Samtliga informanter tar upp exempel på när eleven gör självständiga val, eller med andra ord bestämmer själv i sin situation i utbildningen. Exempel som nämns är val att söka till utbildningen, val av ämnen att studera, val av form på undervisningen, val att avsluta utbildningen. Andra former av att bestämma själv är att påverka hur undervisningen i kursen genomförs, och påverkan av vuxenutbildningen genom husråd där undervisningen bedrivs. En annan del av att bestämma själv som nämns är att välja vem man umgås med.
Alla skolledare uppger att det var en självklarhet för dem att eleverna kunde välja från hela kursutbudet och att det var viktigt att valet inte begränsades på grund av hemkommunens storlek. Flera informanter (Skolledare 1, 2, 4, Lärare A, B) nämner att utbudet av kurser som en kommun är ålagda att erbjuda är brett och att det ibland är svårt att anordna alla kurser i egen regi.
Vi erbjuder alla kurser. Några elever har ju provat på de flesta ämnena under ett antal år. Det är ju inte vad läraren kan som styr vad de kan söka, utan de söker och blir antagna, sedan får vi skapa utbildningarna efter vad de har sökt. Ibland får läraren ta hjälp då hen kände väl att tekniken och fysiken kanske inte var hens drömscenario, men vi reder det ändå inom ramen för verksamheten. Så på det sättet kan man göra ett självständigt val, man är inte hänvisad till vad som finns hos oss (Skolledare 2).
Några informanter (Skolledare 1, 2, 4, Lärare A, B) uppger att skolan kan försöka att koncentrera ansökningarna till vissa kurser för att det ska finnas förutsättningar för att bilda undervisningsgrupper. De berättar att de frågar vad personer i målgruppen är intresserade av och försöker utforma utbildning i grupper som kan passa fler personer. De menar att även om det inte blir exakt den kurs som eleven från början ville söka så har eleven haft möjlighet att påverka utbudet och att välja att deltaga eller ej.
Samtliga skolledare berättar att de försöker tillmötesgå elever som önskar att gå andra utbildningar än vad som erbjuds i hemkommunen. Det kan handla om att någon vill söka till en folkhögskola eller gå en lärlingsutbildning på en annan ort. Samtliga skolledare nämner att de
35
är villiga att betala för detta om det finns förutsättningar för att eleven kan genomföra utbildningen.
Flera informanter uttrycker att möjligheten att påverka är en viktig del i delaktigheten. Skolledare 2 uttrycker det så här:
Det handlar om att man ska kunna vara med att påverka sin utbildning, att kunna påverka vad man läser, kursval, att man är med och kan påverka vad man ska läsa och hur man ska läsa det, att man kan vara med och påverka det ganska bra i en liten verksamhet. Till viss del är det beroende av andra verksamheter som boenden och om man har möjlighet att komma till utbildningen, men det är viktigt att man får hörsammat och få uttrycka vad man vill läsa (Skolledare 2).
Samtliga lärare tar upp att det är viktigt att eleven får vara med och bestämma hur utbildningen planeras i utbildningens vardagliga arbete.
Vi gör en ganska strikt planering, och då är eleverna med där, man kan göra avsteg från planen, självklart, det är inte hugget i sten, men eleverna är med. Vi gör en grovplanering för hela terminen och då är eleverna med och ger förslag (Lärare B).
En annan informant (Lärare F) beskriver att det är viktigt att alla elever får bestämma själva inom sin utbildning oavsett utbildningsnivå.
Jag tolkar detta som att eleven förstod att hen hade valmöjligheter i utbildningen och ville testa dessa, det var därför som hen gjorde uppgiften på ett annorlunda sätt. Det är viktigt att man inte rättar in elever i ledet och att allt ska vara till punkt och pricka (Lärare F).
Några informanter (Skolledare 1, 2, lärare A, B) berättar att det finns förutsättningar att påverka utbildningen genom att särvuxelever medverkar i husråd där gemensamma delar på vuxenutbildningen diskuteras (Lärare A) berättar:
Vi har elevråd i klassen där de deltar. Våra elever är representerade. De som vill får anmäla sig som representanter på storrådet med övrig vuxenutbildning. Vi är också med på öppet hus på Vux (Lärare A).
Lärare F lyfter fram att personer i målgruppen för särvux behöver vara medvetna om att de kan välja att studera efter att ha avslutat grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
Jag önskar att man redan i grundsärskolan berättar att utbildningen är något långsiktigt och att de får information om särvux redan där. Att man förklarar att utbildningen inte slutar efter gymnasiet utan särskoleelever kan liksom andra vuxna i samhället fortsätta att studera (Lärare F).
