• No results found

5. Resultat

5.1 Tematisk analys

5.1.3 Beskrivna motiv

Majoriteten av studierna i genomgången forskning utgår från eller är vidareutvecklingar av Resnicks kända typologi av filicid som klassificerar in fallen i fem olika typer utifrån vad som motiverar gärningen (1969, refererad i Koenen & Thompson, 2008). Filicidfall kategoriseras enligt typologin som: altruistiskt, akut-psykotiskt, oönskat barn, oavsiktligt eller hämnd på partner (1969, refererad i Koenen & Thompson, 2008; Holland et al., 2018). Altruistiskt filicid handlar om att skona barnet från äkta eller inbillat lidande, akut-psykotiska filicid syftar till när förövaren begår brottet under påverkan av psykos där motiven anses oförståeliga. Filicid som klassas som oavsiktligt är ett resultat av dödlig misshandel eller försummelse av barnet där föräldern inte hade som mål att barnet skulle dö. Hämnd mot partner beskriver de fall där en förälder dödar ett barn för att få partnern att lida (Friedman et al., 2005). Inom forskningsfältet beskrivs vanligen de altruistiska och akut-psykotiska motiven som främst förknippat med filicid-suicid. I den genomgångna forskningen framstår dock hämnd och altruism som de två huvudmotiv som oftast anges i samband med filicid- suicid. Hämndmotivet tillskrivs nästan uteslutande manliga förövare medan kvinnliga förövare vanligen beskrivs ha altruistiskt grundade motiv.

Forskningsfältet är begränsat kring förståelse av motiv bakom brottet men mönster av motiverande omständigheter har i den genomgångna forskningen framträtt. Det finns olika perspektiv i forskningsfältet gällande synen på varför förövare tar sitt eget liv efter mordet på barnet. Alla olika perspektiv behöver kombineras och inkluderas för att nå en bredare förståelse av filicid-suicid framhåller Holland et al. (2018). Författarna förklarar och exemplifierar dessa olika sätt att se på varför mordet följs av självmord med utgångspunkt i andra forskares verk. Dessa innefattar att 1: självmordet sker utifrån ånger av filicidgärningen, 2: mordet sker på grund av frustration mot partner och att suicid sker utifrån förlusten av denna partner, 3: att det centrala målet för förövaren är att döda och sedan begå självmord, men om inget mord så inget självmord och 4: ett perspektiv som ser självmordet som det primära motivet där mordet är altruistiskt (Holland et al., 2018).

Altruistiska motiv

Liem et al. (2010) kunde i deras studie som jämförde skillnader mellan filicidförövare och filicid-suicidförövare konkludera att filicid-suicidförövares motiv oftare var altruistiska (40 %, 12 av 30 fall) eller utifrån hämnd (47 %, 14 av 30 fall) och inte i något av deras undersökta fall som ett resultat av misshandel. Det altruistiska motivet beskrivs vanligen som dödandet för att lindra eller rädda barnet från äkta eller inbillat lidande (Liem et al., 2010; Friedman et al., 2005; Walklate & Petrie, 2013). Det altruistiska motivet beskrivs ibland som ett utvidgat självmord eller som en barmhärtighetsgärning. Det egna självmordet ses då som huvudmotivet för gärningen och att barnet dödas på grund av att föräldern vill skona barnet från en tragisk framtid utan förälder, filicid blir således altruistiskt (Trägårdh et al., 2016; Friedman et al., 2005; Holland et al., 2018). Det altrustiska motivet kan även grunda sig på

29

förälderns vilja att skona barnet från skammen att ha en förälder som begått suicid (Mailloux, 2014). Det finns skillnader i de altruistiska motiven mellan förövarna, det kan exempelvis handla om att förövaren anser sig ”rädda” barnet från ett liv som föräldralös eller om att rädda barnet från en uppfattad kommande fara eller tragiskt fortsatt liv. Något som kan skilja förövarna åt är om föreställningarna om barnets lidande är sanna eller inbillade. De altruistiska motiven delas av Friedman et al. (2005) upp i två subgrupper: Psykotiska och icke-psykotiska altruistiska motiv beroende på hur realistiska föräldrarnas motiv är sett till ”verkligheten”. Det vill säga om barnet faktiskt är i fara eller om faran är inbillad hos föräldern. De psykotiskt altruistiska motiven definieras som att ta ett barns liv utifrån en falsk övertygelse om att barnet var i akut fara för ett värre öde medan det icke-psykotiska tillskrivs de fall där förövaren har en ”sann” övertygelse om att exempelvis deras sjuka barn kommer få det bättre om hen får dö (Friedman et al., 2005).

