En förskollärare säger att det verkar som modersmålslärarna fått olika direktiv om hur mycket fokus det ska vara på inkludering. Informanten säger sig inte heller veta vad de har för direktiv i övrigt. Modersmålslärarna beskriver att tiden ofta är knapp, vilket förskollärarna bekräftar.
Förskollärare G: Alltså jag skulle nog vilja att man hade nån tid avsatt när de kommer på hösten, att man kunde gå igenom lite längre tid än den hastiga stunden man ska informera dem nu. /…/ inom de 45 minuterna ska man både liksom informera dem lite grann och, och det tar tid från dem också när man pratar medan de är här och 45 minuter är inte lång tid.
Alla våra informanter uppger samstämmigt att de är positiva till att samarbeta kring planering och utvärdering av arbetet men att de ser svårigheter då det kräver en organisation med tanke på hur schemaläggningen ser ut i nuläget. Ingen av förskollärarna diskuterar eller reflekterar över arbetet med flerspråkighet i det egna arbetslaget. Förskollärare G säger: ”det hamnar inte på dagordningen, kan man säga”.
40
Två av modersmålslärarna beskriver att förskolorna är dåligt förberedda när de kommer och ibland verkar de inte ens medvetna om när modersmålsstödet är schemalagt. Modersmålslärare B säger: ”jag kommer samma dag, samma tid, till samma barn varje vecka så det känns inte bra – vi måste samarbeta”.
Modersmålslärarna och förskollärarnas samarbete beskrivs av båda grupper som bristfälligt även om någon anger att samarbetet med vissa fungerar bättre än med andra. Förskollärarna menar att en del av modersmålslärarna inte arbetar ur ett inkluderingsperspektiv och inte alltid är öppna för ett samarbete. Samtidigt beskriver modersmålslärare C en situation så här:
Ja, när vi är ute så leker jag med honom och en av hans kompisar, och de andra pedagogerna gör ingenting med barnen, de leker fritt, så det är lite svårt att vara med i deras aktivitet.
Kommunikationen fungerar i de flesta fall men något samarbete i egentlig mening finns inte. Förskollärare G beskriver anledningen till detta så här: ”Vi har inte närmat oss varandra. Vi skulle egentligen ha tid att prata mer med varandra”, förskollärare D säger: ”det är ett givande och tagande, då får vi vara mycket mer öppna också”. Alla informanterna ser vinster med ett samarbete. Förskollärare G har förslaget att träffa modersmålsläraren vid något tillfälle där denne ska få information om arbetet på förskolan:
för då hade vi ju också tagit upp vad vi tänker syssla med under terminen, vad vi tänker arbeta med för projekt och tema och då är det ju bra att få in dem i detta här, höra deras tankar, vad har ni för möjligheter med er, hur skulle ni vilja att vi lägger upp det, och så…
När vi frågar förskollärarna om de fått någon kompetensutveckling i ämnet flerspråkighet och mångfald svarar en förskollärare att de inte fått någon alls och en svarar att de fått en hel del och radar upp olika föreläsningar och kurser som varit. De två övriga förskollärarna menar att de erbjudits viss kompetensutveckling. En av modersmålslärarna tycker att de får bra träning både internt och tillsammans med övriga pedagoger i kommunen, exempelvis på gemensamma studiedagar, en annan tycker att dessa inte ger så mycket. Modersmålslärare A önskar föreläsningar som är inriktade på pedagogiska frågor; ”jag skulle vilja ha mer föreläsningar ur ett pedagogiskt perspektiv”. Två av modersmålslärarna vill ha mer fokus på att diskutera och samarbeta kring pedagogik.
41
En förskollärare och en modersmålslärare uppger att de får böcker som de förväntas läsa och de uppmanas att gå på föreläsningar men att inget av det följs upp. Förskollärare E: så tyckte hon att den kunde vi ju läsa och diskutera, men…när har det…nä, det har inte inträffat att vi haft tid och möjlighet”. Två förskollärare anser att det behövs läggas fokus på arbetet med flerspråkighet och mångfald. En av dem föreslog att kommunen bjuder in förskolepersonalen för att informera om hur modersmålsstödet förväntas fungera, en annan föreslår handledning samt nätverksträffar.
Förskollärare D ifrågasätter att skolelever prioriteras att få modersmålsstöd framför förskolebarn när tiden för modersmålsläraren inte räcker till ”det tyckte vi lät lite hemskt, men alltså samtidigt så säger man att språket är viktigt, hon har haft det (läs modersmålsstöd) innan, så har hon blivit av med det”.
Modersmålslärarna anser alla att det är svårt att hitta bra arbetsmaterial. De beskriver olika sätt de löser detta på; de handlar begagnat i hemlandet, köper material på internet eller gör eget material. Ytterligare en svårighet kan vara att arbeta med grupper där barnen är i olika åldrar. En grupp kan vara sex barn i åldern 3-6 år, då beskrivs svårigheten ligga i att tillfredsställa allas utvecklingsbehov. Vi diskuterar kring möjligheter att lösa detta vid intervjuerna och förslaget att samla barn i samma åldersgrupp med samma språk men från olika förskolor, vid modersmålsundervisningen, ses som en möjlighet, även om det finns hinder rent praktiskt. Modersmålslärare C ifrågasätter också här om det är ekonomiskt försvarbart att bara ha ett barn per lektion.
Ja, jag tänker alltså att ekonomiskt så kör jag ibland till ett barn, och så kör jag till ett barn, och så kör jag till ett barn (paus) man kanske (paus) barnet kanske behöver prata med andra barn.