Bekämpningsmedel

Grundvattenkontrollprogrammet visar att be-kämpningsmedel förekommer på flera platser i kommunen (se bilaga 1). Sammanlagt har 28 bekämpningsmedelsrester påvisats minst en gång under kontrollprogrammet och 12 av dem har förekommit i otjänliga halter (se

ta-bell 2 sida 14). Nio av tio jordlagerbrunnar samt två av fem bergborrade brunnar har haft påvisade halter av minst ett bekämpningsmedel.

De vanligast förekommande substanserna har varit BAM och atrazin samt dess nedbrytningsprodukter, som har påvisats på åtta provpunkter varav fem har haft otjänliga halter av BAM och fyra har haft otjänliga halter av atrazin. Flera av provplatserna har bytts ut under kontrollperioden, vilket försvårar jämförelser. Av de som varit med sedan 1992 visar mätningarna på Tofta 9:3 (10) att halten av atrazin uppgick 1993 till 0,14 µg/l och har minskat därefter. 2012 var atrazinhalten 0,015 µg/l. Liknande ut-veckling har varit på Saxtorp 7:34 (13), där halten av BAM uppmättes till 0,25 µg/l vid mätningen 2007. 2012 låg halten på 0,03 µg/l. Däremot har Råga Hörstad 7:4 (9) haft flera otjänliga halter av atrazin, även i de senaste mätningarna.

BAM är nedbrytningsprodukt till diklobenil, som tillsammans med atrazin användes i totalbekämp-ningsmedel. Substanserna inte varit tillåtna efter 1990, men bryts ner långsamt. Förutom BAM och atrazin har det förekommit otjänliga halter av hexazinon, bentazon, metazaklor, kvinmerak, metri-buzin, terbutylazindesetyl och DNOC.

I tre av de fem bergborrade brunnarna har inga halter av bekämpningsmedel påträffats under kontroll-perioden. Vid undersökningen 2011 hittades låga halter av BAM och atrazin på Bulten 1 och på Asmundtorp 1:270 hittades mycket låga halter av fenmedifam.

I jordlagerbrunnarna har bekämpningsmedel varit vanligt förekommande under perioden. På endast en provtagningspunkt (Saxtorp 4:3) har inga bekämpningsmedel påträffats. Råga Hörstad 7:4 har däremot Klass Tillstånd Bekämpningsmedel µg/l

1 Mycket låg halt <0,01

2 Låg halt 0,01-0,025

3 Måttlig halt 0,025-0,05

4 Hög halt 0,05-0,1

5 Mycket hög halt ≥0,1/0,5

14

haft otjänliga halter av bekämpningsmedel i alla mätningar, och där de mest förekommande substan-serna har varit ogräsmedlen atrazin och dess nerbrytningsprodukter samt terbutylazin. Trots att brun-nen enligt ägaren används regelbundet och att atrazin inte har varit tillåtet efter 1989, är halterna fort-farande höga på provpunkten.

Fem jordlagerbrunnar (7, 8, 10, 14 och 15) valdes ut 1992 för att vid varje mätning analyseras med avseende på bekämpningsmedel. Provpunkt 7 och 14 har ersatts två gånger och är därför svåra att jäm-föra över tid. Sedan senaste bytet har inga bekämpningsmedelsrester hittats på provpunkt 14 medan låga halter av BAM, atrazin och dess nedbrytningsprodukter samt isoproturon och kloridazon har på-träffats på provpunkt 7.

Förekomsten av bekämpningsmedel på reservvattentäkten Tullstorp 13:1 (8) har varit låg även om fastigheten ligger nära flera åkrar. Under perioden har ogräsmedlet bentazon detekterats i låga halter sedan 1998, och i mätningarna 2011 och 2012 detekterades mycket låga halter av kvinmerak, propa-mokarb och kloridazon.

