Historiemedvetande och identitet

Identitetsbegreppet kan appliceras på flertalet av texterna i läroböckerna – främst de berättande texterna då de innehåller en eller flera aktörer som strävar efter ett mål. Identitetsbegreppets motsvarighet innebär således att aktörerna förhandlar om sin identitet genom två tillvägagångssätt; blivande och varande identitetsförhandling.93 Följande textstycke ur Alla tiders historia exemplifierar denna förhandling:

”… När freden kom var Hitler åter utan fast arbete. Han återvände till München där han gick med i nazistpartiet och snart själv tog ledningen. Det var nu han upptäckte sin stora begåvning som folktalare. Hitler gjorde ett mäktigt intryck på åhörarna med sin förkunnelse laddad med

92 _{Imsen, s 263} 93 _{Loomba, s 182}

hat och rop på hämnd. Människor som gick utan arbete lyssnade gärna till mannen som lovade bättre förhållanden. Det var därför Hitler vågade sig på att göra ett kuppförsök 1923, då ekonomiskt kaos hotade störta det tyska samhället över ända. Efter fängelsetiden hade han däremot knappast någon framgång, eftersom landets ekonomi åter börjat fungera. Men när så den stora krisen kom i början av 1930-talet fick Hitler åter sin chans. I den nazistiska

propagandan framställdes han som arbetarnas sista hopp…94 Förenklat kan man säga att Hitler hade tre utrikespolitiska mål. För det första ville han ta tillbaka de rättigheter och områden som genom Versaillefreden hade tagits från tyskarna. För det andra ville han föra samman alla områden med tysktalande befolkning till ett stortyskt rike. För det tredje skulle detta stortyska rike skaffa sig utökat ”livsrum” österut bland de slaviska folken”.95

Hitlers tre utrikespolitiska mål skulle kunna beskrivas som identitetsförhandlingar eftersom han motiverar målen med inspiration. Det första och andra målet, att återta områden och samla alla tysktalande i ett storrike, är en varande identitetsförhandling eftersom han vänder sig åt traditioner – ett förlorat rike med en riklig kultur som folket vill ha tillbaka. Dessa traditioner kom han senare att repetera kontinuerligt för att stärka den tyska gemenskapen på väg mot sina mål. Hans tredje mål, att utöka territoriet österut, kan ses som en blivande identitetsförhandling där inspirationen hämtades ur rasläran – det tyska folket skulle förädlas och därför behövde man utrymme för att växa.

Det har visat sig att flertalet av de berättande texterna i läroböckerna handlar om konflikter där en eller flera aktörer strävar efter ett mål genom de två

identitetsförhandlingarna. Så är även fallet i kapitlet ”Den stora utvandringen” i Alla

tiders historia, där det berättas om svenskarnas emigration till Amerika under senare

delen av 1800-talet. Utifrån detta kapitel kan man utskilja ett antal faktorer som orsakade den stora emigrationsvågen:

• Arbetslöshet, fattigdom och svält i hemländerna. • Politiskt-, socialt och religiöst förtryck.

• Möjlighet att skaffa sig egen jord och arbete i USA.96

94 _{Bergström, Löwgren, Almgren, s 248f} 95 _{Bergström, Löwgren, Almgren, s 256}

Dessa faktorer kan ses som konflikter i svenskarnas livssituation, vilket senare drev dem till att emigrera. Det blev naturligt för många att söka lyckan i det land där det tycktes finnas gott om jord. De här uppfattningarna spreds ofta från släktingar som redan fanns där, fotografier och brev om fagra sädesfält och höga löner, vilket kan ses som en blivande identitetsförhandling då de inspirerades av släktingar att kunna skapa sig ett tryggt materiellt välstånd. Föreställningen om USA som ett land med politisk och religiös frihet bidrog också till att man valde emigrationen för att kunna hålla fast vid sina traditioner och inte behöva utstå förtryck och trakasserier.

För att studera denna typ av texter kan det behövas en teknik som erbjuder samling och sortering av information och nyckelbegrepp – en sådan metod är lämpligen en mindmap eftersom den hjälper eleven att identifiera, kategorisera och relatera koncept och information.97 Tidigare nämndes det att den rekommenderade mindmapen består av en vänstersida med nyckelord som utvecklas med symboler på högersidan. Eftersom en stor del av de berättande lärobokstexterna handlar om konflikter där en eller flera aktörer strävar efter ett mål tenderar vissa texter att bli röriga för eleven. För att skapa översikt är det därför lämpligt att strukturera mindmapen enligt följande textexempel:

• ”En våg av nationalism svepte efter andra världskriget fram bland de koloniserade och förtryckta folken i världen. Alltmer målmedvetet krävde de att få bestämma över sig själva… Vilka orsaker kan man peka på som förklaring till frigörelsen? Här följer några:

• Under andra världskriget visade japanerna på nytt att det inte var omöjligt att besegra de vita. När kolonialmakterna efter Japans nederlag kom tillbaka till Sydöstasien, fick de kämpa mot nationella motståndsrörelser som japanerna hade uppmuntrat.

• Kriget hade försvagat de europeiska kolonialmakterna och de två supermakterna USA och Sovjetunionen sade sig vara motståndare till kolonialism i gammal mening. Tidpunkten var gynnsam för en infödd elit – utbildad i Europa och USA samt någon gång i Sovjetunionen – att starta kampen för frihet.

• Avkoloniseringen gynnades också av åsikten bland många européer att det inte längre var självklart att vita ska härska över andra folk.

• Européerna hoppades att de genom medgörlighet även i fortsättningen skulle kunna behålla ett visst ekonomiskt och politiskt inflytande i de gamla kolonierna”.98

97 _{Schunk, s 231}

Mindmapen består av en textbaserad vänstersida samt en symbolbaserad högersida. Texten beskriver inledningen till kapitlet om avkoloniseringen i Alla tiders historia – ett kapitel som redogör för olika koloniers strävan mot frihet t.ex. Indien, Indokina, Israel och Afrika. Eftersom detta textstycke innehåller fler aktörer än i de föregående exemplen föreslås en modifierad mindmap som lämplig studieteknik. Mindmapen innehåller således en skiljelinje mellan de två identitetsförhandlingarna för att erbjuda en övergripande struktur till de olika koloniernas motiv. Nationalismen står för

koloniernas strävan att stärka gemenskapen för att bli en stat med ett folk, något som utvecklas i läroboken via sionismen. Detta kan eleven bygga vidare på i mindmapen. På samma sätt fungerar den japansk/europeiska inspirationen som blivande

identitetsförhandling för de indokinesiska länderna då det bidrog till att stärka militären i gerillaföring.

Det kan alltså konstateras att flertalet berättande texter ur läroböckerna lyfter fram identitetsbegreppet där en eller fler aktörers viljor för att uppnå sitt mål bidrar till eller orsakar en händelse. En mindmap med ovanstående uppdelning syftar till att skapa bättre överblick och förståelse för eleven, men även att lyfta fram den enskilda aktören/människan vars förhandling för en identitet driver historien framåt. Eftersom mindmapen genomsyras av identitetsbegreppet, kan man anta att den främjar ett historiemedvetande då eleven kan relatera till de olika aktörernas handlingar.99