssna till branschens behov och ge branschen den uppmuntran och stöd som den behöver som verksam näring.

Flera av våra respondenter anser att det läggs ner för lite resurser på att

marknadsföra svensk musik i utlandet. Soini och Åstedt säger båda att det satsas alldeles för lite pengar på svensk musikexport, speciellt om en jämförelse görs med de andra nordiska länderna. Enligt uppgifter som Musiksverige och Export Music Sweden gemensamt har publicerat (Musikexportstrategi 2015) är Sverige det land med näst lägst offentlig finansiering för export av musik i norden, samtidigt är Sverige är det land i Norden med högst intäkter från musikexport. Summan för Sveriges offentliga bidrag för musikexport ligger på 1,7 miljoner kronor, samtidigt är Norges motsvarande bidrag en summa på 26,8 miljoner kronor. Det skiljer nästan 20 miljoner kronor på dessa bidrag. På Swedish Music Export jobbar Jesper

Thorsson och en person till som har en anställning på halvtid³⁷. I Norges

motsvarighet, Music Norway, sitter 15 anställda utspridda på kontor i Oslo, Berlin och London (Music Norway 2015). I Danmark, Music Export Danmark, sitter fyra anställda (Music Export Denmark 2015) och i Finlands motsvarighet Music Finland är de hela 20 anställda (Music Finland 2015). T.o.m lilla Island har tre anställda samt en praktikant på Iceland Music Export (Iceland Music Export 2015). Ändå har

37 Jesper Thorsson VD Export Music Sweden, mailkonversation den 24 novebember 2015.

Sverige högst exportandel i norden, hela dubbelt så hög som Norges (Musikexportstrategi 2015).

Samtidigt som det svenska stödet för musikexport är lågt så är det dessutom osäkert.

Jesper Thorsson berättade om problematiken i att de måste söka bidrag för deras fortsatta verksamhet varje år. Med Thorsson och den halvtidsanställda menar han att de har 1,9 anställda på Swedish Music Export och på så få anställda utgör

bidragssökande stora resurser i både tid och lön. Detta gör även att det blir svårt att driva verksamheten framåt med långsiktighet eftersom de varje år måste visa på vad de gjort och varför de ska få fortsatt statligt stöd. En annan stor begränsning för Export Music Sweden och Thorsson anser Åstedt vara att “SKAP är de som gett honom mest pengar, då har de också öronmärkt att allt det han gör måste göras med jazz och världsmusik”³⁸. Detta tror vi kan begränsa ExMS arbete att stötta de projekt de själva ser som bra musik exportsatsningar för Sverige eftersom stora delar av deras resurserser istället läggs på att stötta jazz- och konstmusik festivaler som Jazzahead, APAP³⁹ och Folk Alliance⁴⁰ där det är svårt att nå ut till en bredare publik. Att först ta fram en intresseorganisation som ska verka för ökad svensk musikexport för att sedan inte ge dem frihet att utöva den expertis de har tillsats att göra, eftersom att de som skänker mest monetära medel får störst inflytande, tror vi kan skapa en viss organisatorisk lamslagning och göra de anställda omotiverade till att ta fram nya initiativ.

Ämnen som i branschen anses viktiga att beröra och som många tror kan leda till en negativ utveckling för svensk musiks framtid är att de skär ner på estetiska ämnen, både i grundskolan och på gymnasiet. Kulturskolan är också ett ofta berört ämne.

Enligt den senaste budgetpropositionen för 2016 ska Kultur- och musikskolan få bidrag på 100 miljoner kronor (Regeringen.se 2015). Detta främst för att sänka höga avgifter och för att göra kultur- och musikskolan tillgänglig för fler (ibid.).

38 Peter Åstedt VD Musichelp, skypeintervju den 8 december 2015.

39 Association of Performing Arts Presenters.

40 Peter Åstedt VD Musichelp, skypeintervju den 8 december 2015.

”Det är klart att som jag brukar säga, ger du nio miljoner apor

instrument så kommer du få några bra låtar. Det är klart att du får”⁴¹.

Utöver detta är studieförbunden en aktör som vi lagt märke till att våra respondenter talat varmt om. Åstedt⁴² berättar hur han brukar tala om studieförbunden som en anledning till det svenska musikundret när han får frågan vad han tror ligger bakom svensk musiks framgångar. Detta håller även Soini med om och när vi talade med honom om de svenska musikframgångarna i utlandet, samt faktorerna bakom dessa sa han att: “mycket av den svenska modellen med musikskolor, studieförbund och allas möjlighet att hålla på med musik skapar förutsättningar och möjliggör”⁴³. Under Refuseds tacktal vid utdelningen av det svenska musikexportprisets hederspris år 2012 sade de ”det är tack vare ABF och möjligheten att spela på fritidsgårdar som vi står här” (Lindström 2013). Här har vi ett exempel på ett svenskt band som har stora framgångar utomlands och tack vare detta tilldelats ett pris från regeringen (ibid.). Här finner vi storheten i att det är svenska fenomen som musik och kulturskolan, studieförbunden och den svenska arbetsviljan som får lite välförtjänt stjärnglans och strålkastarljus. Detta visar även på ett tillfälle där regeringen försöker påverka musikbranch klustret genom att visa på uppmuntran och stöd med hjälp av att dela ut ett exportpris.

Werner talar om vikten av tillgång till kultur i vardagen. Trots det tror inte Werner att Musikskolan skapade Max Martin, utan han menar istället att “jag tror att det är att förenkla det. Om vi lägger ihop massa sådana saker, att det finns och att musiken är tillgänglig. Att vi har en fri radio, det tror jag är sjukt viktig, den tar ju vi

förgivet. Sånt tror jag sammantaget är oerhört viktigt”⁴⁴.