I referensgruppen för pedagogisk utveckling ingår representanter från alla instanser där det bedrivs pedagogiskt arbete inom Högskolan, nämligen alla institutioner samt Högskolebiblioteket, Sektionen för flexibelt lärande och IT-sektionen. Ordförande i referensgruppen är ordförande i nämnden för lärarutbildningen och utbildningsveten-skap vilket också ger gruppen legitimitet och trovärdighet i organisationen. Sam-ordnaren för kompetensutvecklingsverksamheten vid Högskolan bistår ordföranden som handläggare för referensgruppen. I samband med att referensgruppen för pedagogisk utveckling inrättades genomförde ordföranden och handläggaren en serie besök hos alla prefekter för en dialog kring referensgruppens mandat, förväntningar på dess verksamhet och institutionernas behov av stöd för det fortsatta arbetet med pedagogisk utveckling. Dessa samtal bidrog till förankring av referensgruppen för pedagogisk utveckling och samtidigt gav de underlag för planering av referens-gruppens arbete.
Referensgruppen har träffats ett par gånger per termin och den har fungerat som ett nav för arbetet med högskolepedagogiska frågor inom Högskolan och som en plattform och ”clearing house” för utbyte av information, erfarenheter och synpunkter – allt i syfte att främja högskolepedagogisk utveckling och professionalisering av lärarnas arbete. Referensgruppen för pedagogisk utveckling har bland annat varit remissinstans för arbetet med formulering av Linnéuniversitetets strategidokument. I det sammanhanget märktes att det finns ett stort engagemang för pedagogiska frågor vid Högskolan och en genuin önskan att skapa en lärande organisation.
Studentkåren – såväl i Kalmar som på nationellt plan – ställer ofta krav på ökad kompetensutveckling för lärare när det gäller högskolepedagogik och deras argumentation utgår från en koppling mellan pedagogisk skicklighet och kvalitets-faktorer.
Belöning av pedagogisk skicklighet
Högskolan i Kalmar har inte haft någon karriärstege eller merittrappa för lärare. Det har inte heller funnits någon uttalad policy för belöning av pedagogisk skicklighet. Det förekommer dock viss koppling mellan pedagogisk prestation och lönesättning. Deltagandet i pilotprojektet vid Mälardalens högskola har medfört ett ökat intresse för frågan om belöning av pedagogisk skicklighet i olika kretsar inom Högskolan i Kalmar. Huruvida Linnéuniversitetet kommer att välja att tillämpa någon typ av belöning för pedagogisk skicklighet är ännu ovisst. Det är möjligt att Linnéuniversitetets strategier och mål samt arbetet för att sträva efter goda utbildningsmiljöer på sikt kommer att främja idén om en karriärstege. Exemplen och erfarenheter från Mälardalens högskola, Uppsala universitet och Lunds Tekniska Högskola är högst relevanta i sammanhanget.
Slutkommentar
Det har tagit mycket tid och krävt en hel del tålamod, möda och envishet att förankra ett förhållningssätt som främjar kontinuerlig utveckling av pedagogisk skicklighet vid
Högskolan i Kalmar. Gustafsson m.fl. (2006) målar en bild av det framtida universitetsläraruppdraget som innebär att beskrivning, bedömning och belöning av pedagogisk skicklighet kommer att öka i betydelse. Framtiden är kantad av såväl utmaningar som möjligheter och det är min förhoppning att Linnéuniversitetet ska välja bra lösningar för utmaningarna och goda förutsättningar för att ta vara på möjligheterna. Som grund för arbetet som Linnéuniversitetet har framför sig när det gäller universitetspedagogiska frågor anses etablering av arbetsmetoder och för-hållningssätt enligt Scholarship of Teaching and Learning vara av stor betydelse. Projektet ”Strategisk pedagogisk utveckling” har medfört en djupare förståelse för
Scholarship of Teaching and Learning vilket säkert kan gagna det fortsatta arbetet vid
Linnéuniversitetet.
Högskolan i Kalmar tar med sig följande erfarenheter in i det fortsatta arbetet med strategisk utveckling av pedagogisk skicklighet:
• För att främja kontinuerlig kvalitetsutveckling och åstadkomma förändring bör universitetspedagogiska frågor få uppmärksamhet på ledningsnivå. • Engagemanget och intresset som finns bland lärare att ständigt utveckla sin
profession bör tas till vara i högre grad och gensvaras med rimliga resurser för ändamålet.
