Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka kunskapsläget om filicid-suicid och att genom ett genusperspektiv samt med hjälp av teorier om skam undersöka vilka bakomliggande faktorer, motiv och omständigheter kring förövarna som leder fram till gärningen. För att uppfylla syftet har studiens frågeställningar riktats mot att undersöka sociala förhållanden, karaktäristika hos förövarna, riskfaktorer, utlösande faktorer, hur motiv beskrivs samt vilken betydelse kön/genus har för beskrivningen av motiven. I följande stycken besvaras frågeställningarna. Därefter diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskningsöversikter och vilket värde studiens resultat kan tjäna till det sociala arbetets praktik och vilka konsekvenser studien får genom sitt bidrag till kunskapsläget om filicid- suicid i forskningen. Slutligen diskuteras studiens styrkor och svagheter och förslag ges till fortsatt forskning.
37
Av studiens resultat kan slutsatserna dras att filicid-suicidförövare skiljer sig från andra mordförövare och att relationsproblem är den främsta gemensamma karaktäristiska sociala faktorn hos förövarna. Det är vanligast att män begår filicid-suicid, samtidigt visar vissa studier som inkluderar filicid-suicidförsök att det inte råder könsskillnader avseende förekomst. Sambandet mellan missbruksproblematik och filicid-suicidförövare bedöms som svagt och det tycks råda oenighet i forskningsfältet om den psykisk ohälsans relevans till dådet. Befintlig studies resultat tyder på att oenigheten berör huruvida den psykiska ohälsan ska ses som en bakomliggande faktor eller som ett motiv till dådet, de olika sätten att se på psykologiska problem hos förövarna tycks påverka forskningens resultat om hur relevant det anses. Den typiska manliga förövaren karaktäriseras av att utsätta sin partner för våld i nära relation, att ha haft ett symbiotiskt behov av partnern, att tidigare ha dömts för brott och att vid dådet använda sig av aggressivare och dödligare metoder än kvinnor. En förklaring ur ett genusteoretiskt perspektiv är att män socialiseras till att se på våld som ett naturligt handlingsalternativ för dem utifrån sin könstillhörighet. Kvinnliga förövare karaktäriseras av att inte själva ha utövat tidigare våldsgärningar samt att de har en historik av att ha varit utsatta för våld och övergrepp. Manliga förövare styrs av ägandekänslor över kvinnliga partners där barnet ofta får rollen som en förlängning av kvinnan. Kvinnliga förövare styrs av liknande ägandekänslor över sina barn, men tycks inte alls inkludera sådana känslor mot manliga partners. Av den teoretiska analysen förstås manliga förövare kännetecknas av familjebildningar med patriarkala strukturer.
Föreliggande studies resultat ger stöd för att filicid-suicid ofta grundar sig i att förövaren upplever någon form av kris som medför känslor som denne inte kan hantera. Förövarna har gemensamt att de oftast har relationsproblem, där särskilt våld i nära relation är omständigheter som kan beskrivas som riskfaktorer för filicid-suicid. Separation och skilsmässa är de vanligaste utlösande faktorerna till filicid-suicid när det handlar om manliga förövare. Ibland kan vårdnadstvister vara den utlösande faktorn i de fall förövare vill hindra den andre föräldern från vårdnad alternativt skydda barnet från den andre vårdnadshavaren. Av resultatet framgår separation som den absolut största riskfaktorn och tydligaste beskrivna utlösande faktor för filicid-suicid. Den teoretiska analysens slutsatser om manliga filicid- suicidförövare som självutnämnda “överhuvuden” i sina familjerelationer kan förklara hur dessa förövare blir oförmögna att hantera den skam som följer av att avvisas av sina kvinnliga partners. Patriarkala värderingar medför upplevda ägandekänslor över familjen som ger rätten och behovet av att kontrollera sin partners och barns öde. Svåra socioekonomiska förhållanden beskrivs ibland kunna vara en riskfaktor eller utlösande faktor, särskilt relaterar dessa fall till förövare med depression och altruistiska motiv men framstår inte som vanliga. En slutsats efter studium av forskningen på området är att filicid-suicid på något sätt relateras till psykisk ohälsa hos förövaren, vilket leder till slutsatsen att den måste ses som en central bakomliggande omständighet om inte riskfaktor.
Studiens resultat pekar på att det finns två huvudmotiv som främst beskrivs relaterat till filicid-suicidförövarnas dåd, nämligen altruistiska motiv och hämndmotiv. Filicid- suicidförövarnas centrala mål med gärningen tycks ge upphov till dennes motiv, när det huvudsakliga målet är suicid tycks mordet på barnet oftare vara altruistiskt. De altrustiska motiven beskrivs olika utefter om de är baserade på sanna eller inbillade föreställningar om barnen. Av den teoretiska analysen förstås att föräldraförövarna skulle kunna uppfatta att barnet kommer att lida av skamkänslor om föräldern begår självmord. Förklaringen av det altruistiska motivet för filicid ligger då i att skona barnet från ett liv i skam. Å ena sidan tycks filicid-suicidförövares motiv i forskningen beskrivas som främst relaterat till altruism, å andra sidan beskrivs de manliga förövarna om och om igen som hämndlystna och kontrollerande
38
kvinnomisshandlare som tar livet av barnen för att göra kvinnan illa som hämnd för att hon lämnat honom. De manliga förövarna beskrivs styras av starka ägandekänslor över sina partners och patriarkala normer. Av den teoretiska analysens resultat förstås hur en separation därför hotar de manliga förövarnas maktposition varav kontrollbehovet över partnern eskalerar. Insikten om förlust kan upplevas som ett personligt misslyckande där förövarens upplevelse av sig själv som familjens överhuvud gör att han inte kan hantera den skam som ett avvisande från den kvinnliga partnern skapar. De negativa känslorna förövaren känner måste projiceras på den kvinnliga partnern där hans sätt att behålla kontroll över egna känslor och familjen leder till dådet. Samtidigt beskrivs män ofta ha dubbla motiv där hämndmotivet är styrt utifrån frustration mot partnern, men där filicid beskrivs altruistiskt utifrån mannens uppfattning om att barnet inte kan få ett bra liv utan honom.
Kvinnliga förövare beskrivs tvärtemot männen som våldsutsatta där barnen mördas för att skydda dem från ett värre öde, vilket resultat från den teoretiska analysen av kvinnliga förövares dåd bekräftar. Det kan sägas utifrån förståelsen om kvinnors våldsamhet som ett sätt att skydda sig själva och barnen från fortsatt utsatthet. De kvinnliga filicid-suicidförövarna kan således motiveras till handlingen av att skydda sig från fortsatt utsatthet i form av våld, övergrepp eller svåra ekonomiska förhållanden. Studiens resultat leder till konklusion att akut-psykotiska motiv inte lika starkt relaterar till brottet även om kvinnliga förövare ofta beskrivs ha motiv grundade i psykisk ohälsa. Kvinnliga förövares motiv beskrivs i princip aldrig i former av hämnd, ilska eller kontroll över sina manliga partners. Istället relateras deras motiv oftast till altruistiska motiv där de skyddar barnen från lidande på olika sätt och ofta från en manlig partner. De beskrivs oftare än män vara drabbade av psykisk ohälsa och att dådet grundar sig i akut-psykotiska motiv. Genom att teoretiskt analysera forskningsfältets beskrivningar kan slutsatsen dras att kvinnliga förövare genom dådet bryter mot sin könsnorm. Att som kvinna mörda sitt barn och begå självmord bryter mot samhällets femininitetsnormer och vad som förknippas med moderlighet, vilket gör dem till avvikare. Individer som bryter mot könsstereotyper patologiseras vilket kan förklara varför kvinnliga filicid-suicidförövare oftare beskrivs i relation till psykisk ohälsa. Manliga förövares dåd framträder som inom det stereotypt maskulina och bryter således varken mot sin könsnorm eller normer omkring förövare, vilket kan förklara varför deras motiv inte tycks patologiseras i samma utsträckning.
Återkommande beskrivningar av kvinnliga förövare med en historik av att bli utsatt för våld och övergrepp kan vara ett symptom på samhällsstrukturers behov av att bortförklara och göra kvinnors våldshandlingar förståeliga genom att passera dem till offerrollen. Föreställningar om moderskap och femininitet omöjliggör beskrivningar av en hämndlysten och aggressiv kvinnlig filicid-suicidförövare. De teoretiska analyserna utmynnar i en förståelse för hur forskningsfältets beskrivningar av förövarna är en produkt av samhällsnormer om kön. Könsstereotyper riskerar på så vis att reproduceras med konsekvensen att förövares handlingar kommer att bedömas och förklaras olika utifrån en hierarkisk struktur med mannen som norm för dådet.
Föreliggande studies slutgiltiga resultat kan förstås och diskuteras i relation till tidigare forskningsöversikter. Tidigare forskningsöversikter framhåller att kombinationen av psykologiska och sociala faktorer föranleder brottet vilket kan tyckas samstämma med befintlig studies resultat som tyder på att sociala faktorer, så som relationsproblem, har en tydlig koppling till filicid-suicidförövare. Det som tidigare forskning definierar som psykologiska och sociala faktorer kan möjligen förstås som det som i föreliggande studie beskrivs som kriser i och med exempelvis separation som medför känslor som förövaren inte
39
kan hantera. Att det är vanligare att män begår filicid-suicid, att de karaktäriseras av att utsätta sin partner för våld i nära relation, att de tidigare har dömts för brott samt att de vid dådet använder sig av mer aggressiva och dödliga metoder jämfört med kvinnor tycks samstämma med tidigare forsknings uttalande om manliga förövare. Forskning på området har tidigare redovisat vissa sociala omständigheter som kännetecknande för manliga förövare, vilka är svåra uppväxtförhållanden, arbetslöshet och att vara lågutbildade (Koenen & Thompson, 2008; Wood Harper & Voigt, 2007). Föreliggande studie har inte kunnat hitta forskningsresultat som samstämmer eller motsäger dessa sociala omständigheter vilket vidare diskuteras senare. Genom att föreliggande studie mer fokuserar på forskningens beskrivningar omkring filicid-suicidförövare, har resultat istället kunnat nås om hur kvinnliga förövare i större utsträckning än män har en historia av svåra sociala omständigheter. Slutsatser om att manliga förövare utsätter sina kvinnliga partners för våld återfinns i både tidigare forskning och i den föreliggande studien. Något som dock skiljer sig åt är att denna studie har resultat som indikerar på att kvinnors utsatthet av manliga partners våld kan vara en anledning bakom kvinnliga filicid-suicidförövares dåd.
Utifrån föreliggande studies resultat kan psykisk ohälsa relateras till förövare som en central bakomliggande faktor eller riskfaktor, framförallt relaterat till kvinnliga förövare som oftare än män beskrivs vara drabbade av psykisk ohälsa. Studiens resultat korrelerar på så vis väl med tidigare forskning som kommit fram till att mödrar som begår filicid-suicid ofta har en förlossningsdepression eller är psykotiska. Något som tidigare forskningsöversikter däremot inte redogör för, även när det gäller manliga förövares dåd, är hur dessa resultat kan förstås och- eller förklaras utifrån ett tydligt genusperspektiv och med stöd av teorier om skam. Slutligen i jämförelse med tidigare forskning kan det fastslås en samstämmighet om att professionella inom socialt arbete och andra professionella som kommer i kontakt med familjer i riskzon, är i behov av kunskap om riskfaktorer och andra omständigheter omkring filicid-suicid och dess förövare.
En svaghet med föreliggande studie berör den första frågeställningen som snabbt visade sig bli problematisk att besvara tillfredsställande. De flesta av de undersökta studierna som redogör för sociala förhållanden och- eller socioekonomiska faktorer samt demografiska aspekter separerar ofta inte filicidförövare från filicid-suicidförövare. Flera studier som har studerat skillnader mellan de olika förövarna har studerat aspekter av psykisk ohälsa, tidigare våldsbrott och missbruk men inte redovisat för exempelvis utbildningsnivå, inkomst, uppväxtförhållanden och liknande. Gemensamma slutsatser har dock kunnat dras, nämligen att det skiljer sig mellan filicid- och filicid-suicidförövare varför det i föreliggande studie har beaktats hur resultat skulle kunna bli missvisande då förövarna studeras som en homogen grupp. Å ena sidan skulle den föreliggande studien kunna ha redovisat för de forskningsresultat som berör frågor som tar upp exempelvis socioekonomisk status för att i någon mån besvara frågeställningen om sociala förhållanden, å andra sidan skulle sådana analyser av forskningen riskera att bidra till felaktiga antaganden om exempelvis förövares utbildningsnivå, arbetssituation eller sociala nätverk.
En styrka med föreliggande studie anses ligga i värdet av att tillföra teoretisk analys över forskningsfältets beskrivningar av filicid-suicidförövare och deras motiv till dådet. Forskningsfältet kan genom studiens slutsatser på så vis uppmärksammas på vilka konsekvenser deras beskrivningar har för förståelsen av vad som får dessa föräldrar att döda sina barn och begå självmord. Analysen kan tänkas ha styrkts än mer om ett intersektionellt perspektiv hade genomsyrat studien. Kvinnliga och manliga förövare hade inte riskerat att förstås som två homogena grupper i samma utsträckning och flera maktstrukturer som
40
samtidigt påverkar förövarna hade kunnat belysas. Med den insikten kan ett förslag till vidare forskning bland annat innefatta att studera fenomenet på ett djupare plan genom att tillföra ett intersektionellt perspektiv.
Utöver att tillföra ett intersektionellt perspektiv som förslag till vidare forskning framstår det som tydligt att mer forskning behövs som skiljer ut filicid-suicidförövare från filicidförövare. Förövare undersöks ofta gemensamt gällande socioekonomiska förutsättningar, psykisk ohälsa och andra kännetecknande samtidigt som forskningsfältet är överens om att de skiljer sig åt vilket på så vis riskerar att leda till missvisande kunskap. Forskningsfältets beskrivningar om filicid-suicid som en altruistisk gärning grundat i kärlek tillsammans med de svenska benämningarna ”utvidgat självmord” och ”familjetragedi” i samhällsdebatten väcker frågor. Hur ser det svenska samhället på filicid-suicid, hur ser samhällsmedborgarna på barnen, har föräldrar rätten att ta beslut om barnens liv? Trots att barn mördas kallas det ofta för begrepp som anspelar på något helt annat än mord, vilka konsekvenser får det för hur individer ser på handlingen? Vidare forskning kan tänkas bli behjälpta av närliggande forskning som exempelvis att undersöka acceptansen i samhället för dådet som handlingsalternativ vid livskris. Hur ser det ut med filicid-suicidtankar hos föräldrar till barn i förskola och grundskola och i vilken grad patriarkala normer genomsyrar familjebildningar i dagens samhälle?
De analytiska fynden ger indikationer på vilka omständigheter och egenskaper som kan kopplas till typiska filicid-suicidförövare samtidigt som det står klarlagt att de skiljer sig från andra mord-/barnamordsförövare. Filicid-suicids starka koppling till relationsproblem och våld i nära relation leder till insikten att socialt arbete och professionella som arbetar med våld i nära relation är ytterst centrala fält, beroende av kunskap för att kunna arbeta preventivt för att de här dåden aldrig ska begås samt upptäcka familjer i riskzon. Professionella som kommer i kontakt med föräldrar med relationsproblem och särskilt om dessa är relaterade till separation, vårdnadsfrågor eller våld bör ha särskild kunskap om vanliga omständigheter som föranleder filicid-suicid. Uppfattas dessa föräldrar dessutom lida av psykisk ohälsa är dessa familjer än mer i riskzon och i behov av hjälp. Även om det är ovanligt att filicid- suicidförövare tidigare har utövat fysiskt våld mot sina barn har föreliggande studie kunnat visa på resultat som tyder på att våld mellan föräldrar är en stark riskfaktor, vilket dessutom innebär en form av psykiskt våld mot barnen som kanske ofta inte uppmärksammats innan dådet.
Forskning om filicid-suicid kan anses vara ett forskningsfält främst angränsande till kriminologi och psykologi. Samtidigt kan det tänkas än mer centralt för socialt arbete då det primära syftet med studium av ämnet måste anses vara att skydda barnen i dessa familjer från att dödas, som utefter föreliggande studies resultat i många fall skulle kunna identifieras av professionella i det sociala arbetets praktik. Mödrar som lämnar relationer kantade av kontroll och våld måste kunna få det skydd och stöd från samhället som krävs för att ingen av föräldrarna ska kunna se filicid-suicid som den enda lösningen. Utefter studiens teoretiska resultat framstår vikten av att förändra samhällsstrukturer som upprätthåller könsnormer och föreställningar präglade av patriarkala värderingar som den viktigaste kunskapen att framhäva för att långsiktigt förhindra filicid-suicid och också motverka att barn behöver växa upp med föräldrar som lever i destruktiva partnerrelationer.
41