Diskussion

Efter intervjuerna med eleverna och bearbetning av inspelningarna upplevde jag att eleverna hade hittat nya perspektiv och förändrats i sina tankar och upplevelser om arbetsprocessen i projektet. De har varit mycket öppna och nyfikna i sin inställning till att undersöka hur själva gestaltningsprocessen skulle utformas. Det var spännande att de kunde uppfatta samma text så olika. De hade alla sin individuella smak. Det handlade mycket om tålamod, koncentration och att hitta tekniken för hur man ska tänka för att hitta uttrycket, samtidigt som man måste hålla nervositeten i styr. Jag upplever att eleverna har lärt sig att på egen hand hitta sin egen lösning på problemen. Trots att de har haft lite kunskap kring det som dök upp i arbetet var de inte rädda för att själva pröva sig fram och hitta egna lösningar. Alla hjälptes åt när någon fastnade och inte nådde fram till det uttryck som skulle förmedlas. Därför tror jag att eleverna har lärt sig att förstå betydelsen av sin egen närvaro och betydelse när det gäller kunskap och erfarenheter i arbetet. Inlärning är inte enbart en intellektuell process utan den tar hela människan i anspråk. Eleverna har fått ta del av både teoretiska och praktiska moment som innefattar projektarbete inom en för dem obekant genre och fått möjlighet att använda och utveckla sina olika förmågor.

I samband med litteraturgenomgången skaffade jag mig djupare kunskaper om estetiska läroprocesser och tog del av författarnas uppfattningar om hur och vad elever lär sig i ett projektarbete inom det estetiska ämnesområdet.

När projektarbetet inom en för dem obekant genre kom igång var det spännande att ta sig an Almqvists Songes som är så originella i sin form. Förutom originalitet fungerar de även som ”ett slags teaterstycken”. Uggla (1961) skriver i sitt förord att Almqvist var en av de märkligaste författarna i svensk litteratur och som tonsättare var han autodidakt. Det passade mitt syfte att undersöka hur eleverna upplevde att bekanta sig med Almqvist som ansåg att ”snillet hade rätt att skapa sina egna regler” (Uggla, Förord, 1961)

Jag vill också knyta an till det jag skriver i kapitel 1, att projektarbete har ”en annan pedagogisk filosofi” och ett tänkande som bygger på att elever använder skolan för att bli insatta i verklighets- och verksamhetsområden och inte i de olika ämnena specifikt utan att det handlar om teman. (Egidius 2003) Projektarbetet fungerar som en slags undervisningsmetod, där eleverna får möjlighet att utveckla många olika slags färdigheter.

När det gäller att ta ansvar och arbeta självständigt i projektarbetet, vill jag knyta an till kapitel 3 som enligt vår nuvarande läroplan för gymnasieskolan Lpf 94, har gymnasieskolan fått i uppdrag att låta eleverna tränas i att tänka kritiskt och granska både fakta och förhållanden samt att de ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar samt utveckla sin sociala kompetens.

Det har varit ett bra samarbete inom gruppen och eftersom eleverna har tyckt om och inspirerats av varandra har de upplevt trygghet och ömsesidig uppmuntran. Finns trygghet och uppmuntran inom gruppen tycker jag det är relevant att ta upp ännu en infallsvinkel på samarbete som Kemecsi (1998) tar upp i sin bok i kapitlet som handlar om kontakt på scenen. Det är viktigt att rollgestalterna på scenen har kontakt med varandra annars blir det ingen dialog mellan skådespelarna. ”Kontaktens grundprincip är ömsesidighet” (s.76) Eleverna återkom i intervjuerna att de har lärt sig att ge och ta i samarbetet med varandra och några blev så inspirerade och upplevde en slags aha- upplevelse med varandra. Projektarbete är en träning i kollektivt arbete som de fortsättningsvis kan ha stor nytta av.

