Bemötande

Som vuxen har man stor betydelse för barnens utveckling, speciellt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Eftersom förskolan är en plats där barn tillbringar mycket tid, har pedagogerna där en extra stor betydelse i mötet med barnen. Det är här man bör ge barnen trygghet och glädje inför framtiden (Gustafsson (2004). Författaren menar att förskolan måste formas efter de barn som finns där, inte efter pedagogernas förväntningar på dem. Juul & Jensen (2003) menar att det blir svårare för pedagogerna att meningsfulla relationer till de ”stökiga” barnen om förväntningarna på barnen är att de skall vara ”lugna” barn. En del pedagoger bedömer barnens beteende utifrån den inverkan det har på arbetsvillkoren Det försvårar för pedagogerna att upptäcka vilka konflikter och svårigheter som ligger bakom barnets beteende.

Gustafsson (2004) skriver att en del barn kan framkalla negativa känslor hos pedagogerna. Då är det viktigt att pedagogen klarar av att vara empatisk i mötet med barnet och inte bara bli arg. För att kunna möta barnet måste pedagogen försöka förstå barnets motiv till beteendet. Pedagogen måste försöka förstå vad det är som gör att barnet beter sig och handlar på ett visst sätt, och hur man skall kunna nå fram till barnet. Barn som far illa, rättare sagt alla barn, behöver någon att tala med och någon som ser och bekräftar dem. Träffar man på barn som framkallar negativa känslor är det viktigt att man som pedagog aldrig kritiserar barnet som person. Det är barnets handlingar, inte barnet i sig, som framkallar de negativa känslorna hos pedagogerna. Specialpedagogen uppmanade att man som pedagog bör försöka ignorera barnets dåliga uppträdande så långt det går eller försök att avleda och vända uppmärksamheten till något positivt istället. Därför menar specialpedagogen att det är viktigt

35

att man är trygg och flexibel i sin roll som pedagog. Man måste kunna arbeta individuellt med alla barnen och hitta öppningskanaler som fungerar för varje enskilt barn. Man bör inte ha för mycket krav på barnen utan det är viktigt att man ger barnen utrymme att leka av sig traumat så länge de behöver det. Istället bör man ge barnet ansvar som får barnet att växa med uppgiften.

Specialpedagogen poängterade, precis som Gustafsson (2004), att det är viktigt att komma ihåg att struktur och anknytning skapar trygghet hos barnet. ”Man får aldrig glömma barnets behov, det är det som ska styra allt” (Specialpedagogen). Det man bör tänka på i mötet med barn som far illa är att behålla strukturen i förskolan. Specialpedagogen menade att de barnen behöver förutsägbarhet, speciellt eftersom förskolan är ofta barnens enda trygga plats när det är ”kaosartat” i hemmet. Det är viktigt att man behåller alla rutiner och låter barnen känna sig hemma i den mån det går.

Enligt Gustafsson (2004) kan de flesta människor möta andra på ett vänligt och intresserat sätt. Men att verkligen möta en människa med värme och empati är något helt annat, man måste kunna se och möta barnen på deras nivå. Det är viktigt att lyssna på barnen utan att döma. Det är viktigt att man skapar ett förtroende hos barnen, enligt BVC, och att man tar det i barnens takt. Det tog även förskollärare 1 fasta på, att man som pedagog skall låta barnet själv ta kontakt och börja prata om barnet behöver det, att man tänker på att inte pressa barnet för mycket. Hon tycker även att man skall vara som vanligt i sitt möte med barnet för att inte skapa mer oro hos barnet. Rektorn poängterar hur viktigt det är att vi som pedagoger inte visar hur illa berörda vi kan bli när ett barn öppnar upp sig och berättar vad han/hon går igenom. Som pedagog skall man alltid försöka vara lugn och låta barnet prata och vi skall finnas där för barnen genom att bara lyssna på dem. Men det kan vara svårt att försöka dölja sina känslor om man blir illa berörd, man är inte mer än människa. Något som vi saknar från intervjuerna är om det finns någon form av hjälp eller stöd för pedagogerna i form av samtal efter att de gjort en anmälan. Pedagogerna kan också behöva hjälp i vissa fall för att klara av att hjälpa barnet i fråga.

Just relationer mellan barnen samt mellan barnen och läraren är viktiga för barnens hälsa. Att bli sedd, få beröm och känna sig omtyckt är en väldigt viktig del för barnets självbild (Lundgren & Persson, 2003). Att man skall ge barnet beröm efter varje framsteg tyckte även BVC var viktigt att komma ihåg. Det bekräftas ytterligare av Eva Hoff (070924) som på sin

36

föreläsning talade om att det är viktigt att barnen får uppleva kommunikation, värme, ömsesidighet, stöd trygghet, konsekvens, omvårdnad och tolerans för att kunna bygga upp sitt eget själv och självkänsla. En annan sak som man bör tänka på som pedagog är att man skall respektera vad barnet vill och/eller inte vill. Behöver barnet ty sig till en pedagog så måste barnet få lov att göra det enligt specialpedagogen. Det kan vara det som barnet behöver för att bli trygg igen. Hon sade även är viktigt att man som pedagog har fingertoppskänsla och känner barnen som man arbetar med, att vara påläst och lära känna hur barnet reagerar i olika situationer. Ju mer man känner barnet desto fortare kan man upptäcka om något inte stämmer hos barnet.