Förslag till vidare forskning

Under studiens gång upptäckte vi att informanterna beskrev områden som den tidigare forskningen inte framhävt. Informanterna i denna studie beskrev bland annat hur särbegåvning kunde ses som en riskfaktor i att hamna i ett problematiskt spelande men också om psykisk ohälsa var orsaken till datorspelsberoende ellet en konsekvens av den psykiska ohälsan. På grund av detta menar vi att det finns två frågor som skulle behöva vidare forskning: 1) Hur kan särbegåvning ses som en riskfaktor? 2) Är psykisk ohälsa orsaken till att hamna i ett datorspelsberoende eller är psykisk ohälsa en konsekvens av datorspelsberoendet?

Referenslista

André, F, Broman, N, Håkansson, A & Claesdotter-Knutsson, E. (2020). Gaming addiction, problematic gaming and engaged gaming - Prevalence and associated characteristics.

Addictive Behaviors Reports. 12, 100324.

https://lup.lub.lu.se/record/33b67a8d-9e03-448b-84c7-85318989d8ce

Archer, T., & Wentz, K. (2017). Internet-video Gaming: Symptoms, Epidemiology, Neurophysiology and Interventional Aspects.Journal of Child and Adolescent Behavior, 5, 1000345.https://doi.org/10.4172/2375-4494.1000345

Basic, G., & Matsuda, Y. (2020). Inclusion and Obstacles in the Swedish Social Pedagogical Context: an Analysis of Narratives on Working with Unaccompanied Refugee Minors with Wartime Experiences in Institutional Care. Hrvatska Revija Za Rehabilitacijska Istrazivanja, 56(1), 1-18. doi:http://dx.doi.org/10.31299/hrri.56.1.1

Berg, L-E., (2015). Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen. I Månson, Per (Red.) Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker.

Studentlitteratur:Lund, 151-182.

Brunborg, G.S, Mentzoni, R.A,. Melkevik, O.R, Torsheim, T, Samdal, O, Hetland, J, Andreassen, C.S, Palleson, S. (2013). Gaming Addiction, Gaming Engagement, and Psychological Health Complaints Among Norwegian Adolescents. Media Psychology.

16(2), 244.https://doi.org/10.1080/15213269.2013.791607

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 [rev.] uppl. Stockholm: Liber.

Cederlund, C & Berglund, S-A. (2017). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete.

Stockholm: Liber AB.

Chen, K.H. Oliffe, J.L. Kelly, M.T. (2018). Internet Gaming Disorder: An Emergent Health Issue for Men. American Journal of Men’s Health. 2(4), 1151-1169.

https://doi.org/10.1177/1557988318766950

Chen, I-H., Lee, Z.-H., Dong, X.-Y., Gamble, J.H.; Feng, H.-W. (2020). The Influence of Parenting Style and Time Management Tendency on Internet Gaming Disorder among Adolescents. Int. J. Environ. Res. Public Health 17(23), 9120.

https://doi.org/10.3390/ijerph17239120

Eriksson, L.T. (2018) Kritiskt tänkande. Upplaga 3. Liber:Stockholm

Festl, R. Scharkow, M. Quandt, T. (2012). Problematic computer game use among adolescents, younger and older adults. Society for the Study of Addiction. 108(3), 592-599. https://doi.org/10.1111/add.12016

Ferrer-Wreder, L.; Stattin, H.; Lorente, C.C.; Tubman, J.G. & Adamson, L. (2005).

Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga - en forskningsöversikt. Stockholm:

Gothia

Folkhälsomyndigheten. (2018). Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna med

stillasittande. [Hämtad 2021-02-02

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/daglig-fysisk -aktivitet-kan-minska-halsoriskerna-med-stillasittande/]

Hong, J.S. Kim, S.M. Jung, J-W. Kim, S.Y. Chung, U-S. Han, D.H. (2019). A Comparison of Risk and Protective Factors for Excessive Internet Game Play between Koreans in Korea and Immigrant Koreans in the United States. Journal of Korean Medical Science.

34(23). 162.https://doi.org/10.3346/jkms.2019.34.e162

Jeong, E.J. Kim, D.J & Lee, D.M. (2016). Why do some people become addicted to digital games more easily? A study of digital game addiction from a psychosocial health perspective. International Journal of Human - Computer Interaction; Norwood. Vol 33(3), 199-214.https://doi.org/10.1080/10447318.2016.1232908

Ji-Yoon, Lee, Jung-Seok, Choi & Jun Soo, Kwon (2019). Neurophysiological Mechanisms of Resilience as a Protective Factor in Patients with Internet Gaming Disorder: A Resting-State EEG Coherence Study. Journal of Clinical Medicine. 8(1). 49.

https://doi.org/10.3390/jcm8010049

King, D.L & Delfabbro, P.H. (2014). Internet Gaming Disorder Treatment: A Review of Definitions of Diagnosisand Treatment Outcome. Journal of Clinical Psychology. 70(10), 942-955. https://doi.org/10.1002/jclp.22097

King, D. Delfabbro, P. Liem, T. Dobler, T.K. (2018). Internet Gaming disorder: Theory, Assessment, Treatment and Prevention. San Diego: Elsevier Science & Technology.