På lantbruksfastigheten Tofta 9:3 (10) är förekomsten av bekämpningsmedel högre än de övriga fyra brunnarna. Halterna av både bentazon och metazaklor har vid flera tillfällen överstigit tjänlighetsgrän-sen på 0,1 µg/l. Den högsta halten av bentazon uppmättes till 0,7 µg/l i november 2004 och i mars 2011 uppmättes en halt av metazaklor på 3,5 µg/l. På Tofta 9:3 har även förekommit låga-måttliga halter av BAM och atrazin samt dess nedbrytningsprodukter. I mätningen 2012 uppgick halterna av kvinmerak till 46 µg/l, vilket misstänks bero på att ytvatten tränger in i brunnen. På grund av detta kommer brunnen att ersättas till provtagningen 2013.

Provplats 15 har varit densamma (Annelöv 3:10) fram till 2011, då den ersattes på grund av att den inte hade utnyttjats under en längre tid. Under perioden 1992-2004 uppmättes höga halter av BAM och vid fyra mätningar har halten legat på minst 0,1 µg/l. I övrigt har endast en låg halt av metribuzin på-träffats vid ett tillfälle. Även efter bytet 2011 har BAM påpå-träffats, men halterna har varit låga. Utöver BAM, har atrazin, atrazindesetyl, azoxystrobin och metalaxyl påträffats i låga halter.

Grundvattenkontrollen visar att rester av bekämpningsmedel förekommer i Landskronas grundvatten och det har påträffats i både bergborrade och jordlagerbrunnar. Lokalt kan halterna medföra att vattnet bedöms som otjänligt att dricka. De höga halterna kan bero på att ytvatten läcker in.

Tabell 2. Lista över de bekämpningsmedel som har påträffats minst en gång i grundvattenkontrollen samt de platser där halterna har varit otjänliga.

Bekämpningsmedel Provplatser där otjänliga halter har uppmätts

Exempel på användningsområde

Amidosulfuron Mot ogräs i odlingar av bland annat stråsäd, betesvall och slåttervall (klass 2).

AMPA Nedbrytningsprodukt till ogräsmedlet glyfosat (t.ex. Roundup,

klass 2 och 3).

Atrazin 7 (Vadensjö 8:1),

9 (Råga Hörstad 7:4), 10 (Tofta 9:3), 14 (Kvärlöv 17:1)

Totalbekämpningsmedel (t.ex ”Totex Strö”, klass 3) för gru-sade gångar, gårdsplaner, banvallar mm. Ej godkänt för användning sedan 1989.

Atrazin 2-hydroxy 14 (Kvärlöv 17:1) Nedbrytningsprodukt till atrazin. Se atrazin.

Atrazindesetyl 7 (Vadensjö 8:1), 9 (Råga Hörstad 7:4), 10 (Tofta 9:3), 14 (Kvärlöv 17:1)

Nedbrytningsprodukt till atrazin. Se atrazin.

15

Atrazindesisopropyl 9 (Råga Hörstad 7:4), Nedbrytningsprodukt till atrazin. Se atrazin.

Azoxystrobin Mot svampangrepp i odlingar av bland annat korn, havre, råg

och vete. Mot svampangrepp på golfbanor och andra gräsbe-vuxna idrottsanläggningar (klass 2) totalbekämpningsme-del (t.ex. ”Totex Strö”, klass 3) för grusade gångar, gårdspla-ner, banvallar mm. Ej godkänt för användning sedan 1990.

Bentazon 10 (Tofta 9:3), Mot ogräs i odlingar av bl a vall och ärt (klass 2).

DNOC 9 (Råga Hörstad 7:4), Herbicid och insekticid. Ej godkänt för användning.

Fenmedifam Mot ogräs i odlingar av foderbetor, sockerbetor och rödbetor

(klass 2).

Fluroxipyr Mot ogräs ibland annat betesvallar och odlingar av råg och

havre. (klass 2) Mot örtogräs i odlingar av bland annat vete och korn (klass 1). Tidigare preparat mot ogräs i odlingar av bland annat vete, korn, råg, rågvete och havre (klass 2).

