Berättande och informativ text

Nedan följer två textstycken, tagna ur läroböckerna:

”Bommullsodlingen i sydstaterna gjorde slaveriet mycket lönsamt, även sedan importen av slavar hade förbjudits. Slaveriet ansågs naturligt i södern även av det stora flertalet vita som inte ägde slavar. I nordstaterna däremot var slaveriet förbjudet. Inte heller behövdes slavar uppe i norr, eftersom näringslivet där bestod av småjordbruk och industri.[…] Nord- och sydstaterna hade olika uppfattningar även i andra frågor. Sydstaterna höll på frihandel, dvs. de ville ha möjlighet att importera industrivaror utan fördyrande tullar. De flesta i norr ville däremot lägga på tullar.Motsättningarna skärptes genom en tredje fråga, som i grunden var avgörande för sydstaternas möjligheter att fortsätta med det slavbaserade plantagejordbruket. Den gällde på vilket sätt varje delstat skulle kunna bestämma gentemot majoriteten av delstaterna och

gentemot den federala regeringen i Washington.1860 var det presidentval i USA. Demokratiska partiet var störst i sydstaterna medan det republikanska partiet var starkast i nordstaterna. Republikanernas presidentkandidat hette Abraham Lincoln. Han ville hindra att slaveriet spreds till de nya staterna i väster. Däremot yrkade han inte på att slaveriet skulle förbjudas i södern. Lincoln vann valet. Resultatet blev att elva slavstater bröt sig ur unionen och bildade Amerikas konfedererade stater med egen huvudstad, president, flagga och nationalsång. Sydstaterna hade gjort revolution. Ett par slavstater stannade däremot kvar i unionen. Så utbröt det amerikanska inbördeskriget (1861-65). Konfederationen hävdade att varje stat i USA hade full rätt att besluta om sina angelägenheter, något som ju också självständighetsförklaringen från 1776 kunde ge stöd för”.87

”Konservatismen uppstod som en proteströrelse mot upplysningen och mot franska

revolutionen. Ordet konservatism kommer av latinets ”conservare” som betyder bevara. Det

bestående samhället måste skyddas från alla samhällsomstörtande krafter. Den som lade grunden till den konservativa samhällssynen var engelskmannen Burke[…] Burke hade inga illusioner om att människor var lika i kunskap och förmåga. Endast de kunniga och kloka skulle ha politisk makt. Att äga jord var ett tecken på klokhet, eftersom den jordägande aristokratin mer än andra kände ansvar för traditionerna och det nationella arvet. Aristokratin hade också tid och kunskap att ägna sig åt politiken. Eliten skulle styra för allas bästa. För den vanlige medborgaren hade Burke inget förtroende. För att skydda staten mot yttre och inre fiender ansåg de konservativa att det var nödvändigt med en stark krigsmakt. Kyrkan fick en viktig roll och skulle uppfostra människorna till goda seder och till vördnad för dem som hade makten.[…]

Medan konservatismen vände sig mot franska revolutionens idéer om ett nytt samhälle, fanns det åtskilliga som ville bygga vidare på de nya idéerna. De tyckte att samhället skulle befrias från det tvång som fanns på olika områden. Denna samhällskritik knöt också an till de frihetskrav upplysningen hade fört fram. Frihet blev slagordet. Fri heter på latin ”liber” och därför kallas denna samhällsåskådning liberalism[…] Därför måste alla regleringar, t.ex. skråtvång och liknande förordningar, avskaffas. Staten ska hålla sig borta från näringslivet och endast se till att domstolar, krigsmakt och andra nödvändiga samhällstjänster fungerar. I ett sådant samhälle råder fri konkurrens – nyckelord i den ekonomiska liberalismen.[…] Liberalismen krävde också politisk frihet. Kungarna och deras ämbetsmän skulle inte få styra egenmäktigt. Det måste finnas en författning, en konstitution, som klart talade om vad kungen fick och inte fick göra. Kungen måste också omge sig med ansvariga rådgivare och dela makten med en folkrepresentation, en riksdag. Den skulle utses genom folkets val[…]

För att påverka människorna till politiskt handlande måste det finnas yttrande-, tryck- och mötesfrihet. Alla former av censur ingripande skulle tas bort. Människor skulle också ha rätt att fritt bilda politiska partier och utöva den religion de ville.”88