I de studier som redogör för förövares motiv till filicid-suicid framstår altruistiska motiv som särskilt vanligt då det handlar om kvinnliga förövare. I Friedmans et al. (2005) studie klassificerades nio av tio (90 %) av de kvinnliga förövarna ha altruistiska motiv. En av mödrarna i studien var exempelvis mitt uppe i en pågående vårdnadstvist om ett av sina barn och befarade att barnet var i fara med sin pappa. Kvinnan dödade sitt barn i föremål för vårdnadstvisten och sen sig själv. Ett sådant motiv till filicid-suicid, att förhindra en annan förälder från vårdnad eller umgänge med sitt barn, uppfattas ofta vara av altruistiska skäl där föräldern ser dödandet som barnets räddning från den andre föräldern (Holland et al., 2018). För mödrar tycks altruistiska skäl vanligen känneteckna motiven och ofta utifrån skydd från fäder eller manliga partners (Willemsen et al., 2007). Den kvinnliga förövaren som ingick i Wilemsens et al. (2007) fallstudie överlevde sitt filicid-suicidförsök och bedömdes ha ett altruistiskt motiv utifrån hennes egen förklaring om händelsen. Kvinnan beskrev det som ett sista försök att komma bort från sin våldsamma partner som misshandlade henne och barnet och att det därigenom skulle rädda dem från fortsatt misshandel och lidande (Willemsen et al., 2007).

De altruistiska motiven tycks skilja sig åt beroende på förövarens könstillhörighet. Kvinnliga förövare anser sig oftare “rädda barnet” från den andre föräldern/partnern medan manliga förövare ofta tycks “rädda” barnen från ett liv utan denne själv. Kvinnors filicid-suicid motiveras vanligen av “falsk/inbillad altruism” (deluded altruism) medan män oftare har ett “beroende/skyddande ”(dependent-protective) motiv och oftare tar livet av hela familjen med en uppfattning om att familjen inte kan eller ska leva vidare utan honom (Wood Harper & Voight, 2007). Det finns också visst stöd i forskningen för att filicid-suicid med altruistiska motiv ibland sker utifrån svåra eller försämrade ekonomiska förhållanden. Dödandet av barnet uppfattas vara en räddning från ett liv i fattigdom. Friedman et al. (2005) fann exempelvis bevis för att det i några av de altruistiska fallen fanns stöd för att familjerna inte hade ekonomiska möjligheter att försörja sig, något som samstämmer med Walklate och Petries (2013) slutsats om hur de altruistiska motiven ofta kan relateras till socioekonomiska faktorer, så som exempelvis arbetslöshet.

Hämndmotiv

Om de altruistiska motiven anses kännetecknande för de kvinnliga förövarna så är hämndmotivet ett motiv som nästan uteslutande beskrivs i samband med manliga förövare. Manliga filicid-suicidförövare beskrivs ofta agera utifrån frustration och ilska på sin partner, vanligtvis i samband med att han blir eller riskerar att bli lämnad. Mordet på barnet och suicidet blir då ett sätt att hämnas på partnern (Liem et al., 2010; Walklate & Petrie, 2013; Johnson & Sachmann, 2014). Hämndmotivet tycks ta sig i uttryck på två olika sätt; antingen

30

sker mordet på barnet för att i största möjliga mån orsaka kvinnan smärta och lidande som hon ska få leva med för resten av sitt liv genom att relationen till den hon älskar mest försvinner (Johnson & Sachman, 2014; Declercq et al., 2016). Hämndmotivet visar sig annars genom att kvinnan och ibland hela familjen dödas utifrån förövarens sätt att behålla kontrollen över kvinnan (Wood Harper & Voigt, 2007).

Det är av forskningsöversikten en tydlig korrelation mellan manliga förövares hämndmotiv och tidigare historik av våld mot partner i nära relation. Johnson och Sachmann (2014) undersökte nio fall av familjecid-suicid följt av separation. Samtliga förövare i studien var män, åtta av nio fall karaktäriserades av våld i nära relation innan brottet. En annan studie som visar på det nära sambandet mellan hämndmotiv och tidigare våld i nära relation är Holland et al. (2018) som studerat 175 mord-suicidfall som inbegriper barnoffer. Av dessa mord-suicid var nittiofyra (54 %) filicid-suicid med 60 % manliga förövare och sextiofyra fall (37%) var familjecid-suicidfall med 92% manliga förövare. Forskarna diskuterar hur mord- suicid, särskilt vid filicid-suicid och familjecid-suicid, ofta tycks vara ett resultat av våld i nära relation som eskalerat. Hot om eller förlust av intim partner, vanligen vid separation och skilsmässa, har fungerat som utlösande faktor till frustration/kontroll och hämndkänslor som sedan utgör motiv för filicid-suicidhandlingen (Holland et al., 2018). Närliggande forskning som inte specifikt undersöker filicid-suicid har kommit fram till liknande resultat angående manliga förövares hämndmotiv och tidigare våldsbrott mot partner. Wood Harper och Voigt (2007) har studerat och kategoriserat mord-suicidfall med resultatet att den vanligaste gruppen som begår brottet är den som har kantats av våld i nära relation (29 manliga förövare och 1 kvinnlig förövare). Det beskrivs hur morden i denna grupp var mer brutala, där kvinnans ansikte ofta förstördes och där den manliga förövaren beskrivs vara i behov av kontroll över kvinnan.

Mäns motiv tycks vanligen beskrivas antingen som hämnd/fientlighet mot kvinnlig partner eller som altruistiskt och ibland som både och. Declercq et al. (2016) kunde i deras fallstudie om en man som överlevt sitt självmordsförsök efter att ha mördat sin son visa på hur förövare kan ha dubbla motiv. Mannen beskrivs ha ett hämndmotiv baserat på svartsjuka och ilska mot sin exfru då hon enligt honom levde ett promiskuöst liv. Förövaren tolkades också ha ett altruistiskt motiv utifrån att hans son försämrades i samma sjukdom som förövarens förstfödda barn hade avlidit av. Förövaren kunde förklara hur sonen valdes ut som offer utifrån att mamman, förövarens exfru, skulle antas lida mest av att förlora sonen såväl känslomässigt, socialt och ekonomiskt (Declercq et al., 2016). Ett annat fall som kan exemplifiera hur hämndmotivet kan ta sig i uttryck är fall 8 ur Sturup och Camans (2015) fallstudier om mord-suicidförövares beteenden, drivkrafter och motiv till brottet.

Man who killed his children in revenge. The offender and his spouse had two children but had had long-term marital problems. The offender had no previous contact with the mental health services and had not been convicted of any crime. A few days after he had discovered that the spouse had met a new man at work he wrote a suicide note and put their two children in a car and drove out on a highway and into a bus, where after they all died. The suicide note was somewhat sadistic, stating that it was her fault that he had to act as he did. He also wrote that he only committed the offence to show her how he felt when she had left him, and that she had to live with this for the rest of her life. (s. 183)

Författarna uttrycker hur fall 8 i deras studie har ett tydligt hämndmotiv och fastslår att hämnd förekom i tolv av deras tretton undersökta fall där alla var män. Nio av tretton hade seriösa problem i sin relation och i sex av tretton fall ansågs drivkraften till mord-suicid bero på

31

förlust av intimitet, det vill säga att förövaren lämnades eller hotades att bli lämnad i anslutning till brottet (Sturup & Caman, 2015).

Övriga motiv

Psykisk ohälsa, psykiska störningar, personlighetsstörningar och psykotisk sjukdom beskrivs återkommande i samband med filicid-suicid i genomgången forskning. Det kan anses oklart om den psykiska ohälsan ska klassificeras som ett motiv eller som en riskfaktor för dådet. I Friedmans et al. (2005) studie uppges två av trettio (7 %) filicid-suicidfall vara ett resultat av akut-psykotiska motiv, vilket de definierar som oförståeliga skäl då det funnits med psykisk sjukdom/psykos i bilden. Ett annat motiv som inte tycks lika frekvent beskrivet som motiv är ofta relaterat till fallen där det funnits våld i nära relation. När förövaren står inför en dom eller ett straff, och inte sällan rörande misshandel mot fru eller barn, begås gärningen för att undgå problem med lagen (Holland et al., 2018).

Sammanfattning

Det blir av forskningsgenomgången tydligt att motiv skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv som intas. Filicid-suicidförövare kan ha olika motiv till barnamord och självmord och det kan skilja sig åt gällande vad som är den centrala handlingen, att begå suicid eller filicid? Det framkommer mönster som tyder på att det vanligaste motivet för dödandet av barnet i någon form är altruistiskt. Manliga förövare kan ha dubbla motiv där hämnd och frustration riktat mot partnern resulterar i filicid-suicid. Barnet dödas då som hämnd mot partner men mordet är även altruistiskt eftersom förövaren inte anser att barnet kommer ha ett bra liv utan sin pappa och- eller som föräldralös. Medan manliga förövare kan ha dubbla motiv tycks kvinnor tydligare begå gärningen utifrån ett motiv. Kvinnor som begår filicid beskrivs oftare ha psykisk ohälsa i form av psykotisk sjukdom. Även om psykosen skapar falska övertygelser, vanföreställningar eller helt inbillade verklighetsuppfattningar hos kvinnan, tycks motivet utifrån kvinnornas verklighetsuppfattning vara altruistisk med målet att döda barnet för att rädda/skona hen från ett värre öde. Det som möjligen tydligast framgår utifrån genomgången forskning är hur kvinnliga förövares motiv styrs av känslor mot barnen och de vill varken hämnas på eller rädda sina manliga partners. Manliga förövare däremot tycks inte alls styras utifrån känslor mot barnen utan istället gentemot kvinnliga partners eller egna personliga misslyckanden. Den syntesen samstämmer också med hur Walklate och Petrie (2013) sammanfattar sina slutsatser om hur filicid-suicid ofta grundar sig i personlig kris eller katastrof som av dem tolkas vara en återspegling av patriarkala diskurser i samhället som positionerar mannen som överordnad kvinnor och barn. För manliga förövare grundar sig ofta denna personliga kris i en separation från sin partner.

Related documents