En annan lärare (Lärare E) berättar att gymnasiesärskolan och särvux har ett nära samarbete och att de flesta elever som slutar gymnasiesärskolan ser det som naturligt att fortsätta på särvux. Det är vanligt att föräldrarna till gymnasiesärskolans elever är med och vill detta.
36
När det gäller val av sociala kontakter så nämner samtliga informanter att elever kan välja att umgås att med andra på raster i undervisningen eller att inte göra detta.
Samtliga informanter nämner det uppsökandeansvar som ligger på kommunen när det gäller särvuxutbildningar. Informanterna berättade att lärare och SYV är ute minst en gång om året på daglig verksamhet och andra nätverk runt eleverna och informerar om särvux utbud och utbildning och försöker motivera personer i målgruppen att söka till särvux.
Analys
Att få bestämma själv är ett tema som spänner över flera delar i delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018). Resultatet visar att berättelserna innehåller tankar kring elevens aktiva val. I resultatet syns tecken på att utbildningens frivillighet är något som påverkar förutsättningarna för delaktighet. Detta kan tolkas som att eleven behöver ha ett engagemang (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018) för att söka till utbildningen. Resultatet tyder på att informanterna medvetet tänker på att anpassa utbildningen med tanke på elevens möjlighet att göra självständiga val. Uppgifterna från informanterna tyder på att särvux i de kommuner vi undersökt strävar efter att erbjuda eleven förutsättningar för autonomi enligt Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018). Det finns en rättighetstanke i att eleven ska vara fri att göra självständiga val (Molin 2004b) och det går att se en strävan att svara upp mot den rättigheten. I och med att eleven är fri att avsluta utbildningen så behöver särvux aktivt ge förutsättningar som engagerar eleven.
I en kultur där frivillighet att delta är synlig har eleven en möjlighet att förstå en demokratisk tanke i skolkulturen. Tanken att eleven som individ har rätt att välja eller välja bort kan konkretiseras genom att eleven ställs inför förväntningar att göra frivilliga val och att få bekräftat att de egna valen har betydelse. I studien tyder resultatet på att detta sker i en kontext med andra elever såväl som tillsammans med personal. I resultatet finns samtidigt uppgifter på att det finns begränsningar av vilka kurser som den lilla kommunen kan anordna och att några av utbildningssamordnarna påverkar elevens val genom att sträva efter att forma undervisningsgrupper. Genom detta blir det synligt att ramarna för utbildningen påverkar i vilken mån eleverna kan göra självständiga val.
37
Förutsättningar i små kommuner
ResultatAtt kommunens storlek har betydelse för hur förutsättningarna för delaktighet inom särvux syns i resultatet. Ämnen som informanterna tar upp med en koppling till kommuners storlek är relationer, synen på elevgruppen, professionellt samarbete, lärares kompetens, utbud, utformning av utbildning.
Relationer
Samtliga informanter tar upp att kommunens storlek har betydelse för relationer mellan eleverna som läser på särvux. Samtliga informanter beskriver att många i elevgruppen har relationer med varandra även utanför utbildningen, på daglig verksamhet, fritid och boenden.
Eftersom de har gått i särskolan ihop och är inom LSS så känner de varandra väl och kommunicerar med varandra. Många bor också på samma boende (Lärare D).
Samtliga informanter nämner att graden av anonymitet i en liten kommun är låg. Fördelarna med en mindre kommun är att det blir en väldigt personlig relation, det kanske det alltid blir inom den skolformen. Men att man ganska snabbt är, eller blir en individ, en personlighet tillsammans med den som undervisar på skolan (Skolledare 2).
Hur elevgruppen uppfattas av omgivningen
När det gäller hur eleverna bemöts ute i samhället så har informanterna flera tankar om förutsättningar för acceptans och erkännande i en liten kommun. Flera av de intervjuade menade att den lilla kommunen ger positiva förutsättningar för erkännande. En skolledare säger:
I vårt fall så har jag många belägg för att den lilla kommunens perspektiv har många fördelar. Det finns nära relationer och kopplingar i samhället här... Verksamheten är känd [bland allmänheten] Mottagningsviljan hos arbetsplatser är hög hos företagen. Graden av anonymitet är väldigt liten i vårt samhälle, eftersom det är så litet, därav tror jag att det är en positiv sak. För den här gruppen så ser jag att det är viktigt att inte bli anonym. Och då är det i alla fall min övertygelse att det är oerhört mycket enklare i ett mindre sammanhang att undvika att komma i skymundan (Skolledare 4).
