Beräkning av och beslut om säkerhetens storlek

9.1.1 Irland¹

Det irländska regelverket täcker säkerheter för olika typer av efter-behandling (inklusive skador från gruvverksamhet) som kan uppstå.

Regelverket innehåller allmänna principer kring hur processen fun-gerar men även mer specificerade bestämmelser kring vilket underlag som ska lämnas i samband med att en säkerhet ska fastställas.

På den irländska miljötillsynsmyndighetens (EPA) hemsida pub-liceras riktlinjer och mallar för hur planer för stängning och efterbe-handlingsplaner ska utformas. Riktlinjer beskriver vilka områden som

1 www.epa.ie/enforcement/financialprovisionforenvironmentalliabilities/

Ekonomiska säkerheter för efterbehandling av gruvverksamhet i andra länder SOU 2018:59

102

ska beskrivas och som också ska tas upp i den kostnadsberäkning som ligger till grund för säkerhetens storlek.

Enligt mallarna för kostnadsberäkning ska volym (antal dagar, mängd material etc.) och enhetspriser redovisas separat. Detta för-farande torde underlätta granskning av en kostnadsberäkning. Myn-digheten publicerar också en vägledning kring vilka intervall enhets-kostnader för olika varor och tjänster som kan uppfattas som accep-tabla. Det betonas dock att alla kostnader som ingår i rapporterna bör vara platsspecifika, underbyggda och verifierbara. Verksamhets-utövarna är skyldig själva bestämma kostnaderna från tidigare erfa-renheter, relevanta leverantörer och entreprenörer eller från erkända experter som är bekanta med sådana kostnader.

Beslut om säkerhetens storlek tas av myndigheten efter att ha inhämtat synpunkter och genomfört en dialog med verksamhets-utövaren. Beräkning av säkerhetens storlek uppdateras varje år.

9.1.2 Australien²

Australien är en federal stat. Det innebär att regleringen kan skilja sig åt mellan olika delstater.

Central statsförvaltning

I Australien skiljer man på tre olika beräkningar av efterbehandlings-kostnader.

Den första beräkningen kopplar till de rapporteringsskyldigheter för miljöskulder som framför allt noterade bolag har enligt interna-tionell redovisningsstandard, International Financial Reporting Stan-dards (IFRS). Skulden beräknas baserat på en nuvärdeskalkyl av kost-naderna för efterbehandling av befintliga avfallsmängder och avveckling av befintlig infrastruktur under gruvans planerade livscykel.

Det andra estimatet tar sikte på vad efterbehandlingskostnaderna blir om gruvan drivs hela den planerade livscykeln. Detta påminner om det första estimatet men här tar man hänsyn till förväntade avfalls-mängder och eventuella utbyggnader av infrastruktur under gruvans

2 https://industry.gov.au/resource/Programs/LPSD/Mine-closure/Financial-assurance-provisioning-and-environmental-liability/Pages/default.aspx

SOU 2018:59 Ekonomiska säkerheter för efterbehandling av gruvverksamhet i andra länder

planerade drift. Detta estimat används för planering och budgetering och för att bedöma de interna fonderingsbehoven för efterbehandling.

Den tredje kostnadsestimatet, som kan liknas med de kostnadsbe-räkningar som ligger till grund för säkerheterna i Sverige, används för att bedöma vilka krav en tillsynsmyndighet har på finansiella säker-heter. Detta beräknas generellt enligt tillsynsmyndighetens vägled-ning och bygger ofta på enhetspriser från tredje part för att genomföra efterbehandling och avveckling av befintlig infrastruktur under förut-sättning att gruvan stängs. Beräkningen bygger ofta på myndighetens egna kostnadsuppgifter.

Queensland³

Beräkningen av säkerhetens storlek bygger på förväntade kostnader för efterbehandling som kan uppstå om den regionala myndigheten tvingas genomföra åtgärderna i stället för verksamhetsutövaren.

Beloppet beräknas utifrån det år då efterbehandlingskostnaderna sannolikt är som högst.

Som stöd för beräkningen finns flera underlag som myndigheten publicerar på sin hemsida. Det finns exempelvis en standardiserad modell, uppbyggd i Excel, som ska fyllas i och inlämnas i samband med ansökan om miljötillstånd.

9.1.3 Finland

Ekonomiska säkerheter för gruvverksamhet regleras i två lagar, dels gruvlagen, dels miljöskyddslagen.

Gruvlagen

Gruvlagen innehåller bestämmelser om att en innehavare av malm-letningstillstånd (kan jämföras med tillstånd för provbrytning) ska ställa säkerhet för ersättning av eventuell skada och olägenhet samt för genomförande av efterbehandlingsåtgärder.

3 www.business.qld.gov.au/running-business/environment/licences-permits/rehabilitation/security-deposit

Ekonomiska säkerheter för efterbehandling av gruvverksamhet i andra länder SOU 2018:59

104

Av denna lag framgår också att en innehavare av gruvtillstånd (kan jämföras med en bearbetningskoncession) ska för de avslutande åtgärderna och efterbehandlingsåtgärderna i samband med gruvdriften ställa säkerhet som är tillräcklig med beaktande av gruvdriftens art och omfattning, tillståndsvillkoren för verksamheten och de säkerheter som krävs med stöd av någon annan lag.

Säkerhetens storlek ska vid behov justeras när gruvtillståndet ses över, vilket sker minst vart tionde år. Säkerhetens storlek ska även ses över om gruvtillståndet ändras.

Tillståndsmyndigheten, som i detta fall är Säkerhets- och kemikalie-verket (Tukes), bestämmer beslutar om säkerhetens storlek.

Miljöskyddslagen

I miljöskyddslagen finns bestämmelser som reglerar de säkerheter som ska ställas för avfallsanläggningar i allmänhet. I detta fall ska en verksamhetsutövare ställa säkerhet för att garantera en adekvat avfalls-hantering, uppföljning, kontroll och åtgärder som behövs när verksam-heten avslutas eller efter avslutad verksamhet. Säkerverksam-heten ska också täcka kostnaderna för uppföljning, kontroll och övrig efterbehandling under en tid av minst 30 år.

Säkerheten för en deponi för utvinningsavfall ska också täcka kost-naderna för att det markområde som påverkas av deponin och som anges närmare i planen för hantering av utvinningsavfall återställs till tillfredsställande skick.

Miljötillståndet utformas så att verksamhetsutövaren höjer belop-pet av säkerheten för utvinningsavfall på ett sådant sätt att säkerheten hela tiden så väl som möjligt motsvarar de kostnader som skulle orsakas av avslutande av verksamheten och efterbehandling vid bedömnings-tillfället.

Regionförvaltningsverket (Närings-, trafik- och miljöcentral, NTM-central) är den statliga miljötillståndsmyndigheten. Beslut om säkerheternas storlek tas alltså av de regionala statliga myndigheterna.

SOU 2018:59 Ekonomiska säkerheter för efterbehandling av gruvverksamhet i andra länder