Hexazinon 13 (Saxtorp 7:34) Mot rot- och stubbskottsbildning av lövträd samt mot jätteloka alternativt mot vegetation på grusade ytor, industriområden, upplagsplatser och liknande. (klass 2) Samtliga preparat upp-hört.

Isoproturon Mot ogräs i odlingar av stråsäd (klass 2). Mot ettåriga gräs-ogräs och vissa örtgräs-ogräs endast i höstsäd (klass 3). Samtliga preparat upphört.

Klopyralid Mot ogräs i odlingar av bland annat stråsäd, lin och gräsfrövall (klass 2). Tidigare preparat bland annat mot ogräs i gräsmattor (klass 3)

Kloridazon Mot ogräs i odlingar av sockerbetor och rödbetor (klass 3).

Klorsulfuron Mot örtogräs i väletablerade gräsmattor på golfbanor, idrotts-anläggningar och i parker. Mot örtogräs i odlingar av stråsäd utan insådd samt i lin. (klass 2) Samtliga preparat upphört.

Kvinmerak 10 (Tofta 9:3), Mot ogräs i odlingar av raps och rybs. Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2)

Metalaxyl Mot svampangrepp i bl.a. potatis, sockerbetor, morötter m.fl.

grönsaker (klass 2).

Metazaklor 10 (Tofta 9:3), Mot ogräs i odlingar av raps och rybs (klass 2).

Metribuzin 14 (Kvärlöv 17:1) Mot ogräs i odlingar av potatis och morötter (klass 2).

Metsulfuronmetyl Mot örtogräs i odlingar av bland annat vete, korn, havre, råg och rågvete (klass 2).

Propamokarb Mot svampangrepp i odlingar av sallat på friland och i

hus. Mot svampangrepp i odlingar av tomat och gurka i växt-hus. Mot svampangrepp i odlingar av småplantor av bland annat huvudkål. (klass 2)

Simazin Brett användningsområde. Mot ogräs i frukt- och bärodling

samt i planteringar under träd och buskar. Mot ettåriga gräs-ogräs och örtgräs-ogräs i höstsäd. För totalbekämpning av icke önskvärd vegetation på trädgårdsgångar, upplagsplatser, o d.

(klass 2 och 3) Ej godkänt för användning.

Terbutylazin Mot bl a ogräs i odlingar av potatis och majs, i plantskolor och frukt- och bärodlingar. Klass 3-preparat ”Gardoprim” använ-des till grusgångar och gårdsplaner. Samtliga preparat upp-hört.

Terbutylazindesetyl 9 (Råga Hörstad 7:4), Nedbrytningsprodukt till terbutylazin. Se terbutylazin.

Tifensulfuronmetyl Mot ogräs i odlingar av bland annat vete, korn, havre, råg och rågvete (klass 2).

16

Nitrat är kväveföreningar som förekommer naturligt i jorden, men kväve är ofta ett brist-ämne i jorden och tas effektivt upp av växter innan det når grundvattnet. På grund av väx-ternas upptag är de naturliga nitrathalterna i grundvattnet mycket låga. Förhöjda halter indi-kerar påverkan från framför allt gödsling, hantering av gödsel och avlopp. Utsläpp från ex-empelvis transporter och värmeproduktion samt utsläpp av ammoniak har också medfört att kväve tillförts marken genom luftburen deposition. Höga halter av nitrat kan öka risken för hälsoeffekter och halter över 50 mg/l ska inte ges till barn under ett år eftersom blodets sy-reupptagning kan försämras.

Både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen anger att grundvattnet ska bedömas som tjänligt med anmärkning vid nitrathalter på 20 mg/l eller högre. Om halten är 50 mg/l eller högre bedöms vattnet som otjänligt och vattnet ska inte ges till barn under ett års ålder.