Den första delen av enkäten berör synen på den egna verksamhetens kapacitet att förstå hur gäng fungerar, förebygga, intervenera och stödja personer att lämna dessa sammanhang. Den egna personliga kompetensen efterfrågades såväl som deras uppfattning om densamma inom organisationen mer generellt. När det gäller den egna kunskapen om hur gäng fungerar placerar sig den största gruppen i en mellanposition, varken stor eller liten kunskap (41 %). Sex personer uppfattade sig har ganska eller mycket stor kunskap och lika många uppfattade sig ha liten eller mycket liten kunskap.
Bland de som valt att kommentera det egna arbetet och kompetensen framhålls såväl kopplingar till andra verksamheter som att samarbetet med Passus kunnat bidra till fördjupad kompetens. De som har inte konfronterats med gängproblematik i någon högre grad, har i många fall heller inte byggt upp sin kompetens inom området.
Tätt samarbete finns sedan tidigare upparbetat med polisen i vårt område.
Vi har inte gått någon utbildning eller liknande i detta. Jag har däremot lite bättre kunskap själv efter placeringen på Passus. I XXX kommun är gängkriminalitet inget jättestort problem, därför finns inte speciell kompetens kring det.
När det gäller verksamheten ställdes fyra frågor som har relevans för olika faser av arbetet med gäng. För det första vilken kompetens de uppfattade fanns för att motverka nyrekrytering vilket omfattar olika slags förebyggande insatser bland unga och grupper i ”riskzon”. För det andra vilken kompetens det fanns om interventioner gentemot befintliga gäng. Denna fråga avser därmed inte egentligen att förebygga gängens uppkomst, utan om att agera gentemot sådana när de väl etablerats. En specifik del av gängproblematiken är det som relaterar till våld. Det är ofta denna yttring som ges uppmärksamhet i media, och eskalerande våldsspiraler är något som inte sällan kan konstateras mellan olika grupperingar, om de börjar konfrontera varandra. Vår tredje frågeställning berörde därför vilken uppfattning de hade om kompetensen i att agera för att minska gängvåld. Den femte och i detta avsnitt sista frågan berörde det som allra mest är aktuellt här, alltså att stödja avhopp från gängen. Vi upprepade frågorna med två olika tidsaspekter i beaktande, dels när uppdraget gavs till
Passus och dels när enkäten besvarades. Bakgrunden till detta var att kompetensen skulle kunna ha byggts upp under tiden, kanske genom samarbetet med Passus. Ett problem är såklart att vi talar om olika tidshorisonter där vissa uppdrag hade getts i relativ närtid från det att enkäten besvarades, medan det i andra fall hade hunnit gå längre tid.
Som vi kan se av ovanstående diagram skattar uppdragsgivarna den egna organisationens kompetens i att arbeta med gängrelaterade frågor som tämligen låg. Resultatet är ju på inget sätt en spegling av hur kompetensen ser ut bland socialtjänsten mer generellt i dessa frågor, kompetensen skulle ju kunna vara högre på andra håll, varför dessa inte behöver köpa tjänsten. Men med tanke på att dessa kommuner i högre grad än de flesta andra har haft att hantera gängfrågor, är det omvända också fullt möjligt. Det är ju här fråga om en mycket liten svarsgrupp, vars uppgifter enbart har bäring på den specifika grupp som köpt tjänster av Passus. Men man kan i vilket fall bland dessa svarande se att dessa uppfattar socialtjänstens kompetens i att motverka nyrekrytering, arbeta mot befintliga gängkonstellationer och agera gentemot gängvåld som låg eller mycket låg. Det är långt fler än dem som skattar kompetensen som hög eller mycket hög. Inga större förändringar kan noteras över tid.
Det som skiljer sig något är att fler uppfattade att kompetensen att stödja avhopp är bättre. Fler uppfattade kompetensen härvidlag som hög eller ganska hög än dem som konstaterade brister. Detta kan tyckas märkligt då Passus just avser att stödja avhopp, varför köper man då denna tjänst när man har bättre kompetens här? En förklaring kan vara att de utifrån denna kompetens kan se att det behövs en mer omfattande insats för vissa klienter. En annan kan vara att
0 2 4 6 8 10 12 14 16 Motverka
nyrekrytering Gänginterventioner Minska gängvåld Stödja avhoppp
Mkt/ganska hög Mkt/ganska hög2 Mkt/ganska låg Mkt/ganska låg2
Figur 1 Uppfattning om den egna organisationens kompetens att arbeta med
gängrelaterade frågor, när uppdraget gavs, och vid tiden för ifyllandet av enkäten (angett med ”2” ).
de generellt uppfattar sig ha kunskap om att stödja mänskliga förändringsprocesser, men att de under en viss period behöver anlita en ytterligare stödfunktion.
Nästa frågeställning berörde i vilken mån som det fanns en beredskap inför att köpa in tjänster inom detta område. Denna fråga kan i ännu lägre grad sägas avspegla någon mer generell inställning i Sverige, då den ställs just till dem som faktiskt gjort ett vårdköp. Emellertid kan den antyda eventuella svårigheter som kan finnas för att få till stånd ett uppdrag, även hos kommuner där sådant faktiskt gjorts. När det gäller aktuell grupp fann 13 av de svarande att det fanns stor eller mycket stor benägenhet att köpa vårdinsatser för denna grupp, medan sju svarade att det fanns en ganska eller mycket liten sådan.
Bland kommentarerna framkommer dock flera exempel på att det inte är alldeles enkelt att få till mer omfattande insatser för målgruppen. Det kan vara frågan om huvudmannaskap där socialtjänstens uppdrag inte ses som självklart när det gäller den typ av problem (däribland kriminalitet) som är förknippad med gäng. Missbruks- och beroendeproblematik finns en större vana vid att hantera. Det kan också handla om bristen på metoder som har vetenskapligt stöd.
Det finns inga fungerande insatser att tillgå för socialtjänsten, som har evidens. Kriminalvården har dessutom uppdraget att individer i kriminalitet ej ska återfalla i brott. Resursfråga. Socialtjänsten har inget särskilt uppdrag att bevilja behandling för kriminalitet. Ofta handlar det om flytt till annan ort och vi begränsas då at upphandlingsavtal.
Chansen är större om det finns ett aktuellt missbruk med i bilden. Vi har allt sämre ekonomi så placeringar blir överlag färre och kortare. Eftersom gängkriminalitet inte är ett ”stort” problem i kommunen finns det inte en efterfrågan. Hade dock önskat att det fanns mer stödinsatser när det väl gäller.
Vägen till Passus uppdrag såg lite olika ut bland de svarade. Rekommendationer från andra (inte sällan samarbetspartner, kanske polisen) utgjorde det vanligaste skälet (sju personer), men klientens egen önskan varit avgörande i sex fall.