ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2019
Filicid-suicid
- En forskningsöversikt om föräldrar som
dödar sina barn och begår självmord
Persson, Angelica Silvén, Mollie Handledare: Per-Åke Nylander
Filicid-suicid
- En forskningsöversikt om föräldrar som dödar sina barn och begår självmord. Angelica Persson
Mollie Silvén Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2019
SAMMANFATTNING
Föreliggande studie ämnar presentera en överblick över det befintliga kunskapsläget om filicid-suicidförövare. Studien undersöker hur förövarna beskrivs i forskningsfältet, vad som kännetecknar och motiverar dessa föräldrar som tar livet av sig själva och sina barn. Studien är en integrativ forskningsöversikt där 17 vetenskapligt granskade publikationer sammanfattas, tematiseras och analyseras med hjälp av genusteori som kompletteras med teorier om skam. Resultatet visar hur filicid-suicidförövare skiljer sig från andra mordförövare och att mer forskning på området behövs för att nå djupare förståelse om fenomenet. De motiv och bakomliggande orsaker som huvudsakligen framhålls som centrala i tidigare forskning relaterar till altruistiska skäl och psykisk ohälsa. Riskfaktorer och utlösande faktorer för att begå brottet kunde efter föreliggande studies tematiska analys presenteras som nära sammanlänkat till våld i nära relation. Filicid-suicids relevans till våld i nära relation leder till slutsatsen om ämnets höga relevans till det sociala arbetets praktik. Hämnd identifieras vidare som ett annat huvudsakligt motiv i filicid-suicidfall med manliga förövare. Resultaten möjliggör teoretiska förklaringar och förståelsegrunder över forskningsfältets skilda beskrivningar av förövarna och deras motiv till handlingen beroende på biologisk könstillhörighet.
Filicide-suicide
- A research review about parents who kill their children and commit suicide Angelica Persson
Mollie Silvén Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay, 15 credits Spring 2019
ABSTRACT
This study aimes to present a review of the research field of filicid-suicide perpertrators. The study examines how the perpetrators are described in the field of research, what characterizes and motivates these parents who kill themselves and their children. The study is an integrative research review where 17 scientifically reviewed publications are summarized, themed and analyzed in the light of gender theory that are supplemented by theories of shame. The results show how filicide-suicide offenders differ from other murderers and that more research is needed to better understand the phenomenon. The motives and underlying causes that appear to be central in previous research relate to altruistic reasons and mental illness. Current study’s thematic analysis can present domestic violence as closely linked to risk factors and triggering factors for committing filicide-suicide. This leads to the conclusion that the studied subject is of high relevance for social work practice. Revenge is further identified as another major motive in filicid-suicide cases with male perpetrators. The results enable possible theoretical explanations and understanding of the research field’s descriptions of the perpetrators and their motives for the action according to biological gender affiliation.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Begreppsdefinitioner ... 3
2. Tidigare forskningsöversikter ... 4
2.1 Fatal Families: Why Children Are Killed in Familicide Occurrences ... 4
2.2 Homicide Followed by Suicide – An Integrated Theoretical Perspective ... 4
2.3 Filicide: Historical Review and Prevention of Child Death by Parent ... 5
2.4 Summering av forskningsöversikter ... 5 3. Teoretiska utgångspunkter ... 6 3.1 Köns/genussystemet ... 6 3.2 Skamkänslor ... 8 4. Forskningsmetod ... 9 4.1 Val av metod ... 9
4.2 Urval och strategi för datainsamling ... 10
4.3 Databearbetning och analys ... 11
4.4 Kvalitet och tillförlitlighet ... 12
4.5 Studiens begränsningar ... 13
4.6 Etiska överväganden ... 14
5. Resultat ... 16
5.1 Tematisk analys ... 20
5.1.1 Den typiska förövaren ... 20
5.1.2 Utlösande faktorer och karaktäristiskt för dådet ... 24
5.1.3 Beskrivna motiv ... 28
6. Teoretisk analys ... 31
7. Slutsatser och diskussion ... 36
8. Referenslista ... 41
1
1. Inledning
Dådet suicid, hur kan det förstås? Filicid innebär att en förälder dödar sitt barn, filicid-suicid kallas gärningen om föräldern i samband med barnamordet tar sitt eget liv. När en förövare dödar fler familjemedlemmar, ofta den andre föräldern och fler barn benämns dådet familjecid/familjecid-suicid. Vad som får en förälder att begå det här brottet är svårt att utforska då både offer och förövare är döda. Forskningsfältet erbjuder endast begränsade kunskaper om riskfaktorer associerade till filicid-suicid. Fåtalet studier har fokuserat på att undersöka förövarnas motiv bakomliggande gärningen och deras karaktäristiska egenskaper. Befintlig forskning som har studerat ämnet forskar ofta på filicidförövare där de som begått suicid inte skiljs ut som en separat grupp trots att forskning har visat på hur dessa skiljer sig åt. Tidigare forskning har framhållit altruistiska motiv och ett samband med psykisk ohälsa som de vanligaste drivkrafterna hos dessa filicid-suicidförövare (Trägårdh, Nilsson, Granath & Sturup, 2016; Willemsen, Declercq, Markey & Verhaeghe, 2007; Friedman, Hrouda, Holden, Noffsinger & Resnick, 2005; Walklate & Petrie, 2013).
När ett barn mördas av den som förväntas skydda dem blir det uppmärksammat i media. En pappa i Sala mördade nyligen sina barn och begick sedan självmord, omskrivet som ”morden i Sala” i svensk medierapportering (Aftonbladet, 2019). Familjen i Bjärred, Bobby och Yara är andra omskrivna exempel på filicid och filicid-suicidfall i svensk dagspress som upprört och berört (Ölander, 2018; Aftonbladet, 2015; Aftonbladet, 2017). I Sverige mördas varje år färre än tio barn, samtidigt är föräldrars “utvidgade självmord” den vanligaste omständigheten när barn mördas (SOU 2001). ”Utvidgat självmord” och ”familjetragedi” är benämningarna som figurerar för den ovanliga företeelsen filicid-suicid. Benämningar som kraftigt kritiserats utifrån dess förminskande och förskönande av brottsgärningen då det inte är barnet själv som väljer att ta sitt liv (Kasmierska, 2019; Svensson, 2018). Medical Dictionary (2012) anger definitionen på filicid-suicid som mord på ett barn som följs av förälderns självmord. Benämningen används i forskningen och så även i föreliggande studie då det betyder begreppets faktiska innebörd utan att försköna dådet.
Nationell forskning visar att filicid-suicid är ovanligt och att det är ett fenomen som minskar. Hedlund, Masterman och Sturup (2016) har studerat alla barnamord i Sverige mellan 1992-2012 och studien uppvisade en 4 procents årlig nedgång. Internationell forskning visar att antalet barnamord sjunker i västerländska länder, samtidigt som filicid fortfarande är en av de största orsakerna till att barn dör (Koenen & Thompson, 2008). Trots en nedgång måste föräldrars mord på sina barn anses högst prioriterat att förhindra och som den yttersta formen av våld inom familjen. Något som torde anses centralt att socialarbetare får utbildning inom utifrån vikten av möjlighet till identifikation av barn i riskzon och preventiva insatser. Historiskt har barn dödats på grund av att vara oönskade utifrån att barnet exempelvis föds med funktionsvariationer, sjukdom eller utom äktenskapet (SOU 2001). Idag dödas barn oftare utifrån föräldrars livskriser av olika slag. Socialstyrelsen (2016) uppger att den största gruppen föräldraförövare till barnamord är de föräldrar som inte orkar med sin livssituation och som väljer att ta med sig barnen in i döden.
I forskningsfältet beskrivs kvinnliga och manliga förövare ofta ha olika motiv till filicid-suicid. Beskrivna skiljaktigheter dem emellan kan tydas ge en tämligen mörk och stereotyp bild av vad som kännetecknar manliga och kvinnliga filicid-suicidförövare. Manliga förövare beskrivs ofta drivas av ilska mot partnern där mordet på barnet sker utifrån denna frustration. Det är i dessa fall vanligt att förövarna utför dådet som en reaktion på att förlora eller riskera att förlora sin partner genom separation (Liem, de Vet & Koenraadt, 2010; Walklate & Petrie, 2013; Holland, Brown, Hall & Logan, 2018). Kvinnliga förövare beskrivs vanligen ha
2
altruistiska motiv eller akut-psykotiska motiv (Friedman et al., 2005; Willemsen et al., 2007). Befintlig forskning på området kan anses bristfällig i avseende att förklara dessa beskrivna skillnader mellan manliga och kvinnliga filicid-suicidförövare.
Sociala omständigheter kännetecknande för filicid-suicidförövare tycks ofta relateras till någon form av relationsproblem och våld i nära relation (Holland et al., 2018; Wood Harper & Voigt, 2007). Socialt arbete med familjer, våld i nära relation, familjerådgivning och familjerätten är exempel på yrkesfält som således kan tänkas vara i särskilt behov av kunskap om motiv och bakomliggande orsaker till filicid-suicid. Flera forskare understryker relevansen av att såväl allmänhet som professionella utbildas och uppmärksammas på filicid-suicid och dess bakomliggande orsaker, särskilt då dessa har visat sig skilda från andra typer av mord och våldsbrott (Friedman et al., 2005; Hedlund et al., 2016; Liem et al., 2010). Filicid-suicids svaga samband till missbruksproblematik som annars syns hos andra våldsförövare är exempelvis en sådan skillnad avseende riskfaktorer. I Hedlunds et al. (2016) studie framgick att färre än tio procent av filicid-suicidförövarna hade en historia av missbruk. Befintlig forskning tycks ha fokuserat på dessa vanliga riskfaktorer och karaktäristiska egenskaper för andra typer av våldsförövare vilket kan ha medfört att centrala okända faktorer omkring suicidförövare missats. Forskningsfältet behöver således undersöka filicid-suicidförövarna närmare för att få kunskap i deras olikheter från andra vålds- och mordförövare.
Forskningsfältet inom socialt arbete, närliggande fält samt professionella som kan tänkas komma i kontakt med familjer i riskzonen är således i behov av ytterligare kunskaper och insikter varav studier som föreliggande behövs. Inte minst kan det anses av vikt att människor berörda av filicid-suicid vid behov kan ta del av information, stöd och forskning som i någon mån kan hjälpa dem få förståelse för den tragik som följer dådet. Oavsett om risken för filicid-suicid kan anses låg utefter dess ovanliga förekomst kan inte forskning och preventivt arbete i ämnet anses irrelevant. Filicid-suicids nära koppling till föräldrars relationsproblem, våldsamhet mot varandra och psykiska problem, utgör ett samhällsproblem och ska ej förringas. Mer forskning som inbringar kunskap till preventivt arbete skulle kunna förhindra att ett barn dödas eller iallafall skulle sådant arbete sannolikt kunna komma utsatta barn och familjer i allmänhet till nytta.
Tidigare forskning tenderar att brista i användning och redovisande av teoretiska utgångspunkter för att förklara och förstå vad som ligger bakom filicid-suicidförövarnas gärning. Fenomenets ovanliga förekomst har för forskningsfältet inneburit svårigheter att nå såväl kvantitativa som kvalitativa data. Det föreligger således ett behov av ytterligare forskning som sammanställer och överblickar den forskning som finns för att ännu bättre nå förståelse över vilka kunskapsluckor som behöver fyllas.
1.1 Problemformulering
Forskningsfältet förefaller vara överens om bristfällighet i befintlig forskning avseende motiv och bakomliggande faktorer som föranleder filicid-suicid varav behov föreligger av vidare studium. Mönster i forskningen på området som identifierats är att fullföljda filicid-suicidfall vanligen skiljer sig från andra filicidfall och mordfall samt att motiv förefaller beskrivas och förstås olika utefter förövarens könstillhörighet. För djupare förståelse blir det av intresse att urskilja och synliggöra hur forskningsfältet beskriver fenomenet och dess förövare med ett genusperspektiv. Det är en begränsad användning av teoretiska tolkningsramar och perspektiv på forskningsområdet. Vilken betydelse kön/genus har för hur fenomenet beskrivs är något som till synes hittills inte har gjorts. Vidare, genom att inkludera teoretiska resonemang
3
utifrån genusperspektivet och med teorier om skam kan sociala, strukturella och individuella faktorer bidra till en djupare analys av vad som leder till att en individ begår filicid-suicid. Forskningsfältets sätt att beskriva filicid-suicid och dess förövare, med vad som verkar vara skilda beskrivningar utifrån kön, motiv och utlösande faktorer har lett till intresse över konsekvenser av forskningsfältets språkbruk.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att undersöka kunskapsläget om filicid-suicid. Syftet är vidare att undersöka vilka bakomliggande faktorer, motiv och omständigheter kring förövarna som leder fram till gärningen. Studien har en ambition att med ett genusperspektiv och med hjälp av teorier om skam söka förståelse och förklaring genom att summera och analysera den kunskap som finns på området. För att uppfylla föreliggande studies syfte specificeras forskningsfrågorna i följande frågeställningar:
1: Vilka sociala förhållanden och karaktäristiska egenskaper hos förövarna har påvisats eller diskuterats i forskningen?
2: Vilka riskfaktorer kan relateras till att begå filicid-suicid, vilka är de utlösande faktorerna? 3: Hur beskrivs och förklaras filicid-suicidsförövarnas motiv i forskningen om ämnet? 4: Vilken betydelse har kön/genus i beskrivningen av dessa motiv?
1.3 Begreppsdefinitioner
Det har i föreliggande studie uppfattats som viktigt att begrunda val av begrepp och inta försiktighet i beskrivningar av ämnet. Särskilt då författande studenter vill söka förståelse för brottsgärningen men samtidigt inte vill riskera att delta i inledning nämnda förminskning/försköning av dådet.
Filicid och Filicid-suicid
De engelska motsvarigheterna: Filicide, filicide-suicide
Filicidfall i forskningen refererar vanligen till barn 0-18 år som dödats av en person i föräldraroll, biologisk-, styv- eller adoptivförälder. Filicid-suicid anses föreligga då förälderns självmord begås i direkt eller nära anslutning till dödandet av barnet, vanligen inom 24 timmar eller max 3 dagar senare (Friedman et al., 2005; Liem et al., 2010; Lysell, 2016;). Till föreliggande studie menas med begreppen ovan beskriven definition.
Familjecid och familjecid-suicid
De engelska motsvarigheterna: Familicide, familicide-suicide
I de fall en förövare mördar flera personer i familjen benämns dådet oftare istället för familjecid/familjecid-suicid även om dessa fall nästan alltid inkluderar mord på barn (Holland, Brown, Hall & Logan, 2018). Det tycks råda oenighet om vilka falltyper som ska inkluderas i familjecid. Föreliggande studie avser undersöka filicid-suicidfall vilket inkluderar studier som använder flera definitioner av familjecid/familjecid-suicid så länge som en förövare mördar ett barn som denne står i föräldraroll till.
Mord-suicid
De engelska motsvarigheterna: Homicide-suicide
Förövare som tar livet av sig efter eller i samband med ett mord begår mord-suicid. När ett barn är offer i mord-suicid är det nästan alltid en förälder som är förövaren, (Holland et al., 2018) varav begreppet och studier omkring mord-suicid också har relevans för föreliggande studie.
4
2. Tidigare forskningsöversikter
Då föreliggande studie ämnar ge en översikt över den befintliga forskningen om filicid-suicid samtidigt som tidigare forskningsöversikter om ämnet inte hittats, kommer tre tidigare forskningsöversikter om familjecid/familjecid-suicid, mord-suicid och filicid att presenteras nedan.
2.1 Fatal Families: Why Children Are Killed in Familicide Occurrences
Maillouxs (2014) undersökande litteraturstudie syftade till att efterforska gemensamma och underliggande faktorer för barnamord i kontexten av familjecid. Familjecid definieras här som fall där det finns två eller fler mordoffer i familjen, där ett av offren är förövarens partner och minst ett barn i familjen mördas. Forskaren syftade även till att med sin studies resultat bidra till utvecklandet av preventiva metoder och insatser genom att fokusera på förövarnas logik, rationalitet och motivationsfaktorer. Studien utgick från journaler och nyhetsartiklar för att identifiera likheter, mönster och splittringar i familjerna inför händelsen. Undersökningens data inhämtades dels från en databas där det fanns tillgång till journaler men också från generella sökningar på internet för att finna nyhetsartiklar. Mailloux (2014) kunde genom sin litteraturstudie fastslå att studiens syfte inte fullständigt var möjligt att uppfylla. Resultatet kunde dock visa på vissa mönster och likheter bland förövare.
Typiskt karaktäristiskt för familjecidförövare som framkommer är att de nästan alltid är män, de har ofta utsatt sin partner för våld och har haft upplevelser av stress och- eller instabilitet. Två andra typer av förövare som skiljer ut sig är kvinnor som förövare och de som begår brottet efter en drastisk och plötslig förändring eller förlust. Den senare typen av förövare som upplever förändrade omständigheter som har en negativ inverkan på familjens förmåga att upprätthålla den annars vanliga levnadsstandarden, kallas ”anomic familjecid”. Fyra sannolika huvudmotiv till familjecid visade sig vara; suicid, odödlighet, kontroll och hämnd.
Suicidmotivet betecknade de fall där självmordet var huvudmotivet där förövaren inte kan se
hur partner och barn ska kunna leva vidare utan denne, som familjens överhuvud. Det kan också handla om att skydda familjen från skammen som självmord för med sig.
Odödlighetsmotivet inkluderar de fall där förövaren begår gärningen som ett försök att bevara
familjen ”som den är” eller också för att skydda familjen från en kris eller katastrof som exempelvis svår ekonomisk utsatthet. Kontrollmotivet handlar för förövaren om att ”om inte jag kan få ha dem, så ska ingen annan heller få det” och kan relateras till förövarens rädsla att bli övergiven och lämnad. I dessa fall ser förövaren familjen som en enhet och har svårt att skilja mellan olika familjeindivider. Hämndmotivet tycks ofta vara sammanbundet med sexuell svartsjuka och kan ses som en föreställning (sann eller inbillad) om att partnern varit otrogen. Barnen ses ofta som en förlängning av partnern och hålls därmed också ansvariga. I de fall där förövaren lämnar partnern levandes är det med syftet att hen ska få leva med ansvarsskulden, att det var dennes fel. Majoriteten av studier som fokuserar på motiv har intresserat sig för relationen mellan partners (föräldrarna). Mailloux (2014) kunde fastslå att studier avseende motiv för dödandet av barnen är få och att det tycks vara en total avsaknad av studier som undersöker förövare och barnoffers relation. Då avsaknaden av data utifrån svårigheten med att kunna intervjua förövare och offer, som ofta inte är i livet samt utifrån etiska svårigheter i de fall det finns respondenter, förblir således förövares motiv till gärningen svåra att fastställa.
2.2 Homicide Followed by Suicide – An Integrated Theoretical Perspective
5
skapa djupare förståelse för mord-suicid genom att inte se det som enbart mord eller självmord. Polisrapporter, nyhetsartiklar och intervjuer med familjer, vänner och grannar valdes ut som data utifrån att de hade koppling till mord-suicidfall som skedde mellan 1989 och 2001 i New Orleans i USA. Forskarna redovisar en integrativ teoretisk modell med fokus på kvalitativa och mätbara data i form av funna mönster mellan flera olika undersökta variabler. De beskriver utifrån studerad data fem olika former av mord som alla följs av suicid som identifierats ur analysen, (1) mord i relation till våld i nära relation, (2) dödande av hel familj, (3) barmhärtighetsmord, (4) mord som sker offentligt och (5) mord-suicid som sker av misstag. Wood Harper och Voigt (2007) beskriver att den främst förekommande formen av mord-suicid utifrån studerad data är den som relateras till våld i nära relation där män var förövare. Hälften av de manliga förövarna var även arbetslösa eller på väg att lämna ett jobb. Forskarnas slutsatser är att de bästa källorna för att förstå detta brott inte går att nå då de är döda, vilket innebär att all annan data kan tänkas vara icke-tillförlitlig. Utifrån den genomgångna forskningen redovisar Wood Harper och Voigt (2007) dock slutsatser om vad som bör göras för att få en mer fullständig förståelse av mord-suicid, och det är att kombinera perspektiv på strukturnivå med exempelvis ett perspektiv kopplat till stressbelastning så som frustration eller misslyckanden.
2.3 Filicide: Historical Review and Prevention of Child Death by Parent
Koenen och Thompsons (2008) litteraturstudie syftade till att undersöka förekomsten av filicid genom historien samt bidra med kunskap om brottet för att öka chansen för prevention. Forskarna redovisar vad genomgången forskning kommit fram till om brottet men redogör inte direkt för hur deras datainsamling gått till. Det omfattande urval studier som forskarna utgår ifrån tycks dock ha hög relevans i relation till det studerade ämnet. Utifrån översikten presenteras forskning som bland annat redogör för historik, förekomsten, metoder och klassifikationssystem, riskfaktorer, skillnader mellan mödrar och fäder som begår gärningen samt hur förebyggande arbete kan se ut. Forskarna redovisar att studier har kommit fram till att närmare 40% av kvinnor som begår filicid även försöker ta sitt eget liv i samband med brottet eller kort därefter. I flera studier som Koenen och Thompson (2008) tagit del av har kvinnor uppgett att brottet begås utifrån en ovilja att lämna kvar barnen i den ”hemska världen” och till sitt öde. Ju yngre barnet är desto högre sannolikhet att kvinnan kommer se barnet som en del av sig själv och brottet begås ofta av mödrar som lider av förlossningsdepression eller är under påverkan av psykos. Det är mindre sannolikt att manliga förövare begår självmord efter filicid, de är även mer benägna att döda sin partner och de använder våldsammare metoder när de begår filicid/filicid-suicid jämfört med kvinnor. Manliga förövare är ofta uppväxta med våld, övergrepp och har upplevt separation från sina föräldrar. De är ofta lågutbildade, arbetslösa och de triggas av att vara nära på att förlora sin partner. Många av männen som ingått i studier som forskarna tagit del av har även haft svåra beteendeproblem och fått psykiatrisk vård från ung ålder. Koenen och Thompson (2008) redogör i sina slutsatser att brottet filicid är en komplex handling som är ett resultat av en kombination av psykologiska och sociala faktorer. För att minska eller förebygga förekomsten bör antal oönskade graviditeter minska, dysfunktionella beteenden som resulterar i barnamord bör identifieras och psykiska sjukdomar måste behandlas mer effektivt. Professioner inom socialt arbete bör kunna identifiera individer i riskzon för att det ska vara möjligt att minska förekomsten. Forskarna menar även att mer forskning behövs för att kunna avgöra vad som är lämpliga insatser.
2.4 Summering av forskningsöversikter
6
förståelse för filicid-suicid även om dessa inkluderar övriga mord-suicid. Resultaten i de presenterade studierna tyder på att en kombination av psykologiska och sociala faktorer föranleder brottet som begås utifrån olika motiv och resulterar i olika former av mord-suicid. Manliga förövare begår brottet oftare än kvinnor, dessa fall tycks ha en koppling till våld i nära relation. Manliga förövare begår mordet med våldsammare metoder och dödar oftare inte bara ett/flera barn utan även sin partner. De har oftare haft upplevelser av instabilitet och har vuxit upp under svåra förhållanden och var under tiden för brottet arbetslösa. Fler kvinnor än män försöker ta sitt eget liv efter filicid och brottet begås ofta av mödrar med förlossningsdepression eller som är psykotiska. Barnen mördas ofta i dessa fall för att mödrarna av olika anledningar inte vill lämna dem kvar utan sin mamma. Samtliga presenterade forskningsöversikter redogör för vissa svårigheter med att förstå brottet på grund av anledningar som handlar om att forskningsfältet är smalt, och att de personer som skulle kunna vara den största källan för förståelse är döda, det vill säga offer och förövare. Professioner inom socialt arbete bör bättre uppmärksamma individer i riskzon för att dådet ska kunna förhindras. Något som saknas i tidigare forskningsöversikter är kunskap om forskningsfältets användning av teoretiska ramverk vilket föreliggande studie tillför genom att låta ett genusperspektiv genomsyra studien med hjälp av teorier om skam. Dessa teoretiska utgångspunkter presenteras nedan.
3. Teoretiska utgångspunkter
Föreliggande avsnitt redogör för valda teorier som ligger till grund för forskningsöversiktens teoretiska analys av inhämtad empiri.
3.1 Köns/genussystemet
Genus och kön används som synonymer av somliga forskare, andra forskare menar att det är av vikt att särskilja de två begreppen på så sätt att genusbegreppets användning hör till analys av könets sociala innebörd (Piuva & Karlsson, 2012). Köns-begreppet förknippas starkt med biologi medan genus skapas genom språket och härrör från språkvetenskapen (Piuva & Karlsson, 2012). Ljung (2015) redogör för hur Gayle Rubins och Yvonne Hirdman i sin forskning utgår från köns/genussystemet (genusordningen) där relationer och beroendeförhållanden mellan män och kvinnor står i centrum. Köns/genussystemet går ut på en socialt påtvingad ojämlikhet, där det ena könet förtrycker det andra, biologiska könsskillnader skiljs ut från de socialt och kulturellt konstruerade. Hirdman har kunnat visa på maktaspekter inbyggda i genussystemet, maktmekanismer som upprätthåller och reproducerar kvinnans underordning och mannens ställning som utgörande norm i samhället. Det beskrivs följaktligen ske genom två elementära och bärande delar av genussystemet, isärhållningen (avskiljandet mellan män och kvinnor) och hierarkin (män som utgörande norm). Samhället struktureras på ett sätt så att kvinnor och män inte blandas, de hålls isär samtidigt som kvinnors egenskaper, handlande och varande hela tiden kommer att värderas som lägre än männens (Mattson, 2010). Begreppet patriarkat betecknar mäns överordnade maktposition över kvinnor, som verkar inom samhällets alla olika delar (Mattson, 2010). “Omhändertagande” är ett exempel på ett ord som trots sin neutralitet innehåller genusbetydelser och förknippas med kvinnliga egenskaper, sättet människor pratar på i samhället upprätthåller ords genusvärden (Öhman, 2009). Omhändertagande som begrepp kan i sin tur tänkas förknippat till föräldraskap och möjligen främst till moderskap.
Dikotoma uppdelningar av kön/genus-begreppen kritiseras. Genom att istället dekonstruera begrepp kan historisk och socio-kulturell kontexts betydelse för begreppen synliggöras
7
(Ljung, 2015). Dekonstruktion av begrepp beskrivs vidare av Ljung (2015) öppna upp för analys på fler nivåer och möjliggör för ett upplösande av fastlåsta kategoriseringar och föreställningar. Vad det innebär ”att vara kvinna i just den här kontexten” kan exempelvis synliggöras och motverka att kvinnor klumpas ihop som en homogen grupp. Judith Butler är en av dem som motsätter sig sedvanliga antaganden om att kön föregår och bestämmer hur genus konstrueras genom att uttrycka; kön är den performativa effekten av genus, vilket kan förstås som att diskurser om genus och normer i vårt samhälle bestämmer och föregår biologiska fakta eller hur vi ser på världen (1990, refererad i Ljung, 2015). Könet är med en sådan tanke också konstruerat vilket då betyder att “allt” är genus där individer ständigt genom språk och handling producerar, reproducerar och bekräftar sitt kön (Butler, 1990;1993;2005 refererad i Piuva & Karlsson, 2012). Diskurser om vad som ligger bakom filicid-suicid utifrån kön kan med Butlers resonemang sägas grunda förutsättningar för individer som begår gärningen. Individers tankemönster, agerande och handlingsalternativ kan sägas skapade utifrån olika diskurser varav hur forskningen beskriver och därmed eventuellt bidrar till en konstruktion av filicid-suicid är av stor relevans att genomlysa. Föreställningar och normer om kön/genus relaterat till rollen som förövare och- eller förälder behöver synliggöras, brytas ner och förstås för förståelse av konstruktionens effekter.
Butler menar att individer som bryter mot maskulina och feminina normer patologiseras utifrån den heterosexuella matrisen som går ut på att heterosexualitet utgör norm där de avvikande sexuella beteendena anses som det felaktiga och sjuka (1993, 1999, refererad i Mattson, 2010). Den heterosexuella matrisen innebär att endast två kön accepteras och att dessa får tillskrivna specifika egenskaper (Piuva, 2012). Att se genus som en social konstruktion innebär ett genusperspektiv om sociala strukturer i samhället som tillskriver individer olika stereotypa förutbestämda positioner och möjliga beteenden beroende på könstillhörighet (Tärnfalk, 2014). En människas handlingsutrymme påverkas av sociala strukturer och socialt accepterade normer och föreställningar i samhället omkring kön, vilket i sin tur formar individers uppfattning om sina sociala relationer (Karlsson & Piuva, 2012). Genus är enligt Butler något vi gör. Kön görs genom hur vi beter oss, talar och lever upp till förväntningar och föreställningar kring kön, femininitet och maskulinitet menar Butler. På så vis reproduceras och konstrueras kön/genus hela tiden och centralt blir vad som synliggörs respektive osynliggörs inom dessa kategoriseringar (1993, 1999, refererad i Mattson, 2010). Normativa beteenden tillskrivs maskulinitet respektive femininitet, där unga pojkar socialiseras in i stereotypen att pojkar slåss och inte visar eller pratar om känslor medan unga flickor riskerar att uppfattas som okvinnliga vid våldsamt beteende (Tärnfalk, 2014). Flickor som begår vålds och- eller brottsgärningar bryter således såväl mot lagen som mot sin könsnorm medan våldsamma pojkar bekräftar sin könsnorm. Tärnfalk (2014) beskriver vidare hur flickors våldsamhet vanligen förklaras utefter resultat som pekar på att våldsamheten härstammar från utsatthet i nära relationer i sin familj. Författaren exemplifierar detta genom att referera från Anderssons forskning från 1996 som visade på resultat om hur så mycket som upp till tre fjärdedelar av flickorna i studien som handlade om ungdomsbrottslingar hade en historia av utsatthet för sexuella övergrepp. Det avvikande och våldsamma beteendet speglade enligt dem en eftersträvan att skydda sig från sin utsatthet. Även forskare som Chesney-Lind, Chesney-Lind och Pasko menar att ”… flickors aggressivitet måste sättas in i en patriarkalisk
kontext” (1999; 2004, refererad i Tärnfalk, 2014, s. 49).
Som tidigare nämnt så beskriver forskningen filicid-suicidförövare på ett sätt som visar på skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare, i vilken utsträckning de begår brottet samt vad som orsakar det. Det forskningen dock inte tycks fokusera på är hur dessa skillnader kan
8
förstås eller förklaras. Att använda sig av ett genusperspektiv och genusteoretiska resonemang är således av vikt och också lämpligt för den tilltänkta studien då det kan bidra till en mer djupgående förståelse för eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga förövare. Vidare om detta möjligen kan komma att påverka varför de begår filicid-suicid. Med hjälp av genusteoretiska begrepp och kön/genussystemet som utgångspunkt kan egenskaper som är kopplade till manligt och- eller kvinnligt framträda, för att således kunna förstås i relation till vad som föranleder gärningen
3.2 Skamkänslor
S
kam kan förklaras som en dynamisk och social process där skamkänslor tillsammans med känslor av stolthet har en påverkan på kvaliteten av individens sociala band (Scheff & Retzinger, 2000). Starka sociala band mellan människor skapas och bibehålls till stor del med hjälp av känslor av stolthet som anläggs av förtroende, tillit och ömsesidighet. Skam utgör ett hot mot dessa positiva sociala band och motverkar människans strävan efter att med andra få känna emotionell och själslig samhörighet (Scheff & Retzinger, 2000). Vidare beskrivs hur kvaliteten på en individs sociala band under barndomen kommer att ha stor inverkan på dennes fortsatta utveckling och framtida relationer. Att som barn vara utsatt för föräldrars våld eller hot exemplifieras som omständighet som kan försvaga eller förstöra en individs sociala band. En förutsättning för att en individ ska känna de negativa och smärtsamma känslorna som skam innebär krävs att ”jaget” accepterar en annan människas värdering av hen, på så vis uppträder och skapas skam såväl inom som mellan individer (Scheff, 1997, refererad i Lindberg, 1998; Scheff & Retzinger, 2000).Scheff och Retzinger (2000) föreskriver om skam och att det är en huvudkänsla som styr vårt handlande när den kopplas ihop med normer om hur individen bör agera. Skammen blir ett sanktionssystem som styr vårt handlande (Scheff & Retzinger, 2000) och detta resonemang menar Persson (2012) kan ses i relation till sociologen Goffmans analyser av sociala interaktioner. Skam är en central känsla i förståelsen av social interaktion och det är i samspelet med andra människor som skammen visar sig när individen upplever känslor av att vara avvikande. Författaren redogör för att det utifrån Goffmans resonemang kan förstås som att skammen är en underliggande kraft som innebär att individen försöker kontrollera och styra sin identitet för att undvika att omgivningen ska uppfatta personen som avvikande (Persson, 2012).
Skillnader mellan kvinnor och män avseende skam förklarar Scheff och Retzinger (1997) som beroende av människors socialiseringsprocesser av upplevelser av skam. Processen för män kännetecknas av ett förnekande och förträngande av skamkänslorna medan kvinnor tvärtemot har en socialiseringsprocess som lär dem att öppet visa sina skamkänslor. För männen leder socialiseringsprocessen således till att skamkänslorna måste maskeras, vilket kan bli i form av ilska och aggressivitet som kan resultera i våldshandlingar. Scheff (2011) beskriver hur skam kan vara tecken på att man riskerar att bli eller blir avvisad av andra människor samt att en form av hemlig skam är den huvudsakliga anledningen till att en person blir våldsam. Lindberg (1998) summerar hur skamkänslor kan uppkomma hos en individ när hen upplever sig misslyckad och underlägsen och samtidigt har en negativ självvärdering i relation till andra människor i sin omgivning. Känslor av skam påverkar människors identitet och skapas genom känslor av oro över individuella brister och otillräcklighet. Skam är nära sammanlänkat med skuld, skillnaden dem emellan ligger i att skuld relaterar till en individs handlingar som en individ har möjlighet att gottgöra eller ”sopa igen spåren” och därmed göra
9
sig av med, vilket är svårt med skam som är en känsla som fräter sig in i individers självbilder (Lindberg, 1998).
Genom att analysera studier om filicid-suicid med hjälp av begreppet kan exempelvis förövares relationer, ageranden och omständigheter ses i ljuset av beskrivningen av skam och möjligen bidra med förståelse för skammens konsekvenser och- eller gärningens uppkomst. Då upplevelsen av skam kan förstås skilja sig mellan kvinnor och män på grund av olika socialiseringsprocesser beroende på kön kan tillämpningen av begreppet möjligen leda till en förståelse på inte enbart individnivå. Även på en strukturell nivå kan förståelse nås då det öppnar upp för diskussion om hur kvinnor och män blir socialiserade, varför det skiljer sig samt vad konsekvenserna av detta blir.
4. Forskningsmetod
Studiens val av metod, urval, datainsamling, databearbetning och analys kommer i följande avsnitt att presenteras. Vidare redovisas studiens tillförlitlighet, begränsningar samt etiska överväganden.
4.1 Val av metod
För att uppfylla syftet med studien valdes en systematisk forskningsöversikt. Vanliga anledningar till varför en forskningsöversikt behövs är när det saknas en överblick över forskningsområdet, fältet behöver kompletteras med nya perspektiv eller att kunskapsluckor på området behöver synliggöras (Backman, 2008). Det övergripande syftet med föreliggande studie, hur filicid-suicid kan förstås och förklaras hade inte varit praktiskt möjligt för författande studenter att genomföra med så många andra metoder. Exempelvis hade det varit svårt att rekrytera deltagande respondenter till kvalitativa intervjuer utifrån att brottet är så ovanligt och känsligt. Förutsättningar satta för kandidatuppsatsen utifrån tidsbegränsning, resurser och utifrån författande studenters kompetens försvårade möjligheten till att utföra studien på andra sätt. Samtidigt fanns ett behov och ett intresse av att undersöka kunskapsläget med ett genusperspektiv och utifrån skam, något som saknades i tidigare forskningsstudier på området. För att inkludera en så bred kunskapsbas som möjligt valdes en integrativ form av metoden. Ett sätt att genomföra en systematisk forskningsöversikt är att utifrån vissa förbestämda kvalitetskriterier inkludera studier som är relevanta för undersökningsfrågorna (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Systematik i sökningen bidrar till en tydligare struktur över hur datainsamlingen har gått till vilket leder till att det för läsaren inte finns frågetecken kring varför vissa studier har inkluderats och vissa exkluderats. En integrativ forskningsöversikt inkluderar både kvantitativa och kvalitativa studier i syfte att samla in och sammanställa olika former av empiri. Fördelar med att använda denna metod är exempelvis att insamlade kvantitativa data kan förstås och förklaras kvalitativt, samt att användning av metoden leder till att det studerade forskningsfältets brister och tendenser identifieras (Booth et al., 2016).
Integrativ forskningsöversikt ansågs relevant då föreliggande studies syfte och frågeställningar grundas i en problemformulering om hur befintlig forskning visar på att fältet brister gällande förklaring och förståelse av filicid-suicid. Att kombinera kvantitativa och kvalitativa data bidrar då till en kompletterande kunskapsbas som utifrån en sammanställning av synteserna ger en övergripande bild av forskningsområdet. Valet kommer att leda till att studier som undersökt filicid-suicid i syfte att generalisera resultat eller bidra till förståelse tillsammans kan summeras och analyseras och därmed bringa kunskap om förklaringar till
10
fenomenet. Genom ett genusperspektiv kan kunskapen breddas och visa på aspekter som idag saknas i befintlig forskning. Analys utifrån teorier om skam kan ytterligare tillföra kunskap. Studiens kvalitet ökar med det systematiska arbetssättet då inklusions- och exklusionskriterier styrt urvalet genom sökprocessen.
4.2 Urval och strategi för datainsamling
En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar genomfördes via Örebro universitetsbiblioteks hemsida där databaserna Social Services Abstracts, Criminology Collection, PsycINFO och SwePub användes. Sökningen i de fyra databaserna ägde rum 1 - 3 april 2019. Datainsamlingen påbörjades med att identifiera relevanta sökord utifrån studiens syfte och frågeställningar. De viktigaste sökorden som användes var ”filicide-suicide” och ”motive” som kombinerades på olika sätt. Ett exempel på använd sökordskombination var: (Filicide OR filicide-suicide) AND (motive* OR ”risk factors”). Användning av bindningsorden AND, OR och NOT är en Boolesk sökteknik som avser att specificera och begränsa sökträffar genom att databasen kombinerar sökorden och hjälper till att inkludera och exkludera på olika sätt utifrån användningen av bindningsorden (Booth et al., 2016). Som exemplet på sökordskombinationen visar användes även trunkering och frassökning för att inte gå miste om relevanta träffar. Trunkering innebär att lägga till *-tecknet efter ett ord för att inkludera olika böjelser av sökordet (Booth et al., 2016) medan frassökning (att sätta “ ” runt ord) möjliggör att sökord i en viss följd söks och inte som fristående för sig själva (Örebro Universitetsbiblioteks hemsida, 2018).
Att ha en systematik i sökningsprocessen med avgränsade och fokuserade frågor bidrar till en tydlig uppfattning om det valda forskningsområdet och dess språkbruk. Booth et al. (2016) framhåller detta som viktigt, och de förklarar även att redovisning och användande av inklusions- och exklusionskriterier ökar läsarens förståelse för valet av artiklar och att det främjar en studies tydlighet och klarhet. Inklusions- och exklusionskriterier fastställdes i föreliggande studie på förhand för att avgränsa sökningen och kriterierna för att studier skulle inkluderas var följande: (1) endast vetenskapligt granskade publikationer (peer-reviewed), (2) studierna skulle vara skrivna på engelska eller svenska samt (3) fokusera på den målgrupp som utifrån den egna studien var av intresse, det vill säga filicid-suicidförövare. Under sökningens gång upptäcktes begrepp som tidigare inte uppmärksammats men som används inom forskning för det studerade ämnet, vilket breddade inklusionskriterierna under datainsamlingen. Exempel på sådana begrepp var ”homicide-suicide” och ”familicide-suicide”. Svenska sökord testades inledningsvis men då det inte gav några sökträffar användes därefter enbart ord på engelska. Engelska sökord resulterade i en majoritet av internationella artiklar. Då artiklar på svenska om det studerade ämnet är få så krävdes inkludering av forskning från flera andra länder för att finna tillräckligt med material. Innan datainsamlingen började fördes en diskussion om att utesluta studier från länder som antas väsentligt skilja sig från västerländsk kontext. Det ansågs inte nödvändigt att i databaserna på förhand exkludera utifrån land utan främst var det innehållsmässiga faktorer som avgjorde val av artiklar. Då befintlig forskning om filicid-suicid är begränsad inkluderades även studier som inte hade filicid-suicid som huvudfokus men som ändå nämnde och redovisade för dessa fall i något hänseende.
Artiklar med titlar som direkt kunde bedömas som irrelevanta till föreliggande studies syfte exkluderades, därefter lästes resterande artiklars abstracts. Efter genomläsning av abstracts kunde fler artiklar exkluderas, exempelvis de som endast fokuserade på filicid utan att inkludera filicid-suicidfall. Slutligen lästes återstående artiklar i fulltext. Ytterligare sex
11
artiklar togs bort, då de inte bedömdes kunna besvara föreliggande studies frågeställningar. Två studier var forskningsöversikter som kom att användas till avsnittet “Tidigare forskningsöversikter” och togs inte med som data till vår tematisering av resultat. En av de valda artiklarna till föreliggande studie innehöll också en forskningsöversikt som utgör den tredje översikten i avsnittet ”Tidigare forskningsöversikter”. Under sökprocessens gång har dubbletter av artiklar också exkluderats. För att finna tillräckligt med datamaterial sattes ingen tidsram utifrån när artiklarna var gjorda, dock bedömdes studier hårdare om de innehöll material från tidigare än 1990-talet. Den beskrivna datainsamlingsmetoden har använts av flera anledningar förutom dess relevans till studiens syfte och frågeställningar som främst motiverat metodiska utföranden. Fler anledningar till metodval diskuteras vidare under rubriken Etiska överväganden.
4.3 Databearbetning och analys
Dataanalysförfarandet kan hävdas ha haft en abduktiv ansats även om författande studenter i ett första läge antog en induktiv ansats där data betraktades och bearbetades relativt förutsättningslöst och med en kodning in vivo. In vivo innebär att kodningen är datadriven, det vill säga att koderna hämtas i datamaterialet och inte från teorier eller litteratur (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). En abduktiv ansats innebär att pendla mellan teori och empiri för att göra jämförelser och tolkningar i syfte att finna mönster i data. Ansatsen medför en öppenhet för revidering och att bättre hypoteser eller förklaringar kan sökas fram (Fejes & Thornberg, 2015). Abduktiva slutledningar resulterar i nya men felbara insikter då tolkningar eller förklaringar av något har skett med hjälp av vissa ”regler”, premisser som förutsätter att slutsatser kan dras (Danermark, Ekström & Karlsson, 2018). ”Reglerna” utgörs i föreliggande forskningsöversikt av de teoretiska utgångspunkterna som används för att analysera synteser i undersökt forskning. Följaktligen leder den abduktiva ansatsen till att vissa slutsatser kan dras bland flera andra tänkbara, de blir mer eller mindre giltiga och sannolika beroende på rekontextualisering av data (Danermark et al., 2018). Bearbetningen av data i föreliggande studie genom den datadrivna kodningen gav tidigt empiri som talade för att ett genusperspektiv skulle bidra till förståelse av förövarna och möjliga teman i forskningen synliggjordes. Teorier om skam framstod därefter som ett bra komplement till genusteorierna för att nå djupare förståelse för filicid-suicidförövarnas gärning.
Efter att den systematiska sökningen var genomförd och datamaterialet var insamlat så bearbetades och analyserades materialet med en kvalitativ analys, så kallad tematisk analys. Denna bearbetningsmetod innebär enligt Hjerm et al. (2014) att i tre steg reducera, kategorisera samt dra slutsatser från insamlade data. Metoden inleds med att grovt reducera och skapa ordning i materialet. Kodningen, som ovan beskrivits, innebär vidare att göra materialet mer hanterbart, hitta mönster och uppsättningar som resulterar i koder i syfte att finna det mest centrala i insamlad data (Hjerm et al., 2014). Kodning innebär att identifiera gemensamma egenskaper hos data som resulterar i olika kategoriseringar som symboliserar dess innehåll (Danermark et al., 2018). Efter funna centrala beståndsdelar skapas kategorier genom tematiseringen, data ordnas och formuleras i relation till varandra och studiens teoretiska utgångspunkt. Detta steg ska återspegla materialets huvudinnehåll, för att slutligen leda till en summering av resultatet (Hjerm et al., 2014).
Tematisk analys valdes som bearbetningsmetod med anledning av att det kunde bidra till att studiens syfte och frågeställningar kunde uppfyllas och besvaras. Metoden kan anses möjliggöra förståelse av filicid-suicid genom att den kan bidra till identifikation av centrala och återkommande faktorer omkring förövarna som beskrivs i forskningen. Alla studier från
12
den systematiska sökningen som lästes i fulltext sammanfattades i ett första steg, vilket möjliggjorde en överblick över vilka studier som var mest relevanta för studiens syfte. Därefter kunde en första kodningsprocess starta parallellt med att en tablå upprättades med relevanta rubriker för att kunna presentera underlaget för forskningsöversiktens resultat. Sammanfattningarna av de valda studierna ledde till ett omfattande datamaterial i tablån som sedan kraftigt reducerades varför läsare hänvisas till originalartiklar vid behov och intresse. Tablån innehåller data som bedömts som det mest centrala för föreliggande studie. En särskild rubrik i tablån är exempelvis inriktad på beskrivna motiv och riskfaktorer, en rubrik som inte vanligtvis redovisas i en generell tablå.
Utifrån studiens syfte söktes förståelse genom att identifiera mönster och teman i insamlad data som genom den tematiska analysen kunde mynna ut i tre teman; den typiska förövaren,
utlösande faktorer och karaktäristiskt för dådet samt beskrivna motiv. Dessa teman
uppfattades som centrala där ett genusperspektiv tycktes kunna berika och samtidigt uppfylla studiens huvudsyfte. Det teoretiska begreppet skam ansågs kunna bidra och- eller komplettera analysen utefter begreppets till viss del nära sammanbindning eller relevans till kön/genus. Ett tydligt genusperspektiv tycks saknas i befintlig forskning varför ett sådant tillsammans med skamteorier skulle kunna tillföra något nytt och leda till att brottet förstås på ett sätt som befintlig forskning inte redovisar. Exempelvis finns studier som undersöker skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare, men samtidigt tycks det finnas bristfälligt med studier som fokuserar på att förklara och förstå dessa skillnader vilket denna studies val av teoretiska ramverk syftar bidra till. De olika teman anses representera de mest centrala tendenserna inom den studerade forskningen då den tematiska analysen tillslut resulterade i att bearbetning av data inte längre ledde till nya mönster, utan tendenserna som identifierades sorterades in i redan ordnade kategorier. Utifrån Hjerm et al. (2014) innebär detta att analysprocessen har nått sitt slutmål och en mättnad, vilket anses ha infunnit sig efter tematiseringens tre bearbetningssteg.
4.4 Kvalitet och tillförlitlighet
För att bedöma studiers kvalitet används i forskning ofta orden validitet och reliabilitet. Booth et al. (2016) beskriver hur studiers validitet bedöms utifrån hur giltig studiens resultat är, vilket påverkas av hur forskarna har gått tillväga under studiens gång och om det som avsågs studeras verkligen har studerats (Booth et al., 2016). Reliabilitet handlar om huruvida studien skulle gå att upprepa och ge samma resultat, vilket bedöms utifrån studiens stabilitet i data och tillvägagångssätt (Hjerm et al., 2014). Begreppen reliabilitet och validitet är dock svårapplicerat på kvalitativ forskning då de har sin grund i kvantitativ forskning (Thornberg & Fejes, 2015). Då föreliggande studie är av kvalitativ karaktär krävs därför andra begrepp för att kvalitetssäkra studien. Bedömningskriterierna för kvalitativ forskning utgår från
tillförlitlighet med tillhörande kriterier för trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelsebarhet (Hjerm et al., 2014). En studies trovärdighet grundar sig i hur väl
forskningen har utförts i linje med ett vetenskapligt förhållningssätt, överförbarheten handlar om möjligheten att överföra studiens resultat på annan likvärdig miljö (Bryman, 2011). Pålitligheten i en studie syftar till hur väl forskaren redogör för forskningsprocessen och hur tillgänglig och stabil denna process framgår vara. Slutligen grundar sig bekräftelsebarhet på hur väl forskaren inte låtit egna värderingar och förförståelse påverka studiens resultat. Forskaren bör således förhålla sig objektivt och neutralt till det studerade ämnet (Bryman, 2011).
13
För att stärka föreliggande studies trovärdighet har sökning efter datamaterial gjorts med systematik där använda sökord har testats i flera databaser för att täcka forskningsfältet så bra som möjligt. Föreliggande studie kan även anses ha utförts i enlighet med ett vetenskapligt förhållningssätt då endast vetenskapligt granskade artiklar har använts. För att öka pålitligheten har studiens olika faser redovisats öppet, det går således att följa processens gång gällande exempelvis hur anskaffningen av data gått till, vilka sökord samt inklusions- och exklusionskriterier som använts. Syftet med det öppna förhållningssättet är även att det möjligen kan öka överförbarheten och att det för läsaren inte ska finnas frågetecken kring om författande studenters egna värderingar har påverkat resultat och slutsatser. Då studien haft en systematisk datainsamling kan det tänkas att riskerna för att författande studenters egna intressen ska ha påverkat utförandet minskat. Exempelvis valdes använda studier utifrån relevans till syfte och frågeställningar och inte utifrån att försöka hitta data som bekräftar eller överensstämmer med författande studenters förförståelse av suicid och filicid-suicidförövare. En total objektivitet är dock inte möjlig att nå i kvalitativa studier (Hjerm et al., 2014), vilket författande studenter beaktat och därför reflekterat kritiskt kring den egna rollens potentiella påverkan på studiens utförande. Förförståelse som uppmärksammats och diskuterats inför studien kan beskrivas som att författande studenter hade en bild av filicid-suicid som altruistiska gärningar där särskilt de kvinnliga förövarna utför dåden utifrån svåra livsförutsättningar.
4.5 Studiens begränsningar
Föreliggande studie ämnade ge läsaren en fyllig redogörelse över hur studien i linje med ett vetenskapligt förhållningssätt har gått tillväga och med tydlighet presentera vad som är resultat och vad som är egna tolkningar. Då detta är en forskningsöversikt så innebär det att den föreliggande studien är beroende av befintlig forskning. Trots noggrannhet i studiens förfarande kan urvalet tänkas bli snedvridet om artiklarna som föreliggande studie utgår ifrån brister i kvalitet. Risken för ett sådant scenario bör dock vara relativt liten då, som tidigare nämnt, urvalet består av vetenskapligt granskade artiklar som valdes med noggrannhet. Något som kan ha påverkat föreliggande studies resultat är att det under datainsamlingens gång fanns tre artiklar som utifrån titel och abstracts tycktes vara av relevans för syfte och frågeställningar, men som inte fanns tillgängliga i fulltext. Det skulle kunna vara så att denna studies resultat skulle få en något annorlunda utgång om de tre artiklarna var möjliga att nå. Ytterligare möjlig begränsning i urvalet är att vissa studier hade ett urval som inte stämmer överens med andras, exempelvis kunde inklusionskriterierna i studierna skilja sig gällande vilken ålder det dödade barnet skulle ha. Vissa studier hade ett urval där offret fick vara max femton år, medan andra inkluderade fall där barnet/barnen var upp till arton år. Det behöver dock inte innebära ett hinder då förekomsten av brottet är ovanligare när barnet närmar sig vuxen ålder, det behöver således inte innebära att förståelsen av fenomenet skulle visa sig annorlunda om inkluderade offer enbart var upp till femton eller arton år.
Då internationella studier har inkluderats i urvalet utan djupgående förståelse för eventuella kontextuella skillnader mellan länderna kan det möjligen ha påverkat resultatet. Samtidigt har vissa begränsningar dragits utifrån medvetenhet om att det kan finnas väsentliga kulturella skillnader mellan länder gällande exempelvis synen på barn, funktionsvariationer, föräldraskap och självmord. För att få en övergripande förståelse av fenomenet gjordes dock ett medvetet val att inkludera artiklar som var gjorda i välfärdsstater som kan förväntas ha relativt liknande kontextuella förutsättningar och normer som i Sverige. Trots att författande studenter har formulerat studiens syfte och inklusions- och exklusionskriterier i syfte att finna all relevant forskning om det studerade ämnet kan en möjlig begränsning vara att
14
datamaterialet omedvetet kan ha styrts åt, ett för studien, önskvärt resultat. Då författande studenter tydligt såg ett behov av ett genusperspektiv inledningsvis i forskningsprocessen tillsammans med förförståelse av patriarkala strukturers konsekvenser i samhället valdes därmed andra utgångspunkter bort. Samtidigt genom att komplettera den teoretiska förståelsen med begreppet skam studeras fenomenet på flera nivåer. Ett möjligt alternativ till genusperspektivet hade exempelvis varit anknytningsteori som teoretisk utgångspunkt. Med fokus på förövarnas uppväxt, anknytningsmönster och konsekvenserna av detta hade föreliggande studie tagit en riktning som studerat filicid-suicid nästan uteslutande på individnivå.
Att nå kunskap i form av förståelse för filicid-suicid kan ha begränsats då fenomenet inte alltid kallas för just filicid-suicid. Forskning om föräldrar som dödar sina barn och sedan begår självmord kan således omedvetet ha exkluderats i föreliggande studie då forskare helt enkelt inte alltid definierar mordet som tidigare beskrivet begrepp. Försök att förhindra detta har i största möjliga mån gjorts genom att författande studenter har inkluderat artiklar som studerar det aktuella ämnet, även fast det i vissa studier benämns som mord-suicid som inkluderar barn eller familjecid-suicid där barn ingår som offer. Det finns en risk att centrala benämningar eller begrepp på området inte har upptäckts utefter författande studenters inledningsvis bristande kunskaper omkring forskningsämnet. Slutligen kan möjligen den mänskliga faktorn ha medfört att studier relevanta för syfte och frågeställningar omedvetet har förbisetts i datainsamlingen, trots författande studenters ambition om noggrannhet och systematiskt genomförande.
4.6 Etiska överväganden
För att en studie ska hålla god kvalitet och genomföras på korrekt sätt spelar etiska överväganden en stor roll (Vetenskapsrådet, 2017). Tidigare har det konstaterats att det inte ansetts praktiskt möjligt att uppfylla studiens syfte på annat sätt än genom en forskningsöversikt. Inte heller skulle det varit etiskt försvarbart att utföra på särskilt många andra sätt än just genom en forskningsöversikt. Filicid-suicidfall är ett mycket känsligt område att utforska med hänseende till människor berörda av det tragiska dådet. Forskare som vill använda sig av kvalitativ metod med människor i en sådan känslig situation måste således vara ytterst kompetenta och inneha respekt för respondenter och konsekvenser av forskningen som produceras. Som studenter på Örebro universitet är det exempelvis inte rimligt eller tillåtet att intervjua barn eller människor som befinner sig i extremt svåra och utsatta situationer.
Studiens data är baserad på tillgänglig och relevant forskning på området. Det är av etisk vikt att vid användandet av andras forskares studier ha respekt för dessa, deras respondenter och deras verk. Så kan göras genom ett rättfärdigt agerande i forskningsprocessen vilket kan exemplifieras genom hur Codex (2019) förespråkar oklanderlig referenshantering och att inte ägna sig åt oredlighet i forskning, vilket kan vara genom plagiat, fabricering eller att ta åt sig äran över andras texter. Forskningsöversikten använder sig av referenssystemet APA som grund. För att minimera riskerna för felaktig referenshantering har alla artiklars referenser hämtats från databaserna som sedan kontrollerats i Google Scholars citeringsfunktion. Även på LIBRIS nationella bibliotekssystems hemsida (2019) finns en ”skapa referens”-tjänst där APA valts och använts till metod- och teorilitteratur. Författande studenters språkliga formuleringar har under forskningsprocessens gång kritiskt granskats av författande studenter, handledare och anhöriga till författande för att eftersträva en tydlighet som gör att det inte ska råda någon oklarhet om vems ord, resultat eller tolkning som redovisas. All insamlad data har
15
varit på engelska, ett språk som kan hävdas behärskas av författande studenter. Å andra sidan, då engelska inte är författandes modersmål kan det tänkas i någon mån ha påverkat förståelsen av primärstudiernas forskningsresultat och därmed riskerat att leda till feltolkningar. Vid osäkerhet har författande studenter diskuterat med varandra, noggrant övervägt tolkningar och iakttagit försiktighet med att använda data som inte till fullo förstås eller upplevs sakna rimlig svensk översättning.
Tidigare beskrivs att det är av etisk vikt att ha respekt för andra forskare och deras verk. Föreliggande studie syftar bland annat till att med ett genusperspektiv undersöka hur forskningsfältet beskriver filicid-suicidförövare och deras motiv. Syftet med studien leder i viss mån till att beskrivningar, formuleringar och hur resultat presenteras kritiskt granskas och ibland resulterar det i vad som skulle kunna uppfattas som ett ifrågasättande av andra forskares beskrivningar eller resultat. Ett exempel i föreliggande studie där det upplevdes etiskt svårhanterligt omkring detta är en studie av Cooper och Eaves (1996) som gör ett uttalande om kvinnliga förövare. Uttalandet kan uppfattas tveksamt utifrån att de samtidigt inte tycks presentera data som stödjer detta uttalande. Författande studenter vill poängtera att forskarnas studie lyfts fram för att exemplifiera ett identifierat mönster efter utförd forskningsgenomgång och att det inte på något sätt finns ett syfte att misskreditera, kränka eller väcka misstro mot enskilda forskare eller deras studier.
Centrala etiska överväganden för föreliggande studie har handlat om språkets roll. Det har exempelvis ansetts av hög etisk relevans att använda sig av korrekta och etiskt försvarbara begrepp om ämnet. När begrepp används intellektuellt genom tänkande om dem och praktiskt genom språket omskapas hela tiden dess betydelser (Piuva & Karlsson, 2012). Etiska konsekvenser av att beskriva filicid-suicid som just filicid-suicid istället för de i Sverige kanske mer kända benämningarna ”utvidgat självmord” eller ”familjetragedi” har under forskningsprocessen aktivt diskuterats. Det har konkluderats att det inte går att komma ifrån faktumet att barnet inte har valt att dö, beslutet att mörda barnet tar föräldern vilket inte ska förskönas. Det skulle således inte kunna vara etiskt försvarbart att benämna dådet på ett sätt som gör barnet till förälderns förlängning eller ägodel, där brottet accepteras utifrån förståelse för förövarens situation och motiv.
Bolander och Fejes (2015) beskriver forskarens komplexa ”påverkan” på sin forskning i diskursanalysen genom att forskaren ses som ett subjekt bland andra inom diskursen, med följden att dennes verk å ena sidan kommer att vara en produkt av diskursen men å andra sidan även en medskapare av denna. Även om föreliggande studie inte är en diskursanalys så syftar den till att undersöka hur forskningsfältet beskriver och framställer filicid-suicid med dess förövare och motiv. Genom att göra en forskningsöversikt som analyserar, summerar, tolkar och producerar forskningsresultat kommer således denna studie vara påverkad av, vara en del av, samt eventuellt reproducera diskurser om filicid-suicid och dess förövare. En medvetenhet om dessa förutsättningar har funnits med genom forskningsprocessen och förhoppningsvis reducerat risken för förutfattade tolkningar och ett reproducerande av stereotypa beskrivningar av förövare. Inom forskning används kön som variabel för att undvika könsblindhet (Piuva & Karlsson, 2012) där det främsta syftet ibland i forskning är att synliggöra könsskillnader, vilket är otillräckligt enligt Hedin och Månsson (2000). Istället måste en enligt dem när data mellan kvinnor och män jämförs fokusera på att tolka, analysera och förstå det som beskrivs. Annars är det lätt hänt att forskaren bidrar till att endast befästa könsskillnader (Piuva & Karlsson, 2012) som ovan har diskuterats.
16
Generellt sett i forskning är det viktigt att följa de fyra forskningsetiska huvudkraven; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som tillkommit för att skydda individer som deltar i forskningsstudier (Vetenskapsrådet, 2017). Då föreliggande studie saknar respondenter är således kraven inte lika centrala som för andra kvalitativa studier, samtidigt kan det anses av etiskt värde att i datainsamling och analys ta hänsyn och beakta hur studierna som ingår i forskningsöversikten tagit hänsyn till dessa krav. I föreliggande forskningsöversikt används primärstudier och tidigare forskningsöversikter som ibland redovisar data relaterat till respondenternas etniska tillhörighet. Författande studenter har valt att exkludera sådana data från resultat och anser inte dessa data som relevanta för studiens syfte. Författande studenter är också medvetna om etiska aspekter av att inte fullt ut använda sig av intersektionella perspektiv i förståelsen av filicid-suicidförövarna och deras motiv. Ett intersektionellt perspektiv beskrivs av Mattsson (2010) som de centrala kategorier som utifrån maktstrukturer i samhället skapar, påverkar, upprätthåller och reproducerar ojämlikhet och förtryck mellan människor. Genom ett intersektionellt perspektiv kan skillnader mellan olika kvinnor och olika män åskådliggöras och de klumpas inte ihop som homogena grupper (Piuva & Karlsson, 2012). För föreliggande studie hade ett intersektionellt perspektiv kunnat innebära en minskad risk för befästande av stereotypa bilder av “den typiska manliga” och “den typiskt kvinnliga” filicid-suicidförövaren. Utefter fenomenets ovanliga förekomst och på grund av för bristfälligt redovisade data om förövarnas sociala och kulturella kontext ansågs det för föreliggande studie som praktiskt försvårande. Under forskningsprocessens gång har inga fall av filicid-suicid med förövare inom HBTQ-spektret (homosexuella, bisexuella, transsexuella, queer och andra identiteter) påträffats. Forskningsfältet tycks vidare i fråga om förövarens partners utgå från heteronormen i fallbeskrivningarna, vilket kan vara en naturlig följd om alla respondenter levde i heterosexuella relationer. Det råder en osäkerhet om filicid-suicidfall med exempelvis homosexuella föräldrar kan ha exkluderats i den studerade forskningen på något sätt eller om det helt enkelt är så att filicid-suicid är ovanligare bland förövare inom HBTQ-spektret, vilket i så fall är intressant i sig. Mot bakgrund av förövare med endast heterosexuella relationer och samhällsnormativa könsidentiteter har författande studenter främst använt könsbestämda pronomen som han och hon och endast pratat om manliga respektive kvinnliga förövare. Det skulle kunna vara etiskt problematiskt utifrån att forskningsfältet sannolikt och särskilt vid användandet av dokumentinsamling från olika nationella register, klassificerat förövare utefter deras registrerade biologiska kön och inte det kön som personen själv upplever sig ha.
5. Resultat
Det empiriska materialet består av 17 vetenskapliga publikationer som presenteras i följande avsnitt. Inledningsvis redogörs den genomgångna forskningen i sammanfattad form i en tablå och följs därefter av en tematisk analys som presenterar de teman som identifierats.
Författare och studiens namn
Syfte och design Urval Resultat/slutsats Motiv och
riskfaktorer
Holland, K. M., Brown, S.V., Hall, J.E., & Logan, J.E. (2018).
Circumstances
Skapa förståelse för mord-suicid. Kartlägga
komplexa kontextuella faktorer tillhörande fenomenet för att finna tecken som föranleder gärningen.
18 stater i USA. 175
mord-suicidförövare,83 vuxna offer och 253 barnoffer. 54% av alla
mord-Slutsats:
filicid-suicidförövare har oftare relationsproblem än psykiska störningar eller missbruksproblematik. Förekom psykisk ohälsa.
Fyra olika perspektiv på hur man ska se på förövarens motiv till självmordet: 1) självmord utifrån ånger 2) frustration på partner 3) planerat