King, D, Delfabbro, P. (2017). Prevention and Policy Related to Internet Gaming Disorder.

Curr Addiction Rep 4, 284-292.https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s40429-017-0157-8 Laconi, S. Pirés, S. & Chabrol, H. (2017). Internet gaming disorder, motives, game genres and psychopathology. Computers in Human Behavior. 75, 652-659.

https://doi.org/10.1016/j.chb.2017.06.012

Lins Lemos, I. Nabuco de Abreu, C. Botelho Sougey, E. (2014). Internet and video game addictions: a cognitive behavioral approach. SciELO Analytics. 41(3), 82-88.

https://doi.org/10.1590/0101-60830000000016

Månsson, S.A. (2013). Interaktionistiska perspektiv på studiet av sociala problem -processer, karriärer och vändpunkter. I Meeuwisse, A, Swärd, H (red.) Perspektiv på sociala problem. Natur och kultur:Stockholm, 167-185.

Olsson, P. (2020). Därför dröjer det innan datorspelsberoende kan sjukdomsklassas.

[Radio] Tillgänglig:https://sverigesradio.se/artikel/7425129[Hämtad: 2021-02-11]

Orbatu, D. Alaygut, D. Eliaçık, K. (2019). Internet gaming disorder in adolescents. MOJ Women’s Health. 8(6), 323-325. 10.15406/mojwh.2019.08.00259

Prax, P, Rajkowska, P. (2018). Problem gaming from the perspective of treatment. I Enevold, Jessica, Thorhauge, Anne Mette, Gregersen, Andreas (red.) What’s the Problem in Problem Gaming? Nordic Research Perspectives. Göteborg:Nordicom, 91-106.

Rangmar, J & Thomée, S. (2019). När datorspelandet blir problematiskt - en

kunskapsöversikt om gaming disorder hos barn och unga. (2019:31) Länsstyrelsen:Västra Götaland.

https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/tjanster/publikationer#query/*%3A*

Rollenhagen, S. (2013). Datorspelsberoende. Carlssons:Stockholm.

Socialstyrelsen. (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd.

Stockholm.

Socialstyrelsen. (2019). Internationell klassifikation av sjukdomar (ICD-11). [Hämtat 2021-02-17

https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/e-halsa/klassificering-och-koder/icd-11 /]

Statens Medieråd. (2019a). Problematiskt datorspelande bland barn och unga – en vägledning för föräldrar och andra vuxna nära barn. Statens Medieråd:Stockholm.

[Hämtat 2020-11-26

https://statensmedierad.se/download/18.69df3469151a0ec663e19f9b/1450279061875/Prob lematiskt-datorspelande_utskrift.pdf]

Statens Medieråd. (2020b). Vad ska mitt barn få spela? Statens Medieråd:Stockholm.

[Hämtat 2020-11-26

https://statensmedierad.se/publikationer/nohate/vadskamittbarnfaspela.4327.html?query=*]

Storø, J. (2013). Practical social pedagogy: Theories, values and tools for working with children and young people. The Policy Press: Bristol University Press.

Chung, Sun J. Jang, Joon H. Lee, Ji Y. Choi, Aruem; Kim, Bo M. Park, Min K. Jung, Myung H. Choi, Jung-Seok. (2020). Self-Efficacy and Clinical Characteristics in Casual Gamers Compared to Excessive Gaming Users and Non-Gamers in Young Adults. Journal of Clinical Medicine. 9(9). 2720.https://doi.org/10.3390/jcm9092720

Östnytt/TT. (2014). Dömd till tvångsvård för datorspel. SVT. 16 April.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/domd-till-tvangsvard-for-datorspel-1(Hämtad 2021-03-26)

Torres-Rodríguez, A.D. Griffiths, M. Carbonell, X. Farriols-Hernando, N. Torres-Jimenez, E. (2017a). Internet Gaming Disorder Treatment: A Case Study Evaluation of Four

Different Types of Adolescent Problematic Gamers. International Journal of Mental Health and Addiction. 17, 1-12.https://doi.org/10.1007/s11469-017-9845-9

Torres-Rodríguez, A.D. Griffiths, M. Carbonell, X. (2017b). The Treatment of Internet Gaming Disorder: a Brief Overview of the PIPATIC Program. International Journal of Mental Health and Addiction. 16, 1000-1015.https://doi.org/10.1007/s11469-017-9825-0 Trost, J. Levin, I. (2010). Att förstå vardagen. Med ett symbolisk interaktionistiskt

perspektiv. 4 rev upplagan. Studentlitteratur:Lund.

