Hydraulisk utveckling

Geosfären

Olika aspekter av de hydrogeologiska förhållandena och dess framtida utveckling beskrivs i flera av bakgrundsrapporterna till SR 97 och i olika kapitel av huvud- rapporten. Denna uppdelning, som delvis är ett resultat av scenariovalet i SR 97, inne- bär att det är svårt att få bra översikt av den hydrogeologiska utvärderingen och att många texter upprepas i både bakgrundsrapporter och i flera kapitel i huvudrapporten. I detta avsnitt kommenteras redovisningen av den hydrauliska utvecklingen för bas- scenariot som endast omfattar den storskaliga (regionala) utvärderingen för de tre platserna. Den detaljerade modelleringen i den lokala skalan redovisas av SKB under kapseldefektscenariot och kommenteras därför av myndigheterna i avsnitt 2.3.7 i denna bilaga.

Myndigheterna anser i likhet med den internationella expertgruppen (SKI, 2000a) att motivet för den lägre ambitionsnivån på den hydrauliska beskrivningen i basscenariot i förhållande till kapseldefektscenariot är oklart. Enligt myndigheternas uppfattning behövs minst lika detaljerade kunskaper om den hydrauliska utvecklingen för bas- scenariot då strömningsförhållandena påverkar grundvattnets kemiska utveckling som i sin tur påverkar de viktiga analyserna av de tekniska barriärernas isolerande funktioner. Analyserna av den framtida hydrauliska utvecklingen är i basscenariot begränsad till effekterna av den pågående landhöjningen och har genomförts fullt ut endast för Beberg. Effekterna av landhöjningen modelleras för de första 5000 åren efter för- slutning. Därefter konstaterar SKB att andra klimatförhållanden kommer att dominera. Trots detta används de hydrogeologiska beräkningsresultaten som indata till modell- beräkningar av kopparkorrosion och buffertens utveckling under tidsperioder av 100 000-tals år. Denna inkonsekvens förstärker myndigheternas intryck att basscenariot bör betraktas som en utgångspunkt för beräkningarna snarare än ett verkligt scenario. Flera av SKI:s konsulter (SKI, 2000c) efterlyser en mer systematisk utvärdering av modellosäkerheter i de regionala flödesmodellerna. Glynn ifrågasätter den förenklade representationen av berget i sprickzoner och bergmassa för att beskriva den kontinuer-

Bilaga 2

liga fördelningen av olika stora vattenförande sprickor. Glynn anser också att de valda domänstorlekarna för de regionala modellerna är alltför små. Voss efterlyser en systematisk diskussion om osäkerheter och utvärdering av de tolkade sprickzonerna i de hydrogeologiska modellerna med hänsyn till det svaga dataunderlaget utanför de under- sökta platserna. Geier ifrågasätter varför SKB i Förvarssystemrapporten endast anger osäkerhetsintervall i hydraulisk konduktivitet för de regionala sprickzonerna vid Ceberg.

Den internationella expertgruppen (SKI, 2000a) anser att SKB i högre grad bör inte- grera analyserna av den hydrauliska och geokemiska utvecklingen. Kunskap om olika grundvattens bildningssätt och kemiska utveckling skulle t.ex. kunna användas för att testa alternativa modeller av den hydrauliska utvecklingen. Vissa analyser av platsernas historiska utveckling har gjorts inom SR 97 även om de inte är konsekvent genomförda för alla tre platserna. Myndigheternas ståndpunkt är att en samlad utvärdering av olika typer av data är nödvändig för att bygga upp en geovetenskaplig förståelse för en plats och dess historiska och möjliga framtida utveckling. Myndigheterna förutsätter att SKB i sitt fortsatta arbete med platsundersökningar planerar för sådana integrerade analyser både vad gäller behov av mätdata och modellering.

Myndigheterna bedömer sammanfattningsvis att den regionala modelleringen av hydrogeologiska förhållandena i SR 97 är omfattande och överlag av hög kvalitet även om vissa delar av analysmetodiken behöver förstärkas inför kommande platsunder- sökningar. Genomgången av de processer och egenskaper som kan påverka platsernas hydrauliska utvecklingen är systematiskt genomförd men strategin för att utvärdera olika hydrauliska processer behöver förtydligas, t.ex. vad gäller val av modeller och hanteringen av modell- och parameterosäkerheter.

Buffert/återfyllnad

Enligt SKB behövs i basscenariot en beskrivning av det tillstånd bufferten uppnått vid mättnad samt en uppskattning av hur lång tid mättnadsprocessen tar. Hur detaljerat beskrivningen av mättnadsförloppet behöver vara anges motstridigt som ”inte viktig i säkerhetsanalysen” respektive att det behövs ”en mer detaljerad beskrivning av den hydromekaniska utvecklingen då buffert/återfyllning vattenmättas”. SKB:s argument är att långtidsutvecklingen av systemet kommer att vara detsamma oavsett detaljerna för mättnadsprocessen så länge som sluttillståndet efter mättnad är känt.

SKB säger vidare att vattenmättnadsförloppet i buffert/återfyllning beror av till- rinningen av grundvatten till enskilda deponeringshål respektive tunnlar. SKB konsta- terar också att buffertens termiska egenskaper beror av dess vattenhalt, som ändras under buffertens mättnadsförlopp. Vidare menar SKB att den termiska utvecklingen inte omfattar några processer som direkt berör förvarets isolerande förmåga.

Myndigheterna anser att Processrapporten innehåller bra genomgång av de processer som påverkar återmättnad och vattentransport. Myndigheterna ifrågasätter dock SKB:s uttalande om att förståelsen för vattenmättnadsförloppet för bentonitbufferten idag är tillräcklig för säkerhetsanalysens behov. SKB konstaterar själva att det teoretiska kun- skapsunderlaget för vattenmättnadsförloppet inte är heltäckande. Det finns idag heller

Bilaga 2

inget entydigt experimentellt belägg som stödjer SKB:s antaganden om bentonit- buffertens mättnadsförlopp.

Myndigheterna anser också att kopplingarna mellan den hydrotermiska utvecklingen och den mekaniska och kemiska utvecklingen bättre behöver belysas för den tidiga ut- vecklingen i bufferten, eftersom även buffertens långtidsegenskaper kan påverkas av den miljö och de processer den utsätts för under ett tidigt skede (se även avsnitt 1.3.3 i denna bilaga).

Att det fortfarande finns ett stort behov av kunskapsuppbyggnad kring återmättnad av bentonitlera, även för andra länders slutförvaringskoncept, understryks av den om- fattande forskning som drivs inom ramen för flera stora internationella projekt. SKB be- driver själva ett omfattande FoU-program i Äspö berglaboratorium, som förväntas ge nya insikter under de närmaste 10-tals åren.