Den första texten berättar om de bakomliggande orsakerna till det amerikanska inbördeskriget medan den andra beskriver åsikterna och värderingarna kring två politiska ideologier. Texterna är ungefär lika långa men en skillnad är att den första texten innehåller fler verb – den har s.k. verbalstil vilket gör den berättande och orsaksbaserad. Delar av den första texten kan således korrigeras med följande parenteser för att belysa mängden av orsakssammanhang:

”Nordstaterna behövde ej slavar (eftersom) näringslivet där bestod av småjordbruk och industri. Sydstaterna höll på frihandel (därför) att de ville ha möjlighet att importera industrivaror utan fördyrande tullar”.89

88 _{Bergström, Löwgren, Almgren, s 158ff}

Den första texten är av berättande och kronologisk karaktär och det går att visa på tydliga aktörer(Nord- och sydstaterna), mål(självstyre eller centralisering),

medel(krig) och motiv(slavarbete och fritullar).

På grund av dess berättande karaktär är det lämpligt med en studieteknik som associerar till berättelser som eleven kan relatera till – därför är social story-line en lämplig teknik eftersom den tillåter eleven att associera utifrån sig själv.90 De bakomliggande orsakerna till det amerikanska inbördeskriget kan exempelvis liknas vid den föreliggande konflikten som eleverna känner till från berättelsen om Ronja

Rövardotter. Aktörerna Nord och Syd motsvaras således av de två rövarfamiljerna

vilkas mål handlar om självstyre över den kluvna Mattis-borgen, medel är krig och motivet utgörs av äganderätten till naturresurserna som omger borgen. Associationen behöver inte nödvändigtvis hämtas ur den fiktiva världen utan kan även relateras till elevens vardag. Eleven kanske känner att hon upplevt en intressekonflikt med sina kamrater. Eleven är aktören som strävar efter att säkra kamratskapet(mål) med sin närmsta vän. Kamratskapet hotas av en annan aktör som också strävar efter

kamratskapet eftersom denne känner sig ensam(motiv). Denne aktören har dessutom visat sig vara villig att ljuga och baktala(medel) för att säkra sitt kamratskap.

En berättande text innehåller alltså tydliga huvudbegrepp som mål, medel, motiv och aktörer. Kan eleven lära sig att identifiera dessa huvudbegrepp kan en social story-line vara en god studieteknik eftersom eleven tillåts överföra begreppen till egna associationer, såväl fiktiva som vardagliga. På detta sätt blir den berättande texten enklare att lära sig eftersom den möjliggör en associerande empati där eleven bättre kan förstå den historiska aktörens känslor, tankar och handlingar utifrån sina egna erfarenheter.

Den andra texten innehåller fler substantiv vilket gör den mer informativ. Nominalstilen innebär återigen att substantiven bygger upp texten, vilket således är fallet med de informativa texterna då de är mer detaljerade. Återigen kan denna skiljelinje vara värd för eleven att vara medveten om eftersom texter med nominalstil ofta byggs upp av ett informationstätt skrivsätt till skillnad från den berättande texten med verbalstil som lägger större vikt vid händelser.91 På så sätt fördjupas texten kring ett antal ståndpunkter och begrepp – därför är det lämpligt med en studieteknik som skapar en överblickande struktur; akronymmetoden. Akronymmetoden handlar, som

tidigare nämnts, om att avbelasta korttidsminnet genom att komprimera materialet.92 För att åstadkomma detta bör eleven finna nyckelord i texterna, t.ex.

Konservatism Liberalism

Bevara Befria

Olika Avskaffa statstvång

Kunniga Konkurrens

Kloka KONstitution: (Folk, Författning)

Elitmakt Tryckfrihet

Krigsmakt Yttrandefrihet

Kyrkmakt MÖtesfrihet

Religionsfrihet

I detta fall kan man bilda två ord: ”BOKKEKK” och ”BAKKONTYMÖR”; som båda saknar lexikal innebörd. Första ordet kan dock förknippas med bok och ek och det andra med bacon och tumör. Det gör att eleven kan rita två träd samt en sjuk gris för att lättare memorera orden och därmed informationsrikedomen i texten. Detta tyder på att akronymmetoden är en lämplig studieteknik för informativa texter, eftersom man lätt kan samla flera nyckelord/begrepp.