Excellent adjunkt söker befordran till lektor på särskild pedagogisk skicklighet

Under pilotprojektet Pedagogisk karriärstege 2006 – 2007 sökte adjunkt A prövning av sin pedagogiska skicklighet. Vid första ansökningsomgången 2006 blev A bedömd

49

Grunden för att en förändring ska komma till stånd är att fakultetsnämnderna höjer sin kunskapsnivå när det gäller att bedöma pedagogisk skicklighet. ”Avgörande för att den

pedagogiska meriteringen beaktas i praktiken är hur anställningsnämnderna och fakultetsnämnderna i realiteten väger de pedagogiska insatserna mot varandra.” (SOU

som etablerad lärare⁵⁰ (Lärarförslagsnämndens beslutsprotokoll 2007-03-06). Under projektets gång fastställdes att alla lärare som blivit bedömda under första testomgången skulle ges möjlighet att åter söka till den sista ansökningsomgången 2007 inom ramen för pilotprojektet⁵¹.

Vid prövningen av adjunkt A:s pedagogiska skicklighet år 2007 framgick i två sakkunnigutlåtanden att A bedömdes uppnå de då gällande kriterierna för excellent lärare. Lärarförslagsnämnden delade de sakkunnigas bedömning och beslutade förorda att adjunkt A skulle inplaceras på nivån Excellent lärare enligt projekt Pedagogisk karriärstege 2006 – 2007 (Lärarförslagsnämndens beslutsprotokoll 2007-10-19). Rektor fastställde att adjunkt A inplacerades på nivån Excellent lärare (Rektor, 2007c).

I mars 2008 inkom adjunkt A med en ansökan om befordran till lektor i ämnet X med hänvisning till särskild pedagogisk skicklighet. Högskoleförordningen (kap 4, 13 §) anger: ”En adjunkt som är anställd tills vidare får befordras till lektor även om

behörighetskraven inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om adjunkten har visat särskild pedagogisk skicklighet eller särskild skicklighet att utveckla och leda verk-samhet och personal vid högskolan eller visat särskild förmåga att samverka med det omgivande samhället.” I ansökan hänvisade den sökande till rektorsbeslutet om att

vederbörande blivit inplacerad som Excellent lärare i den pedagogiska karriärstegen. Lärarförslagsnämnden hade tidigare under pilotprojektets gång fört diskussioner om på vilket sätt den pedagogiska skickligheten borde bedömas vid befordran från adjunkt till lektor på särskild grund. I de fall då en sökande inte inplacerats i den pedagogiska karriärstegen, utses normalt en eller två sakkunniga att bedöma den pedagogiska skickligheten. Eftersom adjunkt A var placerad på högsta nivå i karriärstegen, fann lärarförslagsnämnden ingen anledning till överprövning av redan visad och dokumenterad pedagogisk skicklighet.

Ansökan behandlades i april 2008 då adjunkt A intervjuades av lärarförslags-nämnden. Samtliga ledamöter i nämnden var eniga om att svaren och reflektionerna från den sökande inte gav någon tydlig bild av visad pedagogisk skicklighet på hög nivå. Majoriteten av ledamöterna menade vidare att inte heller resonemangen kring vetenskaplig skicklighet var till fyllest⁵². Fastän högskoleförordningen tydligt anger att det är den pedagogiska skickligheten som ska utgöra grund för befordran, utgick i praktiken lärarförslagsnämndens ledamöter från att även den vetenskapliga skickligheten skulle uppnå miniminivån för lektor⁵³. Tankefelet kan förmodligen hänföras till att en adjunkt kan bli befordrad till lektor inom sitt ämnesområde, fastän

50

Den pedagogiska karriärstegen utgörs av tre nivåer: Behörig, Etablerad och Excellent lärare. Excellent lärare utgör högsta nivån i karriärstegen.

51

En avgörande orsak var att bedömningskriterierna reviderades under projektets fortskridande (Ryegård, 2008).

52 Jag nämner detta eftersom det torde ha påverkan i den fortsatta ärendehanteringen och beslutsprocessen.

53

Befordringsreformen från 1999 har aldrig funnit acceptans inom stora delar av de svenska lärosätena, när det gäller adjunkters möjligheter att befordras till lektor.

det är den särskilda skickligheten som utgör grunden. En lektor förväntas i normal-fallet ha en vetenskaplig skicklighet som utgörs av doktorsexamen eller motsvarande.

Vidare framkom i lärarförslagsnämndens resonemang kring ärendet att kriterierna för pedagogisk skicklighet i högskolans Anställningsordning⁵⁴ inte överensstämde med de kriterier som tillämpades i den Pedagogiska karriärstegen. En intressant slutsats bland majoriteten av ledamöterna blev att det handlade om olika krav för inplacering i lärosätets pedagogiska karriärstege och vid befordran från adjunkt till lektor. Ärendet bordlades vid sammanträdet.

I slutet av april 2008 träffade tre representanter⁵⁵ från lärarförslagsnämnden, personalsektionen och PIL rektor för klargörande av hennes syn på vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid befordran av obehörig adjunkt till lektor. Samtalet resulterade i klargörande om att det bara finns en definition på pedagogisk skicklig-het⁵⁶, oberoende av om det gäller Högskoleförordning, lokal Anställningsordning eller kriterier i Pedagogiska karriärstegen. Vidare fastslogs att miniminivån på veten-skaplig skicklighet för tillsvidareanställning som adjunkt ska vara magisterexamen⁵⁷. Vad gäller befordran av adjunkt till lektor på särskild skicklighet framkom att högskolans principiella hållning är att befordrade särskilda lektorer visar skickligheter på hög nivå men som är av annan karaktär än den gängse.

Befordringsärendet anmäldes åter till lärarförslagsnämndens sammanträde januari 2009. Under den period som ärendet vilat hade rektor fattat beslut om definition av pedagogisk skicklighet och minimikraven vad gäller vetenskaplig skicklighet för adjunkt. Därutöver hade en arbetsgrupp⁵⁸ på uppdrag av rektor reviderat högskolans Anställningsordning i vilken bl.a. definition av pedagogisk skicklighet överensstämde med den för Pedagogisk karriärstege. Oklarheterna under tidigare sammanträden i lärarförslagsnämnden vad avser motstridiga styrdokument ansågs därmed undanröjda.

Diskussionerna under sammanträdet blev intensiva och livliga, eftersom majoriteten av ledamöterna i lärarförslagsnämnden menade att det inte fanns grund för en adjunkt utan vetenskaplig skicklighet motsvarande doktorsexamen att bli befordrad till lektor. Samtidigt insåg ledamöterna att grund för tillstyrkan av befordran förelåg. Att ytterligare bordlägga ärendet bedömdes ej heller som framkomlig väg. I egenskap av ordförande är det av vikt att tillse att ärendet framskrider. Efter fördjupad belysning av olika aspekter på och konsekvenser för ärendet gavs en öppning genom informa-tionen om att varje enskild ledamot har möjlighet att reservera sig mot beslut. Komplikationen var att alla ledamöterna insåg omöjligheten att reservera sig mot själva beslutet om befordran, eftersom kraven var uppfyllda. Lösningen blev att

54

Vid närmare granskning av kriterierna för befordran av adjunkt som inte uppfyller behörighetskraven, framgick att samma kriterier gällde oberoende om den särskilda

skickligheten var av administrativ karaktär, samverkan med det omgivande samhället eller av pedagogisk karaktär. Skrivningen i Anställningsordningen togs fram i anslutning till befordringsreformen år 1999 och får med dagens ögon anses vara ganska oreflekterad.

55

Åsa Ryegård, PIL, Jan Romedahl, Pers.sek. och Kjell-Åke Brorsson, lärarförslagsnämnd.

56

Fastställdes i rektorsbeslut (Rektor, 2009).

57

Fastställdes i rektorsbeslut (Rektor, 2009).

58 Ordförandena och sekreterarna i högskolans två lärarförslagsnämnder. Ordförande i arbetsgruppen var Kjell-Åke Brorsson.

samtliga ledamöter utom ordförande⁵⁹ reserverade⁶⁰ sig mot skälen till beslutet. Efter flera överläggningar med högskolans jurist framkom att det till protokollet skulle bifogas en avvikande mening.

Ett av huvudbudskapen i den avvikande meningen var: ”Den pedagogiska

karriär-stegen vid Mälardalens högskola har gjorts till en befordringsfråga för adjunkter.”

Synpunkten har sin riktighet i den bemärkelsen att det för en lektor ej är möjligt att bli befordrad till professor på enbart pedagogisk skicklighet. Samtidigt har karriär-stegen, enligt mitt synsätt, inte inneburit någon ny befordringsväg för adjunkter. Däremot innebär nyordningen att prövningen av den pedagogiska skickligheten kan ske i två olika former.

Den ursprungliga varianten sedan befordringsreformen år 1999 innebär att en adjunkt ansöker om befordran till lektor på särskild pedagogisk skicklighet. Lärarförslags-nämnden utser då en eller två pedagogiskt sakkunniga att bedöma den särskilda skickligheten. Den nya vägen via karriärstegen innebär flera steg, nämligen att en adjunkt först ansöker om att gå kursen Pedagogisk meritportfölj. Därefter ansöker adjunkten om att bli prövad för inplacering i den Pedagogiska karriärstegen. Det tredje steget innebär att den adjunkt som placerats på högsta nivå kan ansöka om befordran till lektor på särskild pedagogisk skicklighet utan ytterligare sakkunnig-prövning. Lärarförslagsnämnden genomför då enbart intervju av den sökande.

Ytterligare en aspekt som reservanterna påpekade var att det saknas tydlig lönekoppling som incitament för att lärare ska utveckla sin pedagogiska skicklighet. Utan lönekoppling saknas anledning för lektorer och professorer att medverka i den pedagogiska karriärstegen. Jag delar den uppfattningen och menar att högskolan skulle kunna höja intresset genom att införa samma lönepåslag som vid utnämning till oavlönad docent⁶¹.

Adjunkt A befordrades till lektor under våren 2009.