I intervjuerna säger eleverna att de har fått utveckla sin förmåga att instudera och tolka sina sånger och texter. Gemensamt upplevde de att tolka och instudera dessa var krävande och svårt och det krävdes mycket koncentration, tålamod och tid i övningsmomenten. I kapitel 3 skriver jag om kursen instrument/sång 2 inom ämnet Musik och tar upp hur ett musikinstrument eller sångrösten kan användas i skapande arbete. Där ska eleven öva sig i att resonera och interpretera. Kursen kräver även kunskaper i olika genrer. (Estetiska programmet, 2000)

Jag tar även upp i kapitel 3 kursen scenisk gestaltning A inom ämnet Teater där målbeskrivningen säger bland annat att eleven ”skall utveckla skapande och inlevelseförmåga i vid bemärkelse” Eleverna ska bekanta sig med textanalys och tolkningar av dramatiska texter och även kunna arbeta praktiskt med enklare former av gestaltningsarbete. (Estetiska programmet 2000)

I kapitel 3 tar jag även upp problematiken omkring rösten att prata på scenen kräver en annan färdighet än att prata privat. Rösten får en större belastning. Som skådespelare måste man lära sig att ”tala på nytt” genom speciell träning. Rösten behöver liksom kroppen regelbunden träning för att förbli i god kondition. (Kemecsi, 1998)

I samma kapitel (3) i kapitlet om sånginstrumentet skriver Pettersson (1997) att sånginstrumentet är ett kroppsligt instrument som är tätt sammanbundet med personligheten, utövaren. Förändringar i rösten blir förändringar i vår person. En sångare är en helhet i kropp, själ och tanke. En väl fungerande röst kräver en fungerande andningsteknik och en utvecklad kroppsuppfattning. För att få elevens röst att fungera måste sångpedagogen arbeta med eleven och göra eleven uppmärksam på både sin kropp, sin andning, på spänningar som uppstår och på tonbildning och röstklang.

Eleverna tyckte överlag att de hade lärt sig mycket och att de hade fått mer trygghet, bättre självförtroende och mer insikt i den estetiska läroprocessen. Det var så annorlunda och svårt att komma igång i början av arbetet men som jag förstod av deras kommentarer vill de lära sig mer och dra nytta av sina nya kunskaper inför kommande projekt.

Att få nya kunskaper inom sångtekniken, att tala rikssvenska var också nytt och utvecklande. I litteraturgenomgången i kapitel 3 säger Lindström och Pennlert (1994) att när vi lär oss något skapar vi en annorlunda relation till det vi hade innan. De menar att utifrån en ny förståelse förändrar eller modifierar vi våra uppfattningar. I programmålen för estetiska programmet (2000) skriver man att olika skapande verksamheter har en central plats på programmet och att man ser till att ge eleverna möjligheter till att utveckla sina kreativa fantasiförmågor. Man menar att ”koncentration och närvarokänslan i det skapande ögonblicket kan ge en stark personlig upplevelse” (s.10)

Kapitlet om fantasi och föreställningsförmåga skriver Kemecsi (1998) om vår förmåga att fantisera. Konstnärliga föreställningar, tankar och idéer behövs för att kunna skapa konst. Han skriver att enligt Stanislavskij måste varje roll ha ett ”sceniskt liv”. För att uppnå detta måste pjäsens alla roller ”nyskapas”. (s.37) Fantasin och föreställningsförmågan är de drivande krafterna i det konstnärliga arbetet.

Det är viktigt att prova på olika genrer och bekanta sig med dem. Några av eleverna tyckte att skolan skulle kunna väcka ett intresse genom att göra en temavecka om olika genrer. Dessutom är tjejer ofta öppnare än killar och det krävs mycket tålamod. En elev tyckte att filmindustrin skulle kunna göra film i svartvitt eftersom det skulle passa dessa lyriska texter bättre. Ofta vill man göra sådant man känner igen och därför är det viktigt att inte skrämma iväg ungdomar med en obekant genre. Den kräver mer tid och tålamod för att den ska få en chans. Det är så bråttom i skolan och kunskap måste få tid att mogna. Det skulle fungera inom ämnen som teater, musik (kör), och svenska tycker eleverna. Resultaten i mitt intervjumaterial bekräftar styrdokumenten och att eleverna i sina logganteckningar är mycket insiktsfulla, intresserade, beredda att reflektera och delge sina tankar som stödjer krav på dialog och elevinflytande.

Många viktiga synpunkter kom fram i min intervju med eleverna och jag upplever att deras kommentarer ger mersmak inför framtiden och att Almqvists Songes är ett projekt för 2000-talet med potential att utvecklas vidare.