Vadlin, S. Aslund, C. & Nilsson, K.W. (2015). Development and content validity of a screening instrument for gaming addiction in adolescents: The Gaming Addiction IdentificationTest (GAIT). Scandinavian Journal of Psychology. 56(4), 458-466.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/sjop.12196

Vadlin, S. (2016). Problematic Gaming and Gambling among Adolescents. Diss.

Uppsala:Uppsala universitet.

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1023818&dswid=-3718 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm:

Vetenskapsrådet. https://libris.kb.se/bib/21388308

Vidlund, Susanna, Östberg, Tobias. (2007). 17-åring tvångsvårdas mot dataspelsberoende.

Aftonbladet. 20 November.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9mp5XW/17-aring-tvangsvardas-mot-dataspelsberoe nde(Hämtad 2021-03-26)

Wille, N. Bettge, S. Ravens-Sieberer, U. & BELLA study group. (2008). Risk and protective factors for children’s and adolescents’ mental health: results of the BELLA study. European Child & Adolescent Psychiatry. 17, 133-147.

https://doi.org/10.1007/s00787-008-1015-y

WHO Headquarters. (2018). Addictive behaviours: Gaming disorder. [Hämtat 2020-11-26 https://www.who.int/news-room/q-a-detail/addictive-behaviours-gaming-disorder].

Young, K. (2009). Understanding Online Gaming Addiction and Treatment Issues for Adolescents. The American Journal of Family Therapy. 37(5), 355-372.

10.1080/01926180902942191

Zajac, K. Ginley, M.K. Chang, R. Petry, N.M. (2017). Treatments for Internet Gaming Disorder and Internet Addiction: A Systematic Review. Psychology of Addictive Behaviors.

31(8), 979-994.https://doi.org/10.1037/adb0000315

Bilagor

Bilaga 1: Missiv

Hej, Vi heter Emelie Andersson och LaLuna Fager. Vi studerar sista året på programmet Socialpedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet, Växjö. Nu när slutet av utbildningen närmar sig ska vi göra ett fördjupat examensarbete där vi har tänkt skriva om datorspelsberoende. Vår målsättning med arbetet är att undersöka hur yrkesaktiva arbetar med datorspelsberoende och vad målet med behandlingen är. Detta vill vi besvara genom att utföra kvalitativa intervjuer med yrkesaktiva. Med denna studie vill vi belysa problematiken om datorspelsberoende och söker därav intervjupersoner.

Intervjun som genomförs kommer att ske digitalt via zoom eller skype, intervjun kommer ta cirka 60 minuter. Vid godkännande kommer samtalet även att spelas in.

Vi undrar om du hade varit intresserad av att delta i studien. Inom ramen av denna studie utgår vi ifrån Vetenskapsrådets riktlinjer gällande etik. Det gäller fyra olika riktlinjer.

Informationskravet - innefattar att deltagaren (du) ska vara fullt införstådd med studiens syfte och hur materialet ska samlas in. Du ska veta vilka vi är, vilket utbildning vi läser samt hur du kan kontakta oss. Därtill är även ditt deltagande helt frivilligt och du kan bestämma att avsluta din medverkan i studien när du vill. Vidare följs studien av

samtyckeskravet vilket betyder att du ska samtycka ditt deltagande i studien och att du kan hoppa av om du vill. Är det något som du inte gillar så kan vi föra en diskussion och

komma fram till andra alternativ. Vidare kommer arbetet att anonymiseras vilket innebär att det enbart är vi, vår handledare och examinator som vet att du deltagit i studien och delgett din erfarenhet enligt konfidentialitetskravet. Till sist har vi nyttjandekravet vilket innefattar att du som deltagare ska vara införstådd i vad denna studie ska användas till samt som du har rätt att läsa det färdiga resultatet innan publicering och kan få ett exemplar av studien om efterfrågan finns. Dessa riktlinjer följs för att du som deltagare ska känna dig trygg i att delta i studien. Samt som det även ger oss möjligheten att få ta del av dina erfarenheter som vi tror kan göra en inverkan på vårt arbete.

Är du intresserad av att delta i studien, återkom på mail.

Vid andra frågor eller funderingar, var inte rädd för att kontakta oss.

Med vänlig hälsning, Emelie & LaLuna

Emelie Andersson LaLuna Fager

ea222ru@student.lnu.se lf222pa@student.lnu.se

073-xx xx xxx 073-xx xx xxx

Handledare: Berth Hagel mail:berth.andersson@lnu.se

Bilaga 2: Intervjuguide