I vårt arbete har vi framhållit ett antal teorier som vi anser är väsentliga för studieteknik. I den första analysdelen betonades vikten av att informera elever om lärande och studieteknik. Följande teorier bör läraren göra eleverna medvetna om: Vygotskijs idéer om socialt samspel och den proximala utvecklingszonen är givande då eleverna bör förstå vikten av att inlärning har sin grund i en social aktivitet och gynnas av samarbete. Piagets teorier angående assimilering och ackommodation gör eleven medveten om kognitiva strukturers roll för att tillskansa sig ny fakta – samt att eleven förstår vikten av att förändra sina kognitiva strukturer för att ny fakta ska kunna passa in. Idéerna om meningsfullt lärande samt den behavioristiska
inriktningen angående effektiv belöning leder till att eleverna blir mer medvetna om sin inlärningssituation.
Genom att koppla samman studietekniker med kunskap om inlärning inte bara berättigar man användandet av studieteknik utan utvecklar även de enskilda
studieteknikerna; mindmap, akronymer och social story-line. Kunskapen om inlärning och studieteknik gynnar eleven när hon skall använda sig av studieteknik eftersom eleven då förstår hur och varför olika metoder och tillvägagångssätt fungerar – vilket leder till att hon kan effektivisera sitt lärande. I arbetet med varje studieteknik skall läraren fokusera på: att fånga elevens intresse, vad eleven skall veta om inlärning för den specifika studietekniken, att upprätta ett beteendekontrakt, att exemplifiera studietekniken för eleverna, att successivt öka svårighetsgraden av studietekniken, vilka beteenden som läraren vill belöna samt att ge eleverna möjlighet att ta ansvar över sin inlärning. På så sätt kommer eleven kunna ta till sig och själv använda sig av studieteknikerna för att effektivisera sin inlärning och förståelse.
Den första analysdelen syftade till att ge eleverna och läraren en förberedelse för att sedan i andra analysdelen vidareutveckla användandet av studieteknik för att på ett effektivt sätt kunna arbeta med historia, främst genom bruket av lärobokstexter. En strävan för undervisningen är att utveckla historiemedvetandet dvs. att eleverna ska förstå att det förflutna är en verkande kraft i nuet och i framtiden. Att göra dem medvetna om konsekvenser för människans handlande har i högsta grad betydelse för
den värdegrund som läraren arbetar för då det bör finnas en strävan att ge eleverna en god och positiv beredskap inför vuxenlivet. Resonemanget har också koppling till identitetsbegreppet eftersom historians drivkraft kan förklaras med människans handlingar. En ständigt återkommande konflikt för en människa är att hon lockas av inspiration för att förändra sin tillvaro – samtidigt som hon är bunden av sina
medfödda sedvänjor och traditioner. På så sätt blir den enskilda människan en stor drivkraft för historien; genom behovet av en identitet. Detta förhållningssätt har använts för att skapa ett nytt perspektiv för eleverna när de använder lärobokstexter.
Den andra analysdelen utgick från texter hämtade ur läroboken Alla tiders
historia A för åk. 1 för gymnasiet. De valda texterna analyserades utifrån dess
karaktär, berättande eller informativ, och rekommenderades därefter till en specifik studieteknik. För att göra eleverna medvetna om att olika studietekniker lämpas bättre beroende på hur textens information är strukturerad, kan läraren utgå från följande resultat i sin beredskapsplan:
En berättande text utmärks av verbalstil vilket gör den kronologisk och orsaksbaserad. Texten innehåller också tydliga huvudbegrepp som aktörer, mål, medel och motiv vilket förespråkar social story-line som lämplig studieteknik eftersom eleven tillåts överföra begreppen till egna associationer: såväl fiktiva som vardagliga. Resonemanget stöds av Vygotskijs teori om det sociala samspelet och att ”människans levnadsvillkor påverkas hennes sätt att tänka”. På så sätt blir den berättande texten enklare att lära sig eftersom den möjliggör en empati då eleven bättre kan förstå den historiska aktörens känslor, tankar och handlingar utifrån sina egna erfarenheter.
En informativ text utmärks av nominalstil vilket gör den mer informationstät och fördjupad än berättande texter. Därför är det lämpligt med en studieteknik som skapar en överblickande struktur; akronymmetoden. Att använda initialbokstäver för att skapa ett ord eller en historia underlättar hågkomsten – studietekniken avlastar korttidsminnet och komprimerar materialet. På så sätt tenderar metoden att göra det enklare att minnas informationsrikedomen i texten.
Identitetsbegreppet, att olika aktörer förhandlar om en identitet för att nå sitt
mål, kan hittas i många av de berättande texterna i läroboken. Vi spårade begreppet i texter som beskriver olika typer av mål och konflikter (Hitlers utrikespolitiska strävanden, svenskarnas emigrationslockelse och koloniernas nationella revolter) –
aktörerna och dess mål, fyller två viktiga funktioner – dels skapar den bättre överblick och förståelse för eleven, speciellt om texten innehåller flera aktörer med olika mål. För det andra lyfter den fram den enskilda aktören/människan vars förhandling för en identitet driver historien framåt. Med identitetsbegreppet har vi således skapat ett modifierat sätt att betrakta historia och lärobokstexter. Med identitetsförhandling, som sker på alla samhällsnivåer – från den enskilda medborgaren till den beslutsfattande makthavaren, kan läraren skapa ett lämpligt tillvägagångssätt att bedriva sin
historieundervisning på.
Därmed har vi förenat teorier om inlärning och studieteknik för att skapa en handlingsplan för läraren. Denna handlingsplan kan användas för att effektivera elevernas förståelse och inlärning i historieämnet, främst i deras arbete med lärobokstexter.