9 FORTSATT FORSKNING

Jag vill fortsätta att arbeta med gymnasieeleverna och utifrån vårt videodokumenterade arbetsmaterial gå vidare där vi slutade i projektets arbetsprocess Inom arbetspassets olika moment vill jag ännu mer fördjupa mig inom elevernas gestaltningsarbete där talet, sången, dansen och tvärflöjten tydligare integreras. Jag vill fortsätta att medvetandegöra kunskapsfördjupningen för eleverna så att de i lugn och ro kan forma sitt uttryck tillfredställande och målsättningen är att låta eleverna presentera projektarbetet inför publik.

REFERENSER

Egidius, E. (2003). Pedagogik för 2000-talet, Falun: Natur och Kultur. ISBN 91-27- 09809-5.

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03306-0.

Ekstrand, G. & Janzon, U-B, (1995). Pedagogiskt drama, Eskilstuna: Tuna Tryck. ISBN 91-21-14511-3.

Erberth, B. & Rasmusson, V. (1996). Undervisa i pedagogiskt drama, Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-33592-X

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande, Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44- 03306-0.

Hedblom, S, Wallin, M., & Andersson Brolin, K. (2003) Projektarbete, Basboken 100P

– för praktiska och estetiska projekt, Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02207-7.

Hodgson, J. & Richards, E. (1978). Improvisation En drama -pedagogisk metod, Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. ISBN 91-0-042805-1.

Hägglund, K & Fredin, K. (2004). Dramabok, Stockholm: Liber AB. ISBN 91-47- 05068-3.

Irving, D. (1987). Yrke: Musiker, Tankar kring musikkommunikation, Borås: Rikskonserter 1987.

Johansson, B & Svedner, P. O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen,

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget i Uppsala AB:

ISBN 91-89040-36-8

Kemecsi, F. (1998). Skådespelarens skapande process enligt Stanislavskij-metoden. Stockholm: Liber AB. ISBN 47- 04900-6.

Lejonclou, A. & Lindberg, Å. (1997). Musik och Mental träning, Gjövik: Carl Gehrmans musikförlag. ISBN 91 7748 030 9.

Lindström, G & Pennlert, L-Å. (1994). Undervisning i teori och praktik- en

introduktion i didaktik, Umeå universitet: ISBN 91-7305-510-7.

Lindström, L. (2002). Att lära genom konsten: en forskningsöversikt; Stockholm: Carlsson. Ingår i Kilskrift=Konstarterna i lärandet. ISBN 91-7203-464-5.

Lpf 94. 1994 års läroplaner för de frivilliga Skolformerna. Stockholm: Skolverket och Fritzes. ISBN 91-38-31737-0.

Lärarens handbok, (2004). Skollag, läroplaner, Yrkesetiska principer, FN:s

barnkonvention, Solna: Lärarförbundet, ISBN 91-85096-830.

Nationalencyklopedin, (1989). Första bandet, Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.

Nationalencyklopedin, (1995). Sextonde bandet, Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.

Pettersson, B. (1997). Sången Andningen och Livet - om det medvetna och omedvetna, Malmö Musikhögskola: Examensarbete.

Skolverket. (1994). Bildning och kunskap: särtryck ur läroplanskommitténs betänkande

Skola för bildning (SOU 1992:94). Statens skolverk: Liber distribution; Stockholm:

ISBN 91-88372.80-4.

Skolverket (2000). Estetiska programmet, programmål, kursplaner, betygskriterier och

kommentarer. Skolverket & Fritzes. Stockholm: ISBN 91-38.31675-7.

Uggla, M. (1961). Almqvist, C J L. urval och redigering, arrangemang Mellnäs, A. (1961). Songes, romantiska visor ur Törnrosens bok, Stockholm: Carl Gehrmans musikförlag.

BILAGA

Loggbok

När två timmar hade gått fick eleverna skriva ner och beskriva vad vi hade gjort och vad som hade hänt. Därefter skulle de svara på frågorna:

Varför gjorde jag så? Hur gick det?

Varför?

Hur var min egen arbetsinsats? Hur tänkte jag?

Varför?

Inför nästa arbetspass skulle de arbeta själva med det studiematerial jag hade delat ut som handlade om koncentration, själva framförandet och på frågorna:

Vilka förändringar i planerna har du? Hur?

Varför?