Betydelse för säkerhetsanalysen

SKB:s beräkningar visar att sannolikheten för kapselskador orsakade av jordskalv är i samma storleksordning som den som antagits för initiala kapselskador. SKB anger vidare att sannolikheten för kapselskador i praktiken är försumbar med hänvisning till att man gjort pessimistiska antaganden i beräkningsmodellen (friktionens betydelse för bergrörelser har försummats) och att stora sprickzoner kan undvikas vid inplaceringen av kapslarna. SKB konstaterar därför att inga radionuklidtransportberäkningar behöver göras i tektonik/jordskalvsscenariot.

Myndigheterna anser inte att jämförelsen mellan frekvensen av skador till följd av berg- rörelser och sannolikheten för initiala kapselskador är användbar eftersom en skjuv- rörelse skulle kunna skada samtliga tekniska barriärer. Myndigheterna anser att SKB:s slutsatser om jordskalvens betydelse för lokaliseringen av ett slutförvar är svårbedömda, och vill uppmana SKB att utvärdera effekterna av skjuvrörelser på samtliga barriärer i kommande analyser.

SKB ser ett utvecklingsbehov för metoderna att uppskatta sannolikheterna för jordskalv och menar att redovisningen i SR 97 endast utgör ett första steg för att ta fram ett till- vägagångssätt för kvantitativ analys av jordskalvscenarier. Myndigheterna kan således konstatera att det finns en stor insikt hos SKB om att kunskapsbasen är begränsad. Myn- digheterna ifrågasätter emellertid sättet att särskilja i grunden kopplade mekanismer (orsak-verkan) i enlighet med strategin för att hantera jordskalv i SR 97. Ett alternativ är att under ett gemensamt scenario på ett integrerat sätt hantera ett större antal mekanis- mer, såsom jordskalv och klimatförändringar (isavlastning).

Bilaga 2

5

Scenarier baserade på mänskliga handlingar

5.1

SKB:s redovisning

SKB har lagt ner ett stort arbete på att diskutera förutsättningarna för mänskligt hand- lande som skulle kunna leda till åverkan på slutförvaret och därav följande radiologiska konsekvenser. SKB har därvid särskilt analyserat fall som leder till intrång i förvaret t.ex. i form av djupborrningar genom slutförvaret. Bland annat bedöms de sociala och tekniska förutsättningar av betydelse för att ett sådant intrång skulle kunna ske oav- siktligt. Olika scenarier för samhällsutveckling och kunskap om förvaret inom samhället har belysts bl.a. genom expertbedömningar (i form av s.k. morfologisk analys) och med en diskussion av dessa bedömningsverktyg.

5.2

Remissynpunkter

Endast den internationella expertgruppen (SKI, 2000a) har haft synpunkter på SKB:s redovisning av intrång, och scenarier som leder till intrång. Expertgruppen bedömer att analysen är väl genomtänkt och har utvecklats av SKB till en nivå man ser i andra nationella program, som har tagit upp denna fråga. En värdefull komponent är att ana- lysen kan vara en utgångspunkt för fortsatt dialog med myndigheterna om vad som krävs på denna punkt.

5.3

SKI:s och SSI:s granskning och bedömning

5.3.1 Filosofin

Internationella studier om intrång har som regel haft utgångspunkten att samhället måste ta ansvar för sina egna medvetna handlingar. Ingen kan heller idag vidta trovärdiga åt- gärder för att förhindra ett medvetet framtida intrång i ett avfallsförvar. Därför har diskussionen i dessa studier första hand handlat om omedvetna intrång (NEA, 1995b). När det gäller effekter av mänskliga handlingar i stort, inklusive sådana av global och regional natur, har det lanserats olika strategier för vad som behöver redovisas och be- dömas. En strategi kan vara att, såsom SKB, föra resonemang om tänkbara framtida samhällsutvecklingar, och använda en sådan analys för att diskutera sannolikheten av olika scenarier. En annan strategi kan vara att strikt hålla sig nutida mänsklig verk- samhet vid formulering av scenarier. Motivet för den senare strategin skulle då vara att undvika för mycket spekulationer om den framtida utvecklingen. Enligt myndigheterna kan det vara värdefullt att ha med båda dessa betraktelsesätt för att få ett fullständigt be- dömningsunderlag. Myndigheterna anser också att analys av vissa scenarier, framförallt de som innebär intrång i ett slutförvar, i första hand bör användas vid bedömning av val strategi och metod för omhändertagande av kärnavfall. Många av dessa frågor har be- lysts i en nyligen publicerad statusrapport (Wilmot m.fl., 1999).

Bilaga 2

En annan distinktion som också ofta görs i studier om intrång är avgränsningen mellan doser och hälsoeffekter till den grupp som förorsakar intrånget, och doser till individer ur allmänheten som inte berörs av själva intrånget, men som påverkas av ett utflöde från förvaret föranledd av intrånget.

SSI har inte ställt upp dosgränser för sådana missöden som ett oavsiktligt intrång inne- bär. Det är däremot ett myndighetskrav att frågan belyses för att ge en allsidig bild till myndigheter och andra beslutsfattare av den riskbild som förvaret medför. Framför allt är det förvarets förmåga att hålla kvar de radioaktiva ämnena efter ett intrång som be- höver redovisas.

Enligt myndigheterna kan sådana analyser som SKB har gjort om tänkbar samhällsut- veckling och dess betydelse för intrång vara till nytta för bedömning av passiva system, arkiv m.m., som kan komma att upprättas i ett senare skede.

Myndigheterna har inte i sina föreskrifter ställt krav på de av SKB:s redovisade scena- rierna och den bakomliggande argumentationen, men myndigheterna delar den interna- tionella expertgruppens bedömning att SKB:s ansats är värdefull. Den kan utgöra en del av grunden för den fortsatta dialogen med myndigheterna om vad som skall presenteras i det mera detaljerade underlaget som myndigheterna kommer att kräva i senare ver- sioner av säkerhetsredovisningen.