På Karolinska Institutet har en pedagogisk meritportfölj använts vid befordrings- och anställningsärenden sedan 2001. Sedan 2006 har vi arbetat med att utveckla den befintliga portföljen och att formulera bedömningskriterier för att utifrån en lärares pedagogiska meriter kunna bedöma pedagogisk skicklighet. Vi har nu avslutat själva utformningen av den nya portföljen och inväntar beslut från vår fakultetsnämnd, styrelsen för forskning. Vi arbetar också vidare med frågan om hur pedagogisk skicklighet bör premieras inom Karolinska Institutet.
Det var därför särskilt angeläget att som värd för inspirationsdagen den 6 maj 2009 ta del av erfarenheter från andra lärosäten och ett större nationellt projekt. Dagen inleddes med en storföreläsning om pedagogisk meritering i Sverige. Utifrån mer generella projekterfarenheter framförda av Åsa Ryegård och Karin Apelgren till konkreta exempel från Lunds Tekniska högskola belystes de tre benen; belägga, bedöma och belöna pedagogiska meriter. Studenternas röst representerades av Moa Neuman.som betonade hur viktig läraren kan vara för motivationen och att lärare är förebilderna som väcker intresse för ämnet. Dagen fortsatte med ett antal WS med olika teman och möjligheter att diskutera och utbyta erfarenheter mellan lärosäten och avslutades med en sammanfattande föreläsning och diskussion med alla som deltagit.
Många av de frågor som diskuterades under inspirationsdagen var sådant som vi känner igen från diskussionerna på KI. För oss som arbetar med utvecklingen av pedagogisk meritering på KI var det därför mycket värdefullt att få perspektiv från andra lärosäten. Det gav också en bekräftelse på att det arbete som drivs på KI ligger i linje med det som sker nationellt.
En sådan fråga som vid upprepade tillfällen ställs i sammanhanget är om det överhuvudtaget är möjligt att bedöma pedagogisk skicklighet. Utifrån diskussionerna under dagen så belystes att samma problematik uppstår vid bedömning av de vetenskapliga meriterna. ”Även om vetenskapliga meriter ofta grundas på en
”peer-review” så är bedömningsgrunderna för meritering ofta obekanta och speglar enskilda forskares utgångspunkter”. Bedömningsproblematiken finns också inom
hela utbildningssystemet för lärare som bedömer sina studenter. Vid professions-utbildningar, som inom många av KI’s professions-utbildningar, blir det särskilt tydligt att det uppstår bedömningssvårigheter. Exempelvis kan bedömning av kommunikations-förmåga och patientbemötande liknas med svårigheten att bedöma pedagogisk skicklighet. Vid inspirationsdagen konstaterades att bedömning är och förblir en utmaning men med kända kriterier så finns en möjlighet att synliggöra vad som bedöms. Det kan också underlätta för bedömare att konkretisera hur de tolkat bedömningsunderlaget.
I samma anda som ovan så ställs frågan om det är rättssäkert att förlita sig på lärares ärlighet i en samlad portfölj. I arbetet med att utveckla KI’s portfölj så uttryckte några av de lärare som deltog i vårt pilotprojekt lite skämtsamt att man på de högskole-pedagogiska kurserna ”lär sig vilka ord man behöver stoppa in i en portfölj” för att
framstå som pedagogiskt kunnig. Under inspirationsdagen diskuterades om det inte finns en risk att ”det här blir en egen liten fikonvärld”. Vikten av att lära sig ett gemensamt språk lyftes då fram. ”- Inte förrän man har ett gemensamt språk kan
man dela med sig av sina erfarenheter. Vi måste in i begreppsvärlden för att kunna dela den med varandra.” Vikten av att ha pedagogiskt sakkunniga som bedömer
betonades, något som vi som arbetat med portföljen på KI också ser som centralt. Erfarenheten visar att med pedagogiskt sakkunniga finns goda möjligheter att via portföljen utläsa skillnad mellan den lärare som har tillräcklig förståelse för att kunna använda det pedagogiska språket i relation till sin praktik och den lärare som ”enbart stoppar in pedagogiska ord”.
