Tre av de fyra förskollärarna uppger initialt att de inte har någon roll i arbetet med modersmålsstöd och hänvisar till modersmålslärarna. En av informanternas förskola har arbetat mer med flerspråkighet och mångfald i tema och denne har en tydligare bild av sin roll. Övriga förskollärare uppger att de inte talar det aktuella språket och därför inte kan ha någon roll i modersmålsstödet. Förskollärare E: ”Ja, alltså, jag kan ju inte lära honom någonting om albanska, eller utveckla hans språk i albanska för jag kan ju inte ett ord albanska”. En av förskollärarna uttrycker en osäkerhet i sin roll i arbetet med flerspråkighet och mångfald och känner sig inte tillfredställd med sitt arbete.
Modersmålslärana däremot beskriver alla sin roll som kulturbärare och någon som stöttar barnens identitetsutveckling och kunskapsutveckling. Modersmålslärare A: ”Det viktigaste är att barnen utvecklar sin identitet – det psykologiska är viktigast”. De beskriver att tiden ofta är knapp, vilket förskollärarna bekräftar. Tre av de fyra förskollärarna har ingen insikt eller kunskap om hur modersmålsstödet är organiserat. De vet vem som är chef men säger sig inte ha fått några direktiv av varken henne eller sin egen chef vad gäller modersmålsstödet och flerspråkighetsarbetet. Organisationen av modersmålsstödet sköts på ledningsnivå, beskriver några av förskollärarna. På en av förskolorna finns en handlingsplan som endast är ett år gammal men informanten i det fallet är inte insatt i den och menar att de inte arbetar aktivt med den. En annan av förskollärarna har viss kunskap om organisationen och kontaktpersonen (chefen).
Modersmålslärarna beskriver att de arbetar annorlunda i förskolan än de gör i skolan, att leken har större plats. Dock beskriver både modersmålslärare och förskollärare delvis ett arbetssätt som är mycket likt skolans, med övningsböcker och liknande material. Det arbetas även med pussel, spel och andra aktiviteter där samtalet får stort utrymme. En av förskollärarna berättar att modersmålsläraren används som tolk ibland. Modersmålslärarna poängterar att de fått direktiv att arbeta mer inkluderande, exempelvis att ta med andra barn på sina lektioner.
36
Några utav modersmålslärarna vill gärna arbeta ute i hela barngruppen. Förskollärarna menar att det är svårt att skapa ett inkluderande arbete utifrån den befintliga verksamheten.
Förskollärare G: /…/ pratat med dem om det här och sagt att detta kan de ha med lite i sin undervisning/…/ sagt att de är välkomna att vara med lite i verksamheten, men just den biten är väldigt svår, att vara med i verksamheten också.
Och som vi brukar säga till varandra där inne, att; ”hade man bara haft lite mer tid” men när de kommer är man inne i den övriga verksamheten. Det är inte så lätt att släppa det och lägga mer fokusdär.
Alla förskollärarna uttrycker initialt att de upplever att de flesta modersmålslärarna inte är för ett samarbete medan modersmålslärarna inte ger den bilden. De beskriver att de gärna vill ha ett samarbete och ett forum för samtal. Samtliga modersmålslärare samt två av förskollärarna talar om att det kommit nya tydligare direktiv kring flerspråkighetsarbetet men förskollärarna kan inte precisera dessa. Kommunens text kring rutiner för modersmålsundervisning och studiehandledning är det endast en av informanterna som talar om, en förskollärare. Ingen av förskollärarna menar själva att de arbetar med modersmålsstöd i verksamheten. Däremot beskriver de i intervjuerna små korn av enskilda aktiviteter som kan tillskrivas flerspråkighetsarbete. Förskollärare G: ”ja, om jag tar ett exempel, när vi sitter och äter frukt eller så, kan vi ta in vad heter det på det språket...”. Internet beskrivs också som ett bra redskap, det finns exempelvis mycket att hämta från skolverkets hemsida. En av förskollärarna beskriver sitt arbete med barn som inte talar svenska alls som ett arbete med kroppspråk, flanosagor, sagopåsar och TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Att det är viktigt att vara medveten om sina egna värderingar poängterar en av förskollärarna och påpekar att personalen måste vara proffsig i sitt bemötande.