• Universitetet behöver en uppsättning tydligt formulerade och kommunicerade begrepp och ett systematiskt arbetssätt när det gäller strategisk utveckling av pedagogisk skicklighet.
• Hantering av frågor kring utveckling av pedagogisk skicklighet bör präglas av helhetssyn som integrerar flera perspektiv såsom lärare, studenter, administration och forskningsresultat inom området.
• Omvärldsbevakning och omvärldsanalys samt samarbete och nätverkande är viktiga ingredienser i ett strategiskt arbete kring utveckling av pedagogisk skicklighet.
• Meritvärdet av pedagogiskt arbete inom högre utbildning behöver höjas och system/verktyg behöver implementeras för såväl beskrivning av pedagogiska meriter som belöning av pedagogisk skicklighet.
Referenser
Antman, Lotta & Olsson, Thomas (2007). ”A Two-Dimensional Matrix Model for Analysing Scholarly Approaches to Teaching and Learning”. In C. Rust (ed).
Improving Student Learning Through Teaching, 14. Oxford: Oxford Center for
Staff and Learning Development.
Apelgren, Karin och Giertz, Birgitta (2001). Pedagogisk meritportfölj – och plötsligt
var jag meriterad! Uppsala: Enheten för utveckling och utvärdering, Rapport nr
27.
Broberg, Gunilla & Sandstedt, Thomas (2004). Meriterande meriter? En
undersökning av hur Växjö universitet bedömt pedagogiska meriter vid läraranställningar 2002-2003. Växjö: UPC, Rapport nr 1.
Dalin, Åke (1997). Den lärande organisationen. Kompetensutveckling i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Dunkin, Michael J (1995). ”Concepts of teaching and teaching excellence in higher education”. Higher Education Research & Development, Vol 14, Issue 1, pp. 21-33.
Gerber, rod & Lankshear, Colin (2000). Training for a smart workforce. London: Routledge.
Gertz, Birgitta (2003). Att bedöma pedagogisk skicklighet – går det? Uppsala: UPI, rapport 2.
Gustafsson, Christina et.al. (2006) Att arbeta i högskolan – utmaningar och
möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Huber, Mary Taylor (2004). Balancing acts: The scholarship of teaching and
learning in academic carreers. Washington, DC: American Association for
Higher Education and The Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching.
Högskoleverket (2009). Kvalitetsutvärdering för lärande. Högskoleverkets förslag till
nya kvalitetsutvärderingar för högskoleutbildningar. Rapport 2009:25R.
Stockholm: Högskoleverket.
Kreber, Carolin (2002). “Teaching excellence, teaching expertise, and the scholarship of teaching”. Innovative Higher Education, Vol. 27, No. 1, pp. 5-23.
Lindberg, Leif (1997). Om pedagogisk meritering. Lämpliga kriterier på pedagogisk
skicklighet? & Andra universitetspedagogiska essäer. SULFs skriftserie 15/97.
Stockholm: Sveriges Universitets Lärarförbund.
Lindberg, Leif (2009). ”Pedagogisk meritering”. I Stigmar, Martin (red.).
Högskolepedagogik. Att vara professionell som lärare i högskolan. Stockholm:
Liber.
Linnéuniversitet – en resa in i framtiden. Strategi 2010-2015. Arbetsmaterial version
091013.
Olsson, T., & Roxå, T. (2008). Evaluating rewards for excellent teaching - a cultural
approach. Paper presented at The HERDSA Annual Conference, Rotorua, NZ.
Proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.Ramsden, Paul (1998). Learning to lead in higher
education. London: Routeledge.
Ryegård, Åsa (2008). En ny karriärväg för högskolans lärare. Västerås: Mälardalens högskola.
SFS 1993:100. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skelton, Alan (2007). International perspectives on teaching excellence in higher
education. Improving knowledge and practice. New York, NY: Routledge.
SUHF (2005). Rekommendationer om mål för behörighetsgivande
högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande. Stockholm.
Winka, Katarina (2009). ”Pedagogiska meritportföljer för personlig utveckling och kvalitet i utbildningen”. I Mårtensson, Katarina (red) Strategisk pedagogisk
utveckling – proceedings. Lund: Centre for Educational Development, Lunds
universitet i samarbete med Myndigheten för nätverk och samverkan inom högre utbildning.