I det fortsatta arbetet på KI kommer vi att se över incitament för personer som engagerar sig i undervisning och pedagogisk utveckling. Vi ställer oss samma fråga som uppkom under inspirationsdagen ”- Hur viktig är lönen som ett instrument för
belöning? Finns det andra system eller är lönen det kraftfullaste? Är det mer framgångsrikt att kombinera en löneförhöjning med andra former av belöning?” Vi
kommer att ta med oss erfarenheterna från Lunds Tekniska Högskola (LTH) om att symbolvärdet är viktigt och att man inom LTH där utfallet fungerat väl har varit tydliga med symbolvärdet. Både den enskilde läraren och institutionen får där kompensation. På Mälardalen har man ännu inte fullt ut implementerat kopplingen mellan meritering och lönen och under dagen konstaterades det att meriteringen då blir ”mycket suddigare”. I fortsatta diskussioner på KI tar vi med oss vikten av att diskutera incitament som syftar framåt snarare än belöning som syftar bakåt. Vi har redan påbörjat arbetet med att titta på andra former av incitament än lönepåslag. Ett exempel som lyftes under dagen var den Nya Zeeländska modellen där varje undervisande lärare får 1 månads ”sabbatical” för ett års undervisning. Det är också intressant att lära mer av erfarenheterna från olika universitet i USA där integrationen mellan forskning och utbildning görs tydligare. Balansen mellan forskning och utbildning betonas under dagen och vikten av att beforska sin undervisande praktik. Gemensamt utifrån bedömningskriterier av pedagogiska meriter på olika lärosäten i Sverige, liksom på KI, är att det som vi lärare gör dokumenteras och sprids till andra premieras.
I arbetat med att utveckla den pedagogiska meritportföljen på Karolinska Institutet har en diskussion uppkommit om huruvida lärares pedagogiska meritering handlar om att utveckla raffinerade undervisningsmetoder avskalat från ämnesinnehåll. Vi som arbetat med nya portföljen har försökt poängtera vikten av att det i meriterings-sammanhang ska framgå att undervisning i allra högsta grad handlar om innehåll och inte kan frikopplas från sitt sammanhang. Under inspirationsdagen ställdes frågan om varför den pedagogiska meritportföljen inte poängterar forskningens betydelse för undervisningen. ”- Den pedagogiska meritportföljen poängterar inte någonting
överhuvudtaget. Det är upp till varje enskild lärare att belägga sina meriter. Vid en bedömning av pedagogiska meriter däremot, är utgångspunkten att undervisningen och forskningen ska gå hand i hand. Det kan uppnås genom t ex Scholarship of Teaching and Learning, genom att forska om våra studenters lärande lär vi oss något om vårt ämne.”
och därmed får det olika fokus då pedagogiska meriter diskuteras vid lärosätena. Från att den pedagogiska meriteringen har varit en angelägenhet för det enskilda lärosätet vittnar inspirationsdagen ändå om att vi nu går mot en ökad samsyn. Min personliga reflektion är att de bedömningskriterier som utformats på flera olika håll ger en grund för att kunna diskutera pedagogisk skicklighet på nationell nivå. För den enskilde läraren som vill meritera sig och flytta mellan olika universitet och högskolor torde det vara en fördel om arbetet med att samla och dokumenterar sitt pedagogiska arbete har påbörjats redan tidigt under karriären, oavsett på vilket lärosäte man börjat sitt akademiska arbete.
Texten ovan speglar mina egna tolkningar av vad som sades under inspirationsdagen. Innehåll och reflektioner har dock diskuterats tillsammans med kollegor från Centrum för medicinsk pedagogik som deltog under inspirationsdagen.