Förskollärare D: jag tror att förhållningssättet är jätteviktigt /…/hur vi möter varandra och det är ju klart att vi ska/…/ visa dem på rätt väg/…/ att man får lov att vara olika och man får lov att prata olika.
De utav modersmålslärarna som arbetar i flera kommuner anser att den aktuella kommunen är progressiv och välorganiserad i jämförelse med de andra kommunerna de arbetar i. Modersmålslärarna har under den senaste tiden fokuserat på skolans nya läroplan och det nya
37
betygssystem som införts. De vet att det finns en läroplan för förskolan men ingen av dem är insatt i den och vad den säger om flerspråkighet och modersmålsstöd.
Det finns ingen utvecklingsplan eller målformulering av arbetet med modersmålsstödet utom på en av förskolorna som är representerade i intervjuerna. Det är den förskola som arbetat med flerspråkighet som projekt. Förskollärarna uttrycker att de inte arbetar med läroplansmålen i särskilt hög grad. Förskollärare F svarar på en följdfråga om de målformulerat kring modersmålsstöd eller flerspråkighet:
alltså, inget konkret mål, alltså förra terminen målformulerade vi utifrån vårt tema helt och hållet, ehm. så det kunde varit att det (paus) att barnen ska kunna samarbeta och prata i grupp och att vi ska kunna diskutera men det står inte så specifikt om själva flerspråkighet eller modersmål.
I samband med att vi pratade kring målarbete fick vi ta del av förskolornas utvecklingsplaner eller målformuleringsdokument. Förskollärare D berättar om deras utvecklingsplan kring mångfald och flerspråkighet som uppkommit efter skolinspektionens kritik mot kommunens arbete kring detta. Denne menar att det finns en medvetenhet kring vikten av mångfaldsarbete på förskolan men begränsat arbete på hennes avdelning. Informanten beskriver där ett arbete kring mångfald i mötet med föräldrar snarare än i mötet med barnen med motivering att de inte har någon familj med annan språktillhörighet samt att barnen är för små. Ändå berättar informanten om att de försökt hitta ljudböcker för att höra hur det låter samt lånat böcker för att barnen ska få se skriven text på språket. Förskollärare G menar att de inte målformulerar kring flerspråkighet och mångfald men då vi efter intervjun studerade förskolans målformuleringsdokument så visade det sig att det fanns ett läroplansmål kring etnisk mångfald med i dokumentet och det fanns också processkriterier som beskrev ”att barnen ska ges möjlighet att uttrycka sig på sitt modersmål” men det framgår inte hur de ämnar arbeta för att nå målet. Det finns heller inte med i utvärderingen. Dessutom uppger informanten att det inte finns med i planeringen och mycket lite i verksamheten.
Modersmålslärarna beskriver sin arbetssituation som ensam och samarbetet dem emellan sker ca 3 ggr per termin. De har då genensamma träffar med olika teman. Det ges tid för diskussioner men det råder delade meningar om nyttan med det. Modersmålslärare B beskriver även språkproblem som kan uppstå: ”/.../om man tänker att det finns en grupp av kanske 12, 14, 16 människor som försöker prata svenska”.
38
Två av modersmålslärarna arbetar även i andra kommuner. Alla tre beskriver ett pressat tidsschema med lite utrymme för samtal med förskollärarna. Alla informanter uttalar sig i negativa termer om att tiden är begränsad till en lektion på ca 45 minuter. Modersmålslärare C: ”ibland tycker jag att 40 minuter är lite per vecka”. Trots detta uttrycker sig modersmålslärarna i positiva termer om sin arbetsgivare, den undersökta kommunen. Modersmålslärare B: ”vi har mycket stöd från vår chef /…/ och hennes team eh.. och det känns bra och jag tror att/…/ kommun är ganska progressiv. /…/ jag har jobbat i andra kommuner som inte var så duktiga”.
Att det är viktigt att kunna improvisera och att vara flexibel som modersmålslärare talar informanten också om. Förskollärarna beskriver att några modersmålslärare alltid har samma arbetssätt medan andar varierar beroende på barn och situation. Modersmålslärarna uppger att de ibland har ett barn per lektion och ibland betydligt fler och i varierande åldrar.