Flera informanter (Skolledare 1, 2, 3, 4, Lärare A, B, F) ger exempel på hinder för delaktighet i och med att rykten om personer i en liten kommun är svåra att få bort.
Det kan bli en stämpel i en liten kommun, en sak kanske hände för tio år sedan, men minnet av det finns kvar, det spelar ingen roll [att lång tid har passerat], personen får släpa med sig det där länge (Lärare B).
Professionell samverkan
Samtliga informanter nämner att kommunstorleken har en betydelse för hur en god samverkan med andra professioner kring eleverna som daglig verksamhet och boenden kan skapas. En god
38
samverkan ses som en förutsättning för att eleverna ska kunna söka till utbildningarna och att kunna delta i utbildningen.
Så jag tycker det är tillgänglighet att jag är ute på verksamhetsbesök och träffar målgruppen och har informerat personal för att brukarna ska kunna söka till oss. Det är en viktig del att
informera, skapa relationer och träffa elever och personal. Fördelen med liten kommun är att man känner till verksamheterna väl. Jag kollar med verksamhetspedagogerna varje år och kollar av behov och vilka intressen som finns. Ipad? Matlagning? Studierna blir inte tillgängliga när de göms på en hemsida. Jag behöver visa vem jag är (Lärare D).
Ibland överlappar daglig verksamhet och andra arbetsmarknadsinsatser när det gäller att få ut särvuxeleverna på arbetsplatser:
Vi har inte lärling. Vi har redan organiserat det i kommunen på annat sätt så att många [med intellektuella funktionsnedsättningar] är ute på olika arbetsplatser och det fungerar väl (Lärare E).
Samtliga informanter tar upp att den professionella samverkan är beroende av inställningen hos personal som jobbar med elevgruppen.
Hindret ligger inte i att vi är en liten kommun. Det är i så fall enskilda personer. Kanske inom LSS att någon inte ser möjligheter för delaktighet. Det har med inställning att göra, att man inte ser möjligheter till delaktighet för eleven (Lärare A).
Lärare E berättar att man i en liten kommun blir involverad i mycket runt varje särvuxelev när man har jobbat länge i en liten kommun:
Jag är väldigt inkopplat på allt om mina särvuxelever. Alla kontaktar mig. Jag är med på mycket möten. Jag har ju mycket tips att ge. Det kan bli stressigt men också roligt. Jag kan hålla lite kurser om kommunikation (Lärare E).
Lärares kompetens
Samtliga skolledare uttrycker att lärarens kompetens är mycket viktig för elevens delaktighet. Det är ju otroligt, alla möten mellan pedagogen och eleven är så bundet till pedagogens
skicklighet, att kunna skapa en känsla av delaktighet och att kunna skapa en reell delaktighet (Skolledare 1).
Skolledare 2 nämner att lärarens roll är det som betyder mest om man vill påverka hur särvux utformas.
En ny lärare kan förändra mycket. Byte av personal är nog det som har störst effekt om man inte beslutar att ha särvux i annan form, återigen det personbundna (Skolledare 2).
Samtliga skolledare nämner att det kan vara svårt för en liten kommun att få tillgång till lärare med specialpedagogisk kompetens. Skolledare nämner att lärare slutar, de flyttar eller går i pension. Skolledare 4 i studien köper lärartid av Skolledare 1 som arbetar i en annan kommun, vilket är en lösning på att få tag på kompetent personal.
39
Lärare B utvecklar tankarna om personbundenheten i en liten verksamhet som ett möjligt hinder för delaktighet för eleverna i utbildningen.
Det är ju mycket knutet till pedagogen, och har man en pedagog som jobbar med gruppen så ligger ju väldigt mycket i händerna på den pedagogen, att den personen klarar av att ta del och föra vidare information. Är man ett större team som jobbar gentemot gruppen så snappar man upp och uppfattar olika signaler givetvis (Lärare B).
Utbud av utbildningar
Samtliga informanter beskriver att kommunens storlek har betydelse för utbudet av särvuxkurser som anordnas i kommunen. Några nämner att det finns en vilja att starta lärlingsutbildning, men att kommunens storlek är ett hinder för det.
Jag vill utveckla en struktur för lärlingar så som vi hade med en närliggande större kommun. Då hade vi som liten kommun kunnat ta del av det. Det är storebror som får dra det för att vi små ska kunna genomföra det. Vi måste öppna plånboken. Annars måste vi [små kommuner] slås ihop i framtiden (Skolledare 3).
Skolledare 4 resonerar att det inte är ett större utbud i större kommuner.
