Beräkningar av radionuklidtransport

SKB har tagit fram en beskrivning av en möjlig klimatutveckling för de tre förvars- platserna. SKB väljer dock att använda ett mycket förenklat antagande för beräk- ningarna av radionuklidtransport som innebär att isfronten hela tiden ligger rakt ovanför förvaret med ett kontinuerligt utflöde av radionuklider som följd. Myndigheterna anser att SKB tydligare borde ha motiverat varför detta förenklade scenario har valts och var- för det kan anses vara konservativt.

SKB anger att ackumulation av radionuklider i bergmatrisen och sorptionens påverkan av förändringar i grundvattnets sammansättning har liten betydelse för beräknings- resultaten. Enligt myndigheterna borde SKB tydligare också ha motiverat dessa bedöm- ningar t.ex. genom att exemplifiera med beräkningar. Det är inte heller uppenbart för myndigheterna varför endast beräkningarna för Aberg redovisats explicit, medan resul- taten för Beberg och Ceberg endast redovisas som resonemangsvisa överläggningar. SKB konstaterar att utspädning i biosfärens är en viktig faktor för de beräknade doserna i klimatscenariot. Med hänsyn till att förutsägelser om framtida biosfärsförhållanden är mycket osäkra och att SKB inte tilldelar biosfären någon säkerhetsfunktion, anser myn- digheterna att SKB tydligare borde ha redovisat hur mycket biosfären bidragit till att reducera doserna i SR 97 i förhållande till geosfären.

Myndigheterna anser att beräkningarna av radionuklidtransport i SR 97 förenklats för mycket med tanke på komplexiteten av återkommande glaciala, permafrost och tem- pererade/boreala tillstånd. Om framtida klimatutvecklingar inte endast är återupprep- ningar av förgående, skulle t.ex. scenariot för Aberg i SR 97 kunna innebära att förvars- platsen under långa tidsperioder ligger över istället för under havsytan, vilket skulle kunna ha stora betydelse för konsekvensanalysen. Det finns enligt myndigheterna ett behov av att i framtida analyser ta hänsyn till alternativa utvecklingar av klimatet och diskutera vilken påverkan dessa skulle kunna ha för transporten av radionuklider.

Bilaga 2

4

Tektonik - jordskalvsscenario

4.1

SKB:s redovisning

I analysen av tektonik/jordskalvscenariot antas dagens klimatförhållanden råda framgent och inverkan av t.ex. framtida istider belyses ej. SKB analyserar sannolikheten för jord- skalv som kan leda till kapselbrott. För detta använder SKB tillgängliga sprickdata för att upprätta spricknätsmodeller över de tre förvarsplatserna A-, Be- och Ceberg. Med hjälp av modellerna genereras kapselskärande sprickor. För varje förvarsplats slumpas jordskalv ut på zoner belägna inom 100 km från förvarsplatsen. Skalvens effekter på de kapsel-skärande sprickorna simuleras av en annan kod (POLY3D) som ger sannolik- heter för kapselbrott. Utvärderingen av de gjorda beräkningarna bygger på antagandet att en skjuvrörelse på 0,1 m eller större ger en kapselskada. SKB anger att detta an- tagande behöver prövas genom nya beräkningar för nuvarande kapseldesign.

Resultaten från genomförd analys visar på försumbara risker för kapselskada. SKB understryker emellertid att den presenterade analysmetodiken är under utveckling och endast utgör ett första steg för kvantitativ analys av jordskalvsscenarier.

4.2

Remissynpunkter

Det är enligt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, högst troligt att man inom en hundratusenårsperiod måste räkna med ett nedisningsscenario med en påverkan på berg- rundens spricksystem och grundvattenförhållanden. Omfattande sen- och postglaciala förkastningsrörelser med åtföljande starka jordbävningar har antagits äga rum i de norra delarna av landet. Det mesta tyder på ett orsakssamband mellan dessa förkastnings- rörelser och isavsmältningen, men ytterligare forskning behövs kring detta fenomen. Enligt SGU är dessa frågeställningar av betydelse för den framtida säkerheten för ett slutförvar.

Mörner vid Stockholms Universitet ifrågasätter SKB:s sätt att utnyttja befintlig jord- skalvsstatistik i sin analys av jordskalvsrisker under ett förvars hela livslängd inklusive kommande nedisningar. Mörner framför stark kritik mot att SKB inte väger in den kun- skap som finns om stora jordskalv i samband med isavsmältningen, då Sverige enligt Mörner var ett ”högseismiskt” område. Mörner pekar på att jordbävningsfrekvens och jordbävningsmekanismer var annorlunda än idag och därmed utesluter det enligt Mörner möjligheten till ”extrapolering av befintlig statistik”. Mörner ifrågasätter även att nya bergrörelser i de flesta fall följer redan befintliga sprickzoner.

SGU kommenterar den utgångspunkt i SR 97 som innebär att man kan undvika (meka- niska) kapselskador genom att inte förlägga förvaret närmare än 100 meter från existerande 100 km långa sprickzoner och presumtiva framtida förkastningszoner. Det är enligt SGU inte bevisat att de unga rörelserna i berggrunden överallt följt äldre svag- hetszoner, och definitivt inte de största zonerna. Rörelserna i berget tycks snarare ut-

Bilaga 2

nyttja flera existerande zoner som legat lägligt till i förhållande till belastningen eller rådande spänningar.

De postglaciala förkastningarnas förhållande till äldre svaghetszoner måste enligt SGU undersökas bättre dels för att kunna undvika en lokalisering av ett slutförvar nära presumtiva framtida rörelsezoner, dels för att bättre förstå mekanismerna bakom de för- kastningsrörelser som inträffade i samband med den senaste isavsmältningen. SGU framför även att det är viktigt att förstå hur förkastningsrörelser påverkar grundvatten- situationen.

Statens råd för kärnavfallsfrågor, Kasam pekar på behovet att även beakta landhöj- ningens effekter på bergrunden och dess inverkan på vattenkemin. Det behöver utredas om effekterna av att ackumulerade kryprörelser utlöses i någon del av förvaret kan med- föra att ett inte obetydligt antal kapslar skadas. Det finns enligt Kasam flera under- sökningar i Norge som har visat ett tydligt samband mellan landhöjningsintensiteten och sprickors konduktivitet och brunnars vattenföring.

4.3

SKI:s och SSI:s granskning och bedömning