Intervjupersonerna beskriver hur kunskapen om datorspelsberoende är låg och hur det kan påverka synen på hur problemet ska bemötas. Då området är så pass nytt har det funnits svårigheter i att forska om problematiken då man i olika delar av världen använder olika kriterier för att bemöta problematiskt datorspelande. Alla intervjupersoner beskriver att de utgår från de nationella riktlinjerna i KBT och MI som oftast används i behandling samt för problematiken kring datorspel.
Den behandlingen som vi erbjuder idag den har ju grund i KBT [...] det blir ju motiverande samtal i kombination med KBT, där det ingår bland annat beteendeförändring och
problemlösning, tidsplanering och så och sen också så märker vi att många har ett stort behov av sociala insatser och även hjälp med rutiner kring liksom sömn och kost. (Fiora)
De andra fyra informanterna arbetar också med KBT och MI som grund i behandlingsarbetet men menar på att de två metoderna inte är bra nog för att omfamna problematiken.
[...] självklart följer vi de nationella riktlinjerna med KBT och MI. Men vi hävdar att det inte heller bara räcker att göra det, utan det behövs mer, så vi har lagt till ganska mycket moduler utöver det. [...] vi kallar våran behandlingsform för relationell terapi med ett psykodynamiskt synsätt (Jax)
Vi har jobbat nu i ett och ett halvt år med ACT om ni känner till det och det är ju någonting som jag tror att man kommer titta mer på, det där, allt går ju i vågor, vi har hållit på med KBT nu i snart 20 år ju och MI har ju funnits lika länge och lite längre, allvarligt talat skulle jag vilja se den som jobbar helt efter en manual, för att se hur dem mötena blir över tid, det är ingen metod som passar mig fullt ut, jag måste anpassa metoden efter min erfarenhet, kunskap, jag måste göra det till mitt för då kan jag hjälpa patienten på bästa sätt. (Jayce)
Intervjupersonerna beskriver att det inte finns ett givet sätt på hur problematiken ska bemötas vilket har gjort att vissa verksamheter har skapat egna bedömningsmanualer för att kunna hjälpa klienterna. Ett exempel som ges av bedömningsmanualerna är att behandlaren försöker ringa in hur spelandet påverkar individen genom att se till hur närvaro i skolan och på jobbet ser ut. Men också att man tittar på konflikter i familjen och i relationer samt mängden tid som läggs på spel. Utöver det försöker behandlaren genom bedömningen se till hur individens psykiska och fysiska hälsa ser ut. Jayce beskriver även vikten av att arbeta med en beteendeförändring hos klienterna.
[...] Det här med arbete med levnadsvanor det är nästan där jag lägger mest tid, funkar inte sömnen, funkar inte kosten, funkar inte motionen, har vi inte riktigt den psykiska hälsan i hyfsad balans då är det jätte jättesvårt att be dem att bara ta väck någonting som fortfarande fyller en viss typ av funktion när dem kommer till mig. [...] att prata utifrån beroendetillstånd som ett sjukdomstillstånd, det tycker jag är en jätteviktig uppgift också.
Det är ju att öka förståelse och jobba med friskhetsfaktorer, jobba med att hitta tillbaks till det som skapar mening i mitt liv så att det är den stora biten och den här beteendeförändringen och den beteendeförändring för mig är ju att jag har i alla fall aldrig lyckats med någon sån här quickfix utan jag tänker beteendeförändring så är det över tid.
(Jayce)
Jhin beskriver hur verksamheten hen arbetar på inte kan använda sig av begreppet behandling än då Sverige inte gjort en svensk översättning till gaming disorder. Dock menar hen på att dem därav arbetar med rådgivning och positiva förändringsprocesser.
Både Jhin och Darion framhäver vikten av att arbeta med föräldrarna och involvera dem i arbetet med barnen.
[...] Vi har valt att inte prata så mycket om behandling utan prata om rådgivning istället eftersom det inte finns någon klinisk diagnos ännu som är betagen i Sverige. [...] vi jobbar med positiva förändringsprocesser kan man säga [...] sedan jobbar vi med samtal och då är det uppdelat på tre nivåer. Det ena är direkt mot klienten via alla digitala plattformar vi har mobilsamtal, fysiska samtal [...] Sedan jobbar vi med föräldrastöd och då pratar vi med föräldrar utan att deras barn är närvarande. Då fokuserar vi mycket på att stödja dem i deras arbete att vara vettiga vuxna och kunna förhålla sig till det här digitala intressena som barn har som troligtvis inte föräldrarna själva har. [...] Sedan jobbar vi ibland med familjesamtal där det behövs och där det går. Då pratar vi alltså med föräldrar och barn samtidigt och där får man alltid bedöma om det är genomförbart [...] Vi blir oftast någon medlare mellan barn och föräldrar som inte kommer överens. (Jhin)
[...] Vi har föräldragrupper och anhöriggrupper och det har vi kört här nu då innan corona såklart [...] föräldrarna är alltid involverade på något sätt sen hur ser ju lite olika ut det kan ju vara mycket väl så att man kör samtal enskilt med föräldrar och enskilt med ungdomen [...] Tittar vi evidensbaserad praktik riktat mot datorspel så skjuter vi blint i luften, vi har ingen egentlig utformad strategi där utan vi angriper på samma sätt som om det skulle handla om om narkotika eller så, som jag nämnde så är ju FFT en ganska bred arbetsmetod, det går att fånga upp så otroligt mycket med det både familjen och hur det fungerar försöka hitta samsynen där och börja reda i att dem själva kommer vidare i någonting, med det kommer vi ju väldigt väldigt långt.(Darion)
Målet med behandlingen hos de olika verksamheterna ser väldigt olika ut. Fyra av fem informanter beskriver svårigheterna med att ha nolltolerans som mål kring datorspel.
I dagsläget så är det personerna själva som helt och hållet styr sina mål, dem flesta har som mål att kunna spela kontrollerat, vi tänker också att det är väldigt rimligt med tanke på att man har stora delar av sitt sociala sammanhang online. (Fiora)
Vi jobbar ibland bara med att man kan få ett bättre liv än innan och man ska förhoppningsvis börja väcka tankar om att kanske välja att spela på något annat sätt. [...]
Men dem här områdena att spela spel är någonting som man kan vända tillbaka till ett bruk och det är väl det vi har mera som behandlingsmål. (Jhin)
Om man tänker på dem som har gått vår behandling dem har ju faktiskt landat i asså dator och tv-spelare också, nä men det är nolltolerans, jag kan inte hantera det här liksom. (Jax)
Alla intervjupersoner beskriver hur de arbetar med uppföljning med klienterna efter avslutad kontakt. Några av verksamheterna som informanterna arbetar på jobbar också med Återfallsprevention för att ge verktyg till klienterna.
Vi jobbar ju en hel del med återfallsprevention och där finns vissa strategier kring hur man kan tänka i olika situationer och titta på det här med beteendenden, konsekvensanalyser och såna här grejer liksom ser vad som händer och det kan ju vara väldigt bra att visuellt att ungdomen liksom kan se “ja men okej, jag gjorde såhär, tanken, vad jag gjorde och så blev det”, hela den här biten. (Darion)
[...] vi har en sådan där efterföljande behandling som pågår ett helt år och där man träffas, självklart. Inte tre gånger i veckan men man träffas på nått sätt minst en gång i veckan och vi har tagit fram någonting som kallas för digitala livbåtar. Vilket är ett litet nytt koncept som innebär egentligen att, en digital livbåt är fem klienter som sitter i samma livbåt och delar ansvar för sitt egna och varandras gemensamma tillfrisknande och mående genom tät kontakt med varandra. (Jax)
Gemensamt för alla informanter var att dem tror att området kommer bli mer beforskat och upplyst. Intervjupersonerna beskriver hur alla individer behöver olika sorters hjälp och hur behandlingen därav behöver utvecklas för att enklare kunna individanpassas.
Informanterna beskriver hur samverkan kan bli en stor utvecklingsmöjlighet kring arbetet med klienterna. Samverkan hade kunnat öppna upp möjligheter till att arbeta med individen på flera fronter som exempelvis med arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer.
Detta för att få ett långvarig tillfrisknande med verktyg som kan hjälpa individen att bibehålla detta under hela livet. Fiora uttrycker att det finns utvecklingsmöjligheter i behandlingen för barn och unga och att det är viktigt att inte förlita sig endast på KBT.
[...] Sen tänker jag att det också för yngre personer i alla fall finns väldigt stora möjligheter i att arbeta mer mot familjen, konflikter är ju en sådan sak som återkommer när föräldrar tar kontakt med oss så att jag tänker att inte ha en övertro till KBT utan också att se till liksom omgivningen och vad finns det för möjligheter för personen att lyckas i den situationen dem är i. (Fiora)
Informanterna beskriver att individen måste hitta en balans i det digitala användandet oavsett om det är med datorer eller annan teknologi. En av informanterna beskriver att det kan handla om att i tidig ålder sätta gränser för användandet för att skapa en sund relation till tekniken samtidigt som individen inte omfamnas av ett teknikfritt liv.
Det är helt omöjligt att leva ett analogt liv idag, det är inget man faktiskt praktiskt kan ha som mål utan vi måste få människor att kunna hantera digitala plattformar oavsett om det är gaming eller om det är mobiler eller sociala medier på ett balanserat sätt. Så där är jag skeptiskt till när man pratar om total detox om dem här sakerna för det är inte hållbart.
(Jhin)
Avslutningsvis beskriver flera av intervjupersonerna vikten av att prata om det positiva med spel och det som innefattar spel som hobby. Trots att spel kan komma att bli problematiskt för en del personer så finns det flera fördelar som majoriteten upplever.
[...] jag tänker att det är viktigt att också belysa alla fördelar, att det finns stora fördelar med datorspel och internet och att många, jag tänker att många är oroliga för sig själva eller sina barn om man spelar mycket och att det är lätt att glömma att man också träna på massa viktiga saker eller bra saker när man spelar och att spelande asså vi vill ju gärna skilja på liksom om du har träffat kompisar på riktigt och jag tänker att nätet är lika riktigt som att ses utan skärm så. (Fiora)
7. Analys
I följande avsnitt analyseras studiens resultat med hjälp av den tidigare forskningen och den symboliska interaktionismen som teoretisk utgångspunkt.