På uppdrag av Miljönämnden utformade Sveriges geologiska undersökning (SGU) ett förslag till kon-trollprogram (Gustavsson 1991), vars syfte är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kom-munen och att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten. Kontrollprogrammet inleddes 1992 och det har årligen genomförts provtagningar av grundvattenkvaliteten.
3.1 15 provpunkter
Kontrollprogrammet omfattar sammanlagt 15 provpunkter, som är utspridda i kommunen (se figur 1 sida 6) för att ge en representativ bild av kommunens grundvattenförhållanden. Fem av punkterna är bergsbrunnar, som når ner till de djupt liggande grundvattentillgångarna. Enligt kontrollprogrammet ska vattnet i bergsbrunnarna provtas vart femte år, eftersom tillgångarna har ett bra naturligt skydd och att vattnet inte genomgår snabba förändringar. Tio av punkterna är jordlagerbrunnar, där grundvattnet ligger ytligare och ofta har ett sämre naturligt skydd mot föroreningar. Eftersom föroreningar snabbare kan nå grundvattnet, ska jordlagerbrunnarna enligt programmet provtas två gånger per år under vår och höst.
Nedan framgår vilka brunnar som har ingått i kontrollprogrammet (se tabell 1). Under perioden 1992-2012 har ett antal av de ursprungliga brunnarna bytts ut för att säkerställa kvaliteten. I två fall har fastigheterna anslutits till den kommunala vattenförsörjningen, medan de övriga har bytts ut på grund av brister i konstruktion, placering eller att de inte har utnyttjats. Av de ursprungliga brunnarna från 1992 var nio stycken desamma vid provtagningen 2012.
I rapporten skrivs fastighetsbeteckning tillsammans med provpunktens nummer, t.ex. Viarp 10:12 (6), för att lättare identifiera platsen som provtogs.
Tabell 1. Provpunkterna och de förändringar som gjorts mellan 1992-2012.
Punkt Typ 1992 1994 2004 2005 2011
11
3.2 Analyser
För att få en bild av grundvattenkvaliteten har brunnsproverna analyserats för kemiska och bakteriolo-giska parametrar samt för förekomsten av kemiska bekämpningsmedel. Analyser av kemiska paramet-rar och bekämpningsmedel har pågått sedan kontrollprogrammets start, medan återkommande bakteri-ologiska undersökningar inleddes 2004.
Fem jordlagerbrunnar valdes ut för att långsiktigt studera förekomsten av bekämpningsmedel i grund-vattnet. Brunnarna har därför analyserats för bekämpningsmedel vid varje undersökning. På grund av detta har provpunkterna 7, 8, 10, 14 och 15 längre kontrollserier på bekämpningsmedel än övriga provpunkter.
3.3 Bedömning av grundvatten
För att bedöma grundvattnets kvalitet, används Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, senast ändrad genom (LIVSFS 2011:3) och Socialstyrelsens allmänna råd om försiktig-hetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17), senast ändrad genom (SOSFS 2005:20).
Livsmedelsverkets föreskrifter omfattar vattenverk, men inte de som levererar mindre än 10 m³ per dygn eller försörjer färre än 50 personer. De mindre vattenverken, tillsammans med enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar, omfattas istället av Socialstyrelsens föreskrifter.
I sina föreskrifter har Livsmedelsverkets gränsvärden som anger de kvalitetskrav som måste tillgodo-ses för att vattnet ska antillgodo-ses vara tjänligt att dricka. Socialstyrelsens föreskrifter anger i sin tur riktvär-den som bör uppfyllas för att vattnet ska vara hälsosamt och rent samt bedömas som tjänligt att dricka.
I de flesta fall är Livsmedelsverkets gränsvärden och Socialstyrelsens riktvärden för tjänligt dricksvat-ten desamma, men i några fall skiljer de sig åt.
Förutom Livsmedelsverket och Socialstyrelsens föreskrifter, används SGUs bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013). Bedömningsgrunderna är ett verktyg för att tolka och värdera insamlade data om grundvatten samt att kunna göra enhetliga klassningar av grundvattnets tillstånd avseende olika parametrar. Tillståndsklassningen, som tar hänsyn till respektive parameters effekter på miljö, hälsa och tekniska installationer, omfattar fem klasser: (1) – Mycket låg halt till (5) – Mycket hög halt. I rapporten redovisas varje parameters tillståndsklassning under respektive avsnitt.
3.4 Bedömningssvårigheter
Under de 20 år som kontrollprogrammet har pågått har det skett förändringar som försvårar jämförel-ser över tid. Som nämnts tidigare har sex provpunkter fått byta ut sina brunnar för att säkerställa kvali-teten. Även om de nya brunnarna har placerats i ett liknande område, innebär ett byte av provpunkt ofta nya förutsättningar genom exempelvis de naturliga egenskaperna samt hur marken och brunnen används. På provpunkt 7 hade Arrarp 3:24 väsentligt lägre nitratkvävehalter än både föregångaren Vadensjö 8:1 och ersättaren Vadensjö 19:2. På grund av bytena är det svårt att se den långsiktiga ut-vecklingen på utbytta provpunkter. Särskilt svårt är det på provpunkt 7 och 14, som har ersatts två gånger.
En annan svårighet är att mätningarna har genomförts oregelbundet under vissa perioder. Detta gäller framför allt de bergborrade brunnarna. Provtagningen av de bergborrade brunnarna skulle genomföras vart femte år, men mellan 1994 och 2003 togs inga prover. Därmed uppkom ett större mellanrum mel-lan mätningarna än den ursprungliga pmel-lanen. När det gäller jordlagerbrunnarna, finns det dock mycket
12
data även om en provpunkt inte har undersökts under några år. Genom att jordlagerbrunnarna skulle undersökas årligen enligt kontrollprogrammet, har de provtagits vid många tillfällen.
En viktig förändring under kontrollperioden är att analysmetoderna utvecklats, vilket har medfört att detektionsgränserna har sänkts avsevärt. Under merparten av 1990-talet låg detektionsgränserna för exempelvis bekämpningsmedelsanalyser på 0,1 µg/l, och vid mätningen 2012 låg detektionsgränsen för de flesta ämnen på 0,001 µg/l. Med lägre detektionsgränser har det blivit möjligt att påvisa fler substanser, men samtidigt finns det inga tidigare uppgifter om eventuell förekomst.
Byte av laboratorier som analyserar proverna har också medfört skillnader i analysresultaten. Även om laboratorierna har använt standardiserade metoder, har detektionsgränserna varierat i några fall. På grund av skillnader i laboratoriernas tekniska möjligheter har detektionsgränsen i vissa fall kommit att ligga på en något högre halt i senare mätningar.
En annan svårighet är att det periodvis saknas uppgifter för vissa ämnen och provplatser. Orsaken är att urvalet av analyserade parametrar har varierat under kontrollprogrammet. Ett annat skäl är att vissa provpunkter bara har omfattats av specifika analyser det aktuella året. Ett tredje skäl är att det i några fall inte har genomförts någon provtagning på punkten överhuvudtaget det aktuella året.
Halterna av parametrarna påverkas även av vilken tidpunkt på året proven tas. Under sommarhalvåret är användningen av exempelvis bekämpningsmedel högre än under vintern, vilket kan medföra att halterna av bekämpningsmedel i jordlagerbrunnar kan vara högre under sommaren. Enligt program-mets utformning skulle jordlagerbrunnarna provtas både vår och höst, men under en period genomför-des provtagningen bara en gång om året.
Avsaknaden av data försvårar möjligheterna att se den långsiktiga utvecklingen på några provpunkter, men genom kvalitetssäkring har problem i kontrollprogrammet överbryggats.
13
Enligt miljöbalken (14 kap. 2 § (SFS 1998:808)) definieras kemiska bekämpningsmedel som en kemisk produkt som syftar till att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Bekämpningsmedel används främst inom skogsindustrin till im-pregnering av virke, men även för växtskydd inom jordbruket, för hemmabruk och ogräsbe-kämpning på exempelvis golfbanor och banvallar. Höga halter av beogräsbe-kämpningsmedel kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar, träd-gårdar eller oförsiktig hantering av medlen.
Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter och Socialstyrelsens allmänna råd för enskilda vatten-täkter ska vattnet bedömas som otjänligt om det innehåller 0,1 µg/l av ett enskilt bekämp-ningsmedel eller om summan av halterna av alla enskilda bekämpbekämp-ningsmedel är 0,5 µg/l.