När det gäller utbud, så är jag lite osäker på om det är ett större utbud i ett större samhälle. Det kan finnas fler av en och samma sak. Men det handlar ju inte om större utbud, det handlar bara om större mängd. Utbudsmässigt så har vi nog det som behövs (Skolledare 4).
Utformning av utbildning
Samtliga informanter uttrycker att kommunens storlek har betydelse för hur utbildningen är utformad. Beskrivningarna handlar om organisation, nivågruppering och elevers möjlighet att påverka sin utbildning.
Nackdelarna är att det blir små verksamheter med små grupper. Ibland bara 2–3 elever. Ibland är de helt ensamma. Så ser det inte ut i en större kommun. Det kan ge progression om man är fler elever i en grupp. För vissa är det en fördel att vara själv då de inte klarar av att vara många (Skolledare 3).
Skolledare 1 gör jämförelse med tidigare upplevelse av särvux i större kommuner: Jag har ju varit rektor på andra ställen och då har ju särvux varit med. Det har varit i större kommuner. Och då är min känsla att man har varit mer separerade från annan vuxenutbildning än här. Här har man sitt klassrum, sin lokal i mitten precis som alla andra (Skolledare 1). Analys
Det nämns flera fördelar med att ha utbildning i en liten kommun i studien, bland annat att personer i elevens omgivning inte är anonyma, utan är människor som eleverna känner igen. I och med detta kan förutsättningarna för den sociokommunikativa tillgängligheten öka. Eleven kan lättare koppla en person till funktionen som stödjer eleven i olika yrkesroller om den stödjande personen är bekant för eleven. En god etablerad relation bör kunna ge en bra
40
förutsättning för social kommunikation, vilket är centrat i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2017).
I temat förutsättningar i små kommuner så finns det kopplingar till delaktighetsmodellens aspekter tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, och autonomi (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018). Eleverna har en formell tillhörighet (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018) på särvux i och med att de är antagna på särvuxkurser. Tillhörigheten i undervisningsgrupper flyter dock utanför de formella indelningarna i specifika kurser för varje elev. Intervjusvaren tyder även på att det finns en tillhörighet till gruppen LSS-brukare. Elever verkar även ha en informell tillhörighet i kamratgrupper där även andra elever på särvux ingår. Tillgängligheten till möjliga val av utbildningar som anordnas beskrivs som mer begränsad än i större kommuner. Därigenom minskar tillgängligheten till utbildning utan större reseinsats för eleven.
Förutsättningarna för att anordna lärlingsutbildning eller att ha större undervisningsgrupper beskrivs som mindre i en liten kommun i studien. Detta medför att förutsättningarna för samhandling inom utbildningen minskar. Att informanterna beskriver att det finns fler möjligheter i en liten kommun att vara bekant med andra kan leda till att förutsättningarna för samhandling ökar i en liten kommun. Informanterna uppger att de kan erbjuda goda förutsättningar för erkännande (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018) i och med att elevgruppen är känd och bekant med andra personer i samhället. En fara med detta är att eventuella misstag tidigare i livet kan ha gett en social stämpel som är svår att bli av med. Informanterna menar att förutsättningarna att påverka sin utbildning kan vara större i en liten verksamhet än i en större verksamhet. En tolkning av detta är att informanterna menar att eleven har goda förutsättningar till självständighet eller autonomi (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018) inom utbildningen i en mindre kommun.
41
Sammanfattning av resultatet
Vår första frågeställning är ” Vilken beskrivning ger skolledare och lärare om förutsättningar för delaktighet inom särskild utbildning för vuxna?” En samlad bild är att särvux strävar efter att erbjuda förutsättningar för delaktighet för eleverna. Resultatet tyder på att det finns goda förutsättningar för delaktighet inom särvux på plats idag. Eleven har en formell tillhörighet på särvux, men undervisningen kan ske i blandade grupper. Den fysiska anpassningen av lokaler uppges vara tillräcklig för eleverna som idag går på särvux. Det finns förutsättningar för samhandling med personer ur andra grupper än särvuxelever, men det är inte klart om samhandling faktiskt sker. Elevers engagemang i utbildningen är hög, frivilligheten att delta kan vara en anledning till det höga engagemanget. På flera sätt så har eleven möjlighet att göra självständiga val inom utbildningen, och förväntas också att göra detta.
Vår andra frågeställning är ”Vilken beskrivning ger skolledare och lärare om hur förutsättningar för delaktighet inom särskild utbildning för vuxna påverkas av att utbildningen erbjuds i en liten kommun?” Det som specifikt sägