Beskrivning av arbetspass

Arbetspasset bestod av olika moment som skulle genomföras. Moment där jag skulle hantera själva instuderingen av sångerna, dikterna, rörelseimprovisationer, dans och den totala sceniska utformningen, själva framförandet. Hur skulle resultatet se ut?

Innan jag fick svar på mina frågor var jag tvungen att förbereda arbetet genom att både föra en dialog och göra improvisationer med eleverna. Jag kände dem inte och det var viktigt att de var aktivt delaktiga i den konstnärliga processen.

Vid det första arbetspasset valde eleverna tillsammans med mig ut de sånger och texter de ville framföra. Undantag var den elev som spelade tvärflöjt eftersom hon spelade med i de flesta av sångerna. Tiden vi hade till förfogande vid varje tillfälle var ca två timmar. Jag började med röst- och rörelseuppvärmning samt sångövningar. Eleven som spelade tvärflöjt gjorde sin uppvärmning på flöjten och instuderade musiken även med sin ordinarie flöjtlärare vid andra tillfällen.

Vi arbetade med olika improvisationsövningar för att lättare hitta fram till de obekanta texterna i dikterna och musikstilen i sångerna. Eleverna är inte vana att instudera äldre musik och text lika spontant som nutida. Till att börja med kändes det som ett experiment för mig eftersom jag inte visste om de skulle tröttna efter första gången. Vi skulle avsluta projektarbetet tillsammans men skulle de verkligen tycka om att instudera sångerna och texterna? För mig var det viktigt att få dem att ”känna” för sångerna genom att de fick en personlig relation till det innehåll de skulle framföra. Vi deklamerade texterna, sjöng och spelade sångerna många gånger samtidigt som vi diskuterade oss fram till vilket som fungerade bäst och vilket vi upplevde lät bäst. I början var det svårt att sjunga de höga tonerna, eftersom de i detta sammanhang kräver mera kunskaper i sångteknik. Textdeklamation på rikssvenska är inte lättillgängligt när man pratar skånska. Barriärer uppstår och insikten om att det inte är lätt att tala utan dialekt eller att tala med stor röstvolym på rikssvenska. Det är svårt. När två timmar hade gått fick eleverna skriva ner och beskriva vad vi hade gjort och hur de själva upplevde arbetet. Inför nästa arbetspass skulle de förbereda sig genom att själva arbeta med det studiematerial jag hade delat ut.

Självständigt förberedelsearbete gjorde eleverna inför varje nytt arbetspass och arbetsprocessen utvecklades vidare genom att de olika momenten åter övades många gånger och fördjupades vid varje nytt arbetspasstillfälle, för att efter femte arbetspasset sammanställas och dokumenteras med en videoinspelning.

4.4 Videodokumentation

Efter fem arbetspass och med elevernas eget arbete inför varje arbetspass, avslutades projektarbetet med en videodokumentation. Eleverna hade arbetat med sitt projektmaterial under totalt fem arbetspass som per gång varade i två timmar. De hade vid varje tillfälle fört individuella logganteckningar. I samband med videoupptagningen gjorde de en utvärdering av projektet som helhet och mig som projektledare. De var ännu inte färdiga att presentera arbetet inför publik, men väl för en videoinspelning. Dokumentationen kan som arbetsmaterial komma till användning inför ett kommande publikframträdande.

5 METOD

Jag vill få inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en för dem obekant genre: Almqvists Songes. För att uppnå syftet har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar.

5.1 Val av metod

I mitt examensarbete har jag valt som metod att göra en fallstudie på fem av de åtta gymnasieelever som medverkar i projektarbetet. Ejvegård (2003) menar att ett syfte med att göra en fallstudie är att ta en liten del av ett större moment och med hjälp av fallet beskriva verkligheten och att det fallet får beskriva verkligheten. Med fallstudien beskrivs en del av verkligheten i hur eleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet. I valet av metod har jag valt det kvalitativa synsättet som riktar sitt intresse mot individen, i detta sammanhang eleverna på estetiska programmet med inriktning musik och dans/teater. Hartman (2004) menar att ”Kvalitativa undersökningar karaktäriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer”. (s.239) Intervjun som ger data av kvalitativ art innebär att mitt resultat grundar sig på intervjuer av mina gymnasieelever och hur de upplever och påverkas av projektarbetet än om man jämför med enkäter som inriktar sig mer på statistiska bearbetningar och analysmetoder.

5.2 Beskrivning av undersökningsgrupp

I detta projektarbete ligger fokus på vad eleverna vill gestalta med sitt eget val av sånger och tillhörande texter. Undersökningen är att göra en fallstudie med fem medverkande gymnasieelever i årskurs 1 och 2 på estetiska programmet med inriktning musik och dans/teater. För årskurs 1 som har dans/teater som inriktning är det första gången som de deltar i ett projektarbete. Årskurs 2 med inriktning musik har varit delaktiga i projektarbete innan men behöver liksom årskurs 1 träna på denna arbetsform. Eftersom arbetssättet är nytt och genren är obekant för dem, är det intressant att få ta del av deras upplevelser.

5.3 Planering av intervjuerna

Mina val av intervjufrågor förbereddes tillsammans med min handledare några veckor efter att själva videodokumentationen var gjord. Därefter tog jag kontakt med fem positiva elever, och vi bestämde tillsammans när jag skulle komma ut till dem på skolan. Varje elev hade vardera trettio minuter till förfogande och intervjuerna fungerade som planerat.

5.4 Genomförande

Intervjuerna fungerade bra tidsmässigt och jag fick tydliga och uppriktiga svar. Eftersom mitt projektarbete baseras på frivillighet, var det inte svårt att fullfölja intervjuerna med eleverna. Min roll som intervjuare i ett objektivt perspektiv var inte heller problematiskt eftersom jag då var lärarstudent och genomförde dem strax efter min praktiktid på skolan. Genomförandet och urvalet hade inget fokus på genustänkande och obalans fanns eftersom endast kvinnliga elever medverkade.

5.5 Bearbetning av intervjumaterialet

Tack vare eleverna blev det ett intervjumaterial. Intervjuerna skrevs ned ordagrant från de inspelade banden. Intervjuerna avlyssnades direkt för att dagen efter skrivas av ordagrant. Att lyssna och skriva ned dem tog cirka tio timmar. Vid bearbetningen av intervjumaterialet utkristalliserades vissa teman. Läsningen av det nerskrivna intervjumaterialet upprepades ett antal gånger för att hela tiden kunna se nya mönster och bearbeta fram teman. Problematiken var att hitta mönstren på grund av att eleverna svarade så vitt och brett på intervjufrågorna så det var svårt att kategorisera deras svar. Slutligen blev det sex olika teman som kategoriserades genom direkta citat från eleverna. Efter varje tema står varje elevs namn med och sedan citatet. Namnet ska vägleda läsaren och skapa struktur. I bearbetningen av intervjuerna visas ett representativt urval av citat. Med representativt urval menar jag att jag har tagit hänsyn till alla elevernas både negativa och positiva citat från varje intervju. Kvale (2005) benämner detta meningskategorisering som innebär att intervjun kan delas in i olika teman eller kategorier.

5.6 Etik

De etiska aspekter jag tog hänsyn till i min undersökning var att intervjun om deras upplevelser av projektarbetet baserades på frivillighet och att gymnasieeleverna inte heller var tvingade att medverka i intervjun. Eleverna hade inte några som helst förpliktelser utan kunde välja att inte genomföra och avbryta intervjun när de ville. Deras namn är fingerade i texten. (Ejvegård, 2003)

5.7 Studiens tillförlitlighet

Eleverna hade valt att dela in sig i små grupper (1-3st/grupp) med eget val av sånger och tillhörande texter beroende på vilka de uppskattade mest att instudera. Undersökningen att göra en fallstudie med gymnasieeleverna i årskurs 1 och 2 är att de var nyfikna på det som var en obekant genre och deras möjlighet att få nya konstnärliga erfarenheter. Relevant är att välja elever både från inriktning musik som inriktning teater/dans på estetiska programmet, eftersom de arbetade utifrån olika utgångspunkter. För att intervjuerna ska bli tillförlitliga krävs att få ta del av varje liten grupps arbetsprocess, erfarenheter och upplevelser. Ett syfte med detta är att öka trovärdigheten i urvalet av de elever som skulle bli intervjuade. Ett annat är att få mångfacetterade upplevelser och svar på mina frågor på grund av att grupperna har arbetat olika med sina sånger och tillhörande texter.

Intervjuerna är effektiva som metod för att förstå elevernas upplevelser och tolkning av det de erfar och därför valde jag denna metod i examensarbetet. Intervjuerna fokuserar på elevernas egen inlärning, upplevelser och erfarenheter när de självständigt har arbetat med sina sånger och tillhörande texter. Nackdelen med fallstudien kan vara validiteten. Mäter jag det jag har för avsikt att mäta? Är intervjufrågorna rätt formulerade Fungerar val av tid och plats för intervjuerna? Mitt val av metod att intervjua måste ha en genomtänkt planering för att intervjuerna slutligen skall uppfattas trovärdiga.

Min roll som intervjuare var att vara fokuserad vid mitt syfte med intervjun för min undersökning vid varje intervjutillfälle. Rollen som intervjuare innebar att vara alert, vara i god tid, väl förberedd med bandinspelningen och påläst på intervjufrågorna.

6 RESULTAT

Jag vill få inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en för dem obekant genre: Almqvists Songes. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektarbetet.

6.1 Intervjuerna

Det eleverna uppgav att de har lärt sig i projektet kan i huvudsak delas upp i sex olika teman där deras olika upplevelser av arbetsprocessen presenteras. Dessa teman beskriver praktiska och teoretiska moment som berörs när ett projekt görs inom det estetiska ämnesområdet. Med dessa teman vill jag beskriva hur man gör ett projektarbete och gestaltar sång och text inom en för dem obekant genre, att ta ansvar och att arbeta självständigt, samarbetet mellan gymnasieeleverna, om deras upplevelse av sin personliga utveckling och hur man kan får fler ungdomar att bli intresserade av en för dem obekant genre på 2000-talet. Dessa sex teman är inte jämställda varandra eftersom vissa teman är mer frekventa med sina svar än andra. Men jag föredrar att redovisa dem enligt följande ordning:

• Projektarbete inom en obekant genre • Ta ansvar och arbeta självständigt • Samarbete

• Tolka och analysera sång och text • Personlig utveckling

• Fler ungdomars intresse för en obekant genre

När man gör ett projektarbete inom en för dem obekant genre: Almqvists Songes, innefattar det många olika moment som både är positiva och negativa. Under de fem arbetspassen som projektet varade hade eleverna efter varje tillfälle skrivit logganteckningar och efter den avlutande videodokumentationen även gjort en utvärdering av hela projektet som inkluderade mig som projektledare. Hela detta material (även videodokumentationen) har fungerat som utgångspunkt och gör det tydligare för mig att förstå elevernas svar på mina intervjufrågor. Det var bra att eleverna kontinuerligt skrev ned logganteckningar efter varje arbetspass. De fungerade även som ett stöd för dem inför nästa arbetspass. Elevernas namn är fingerade i min text. Jag citerar och refererar härmed deras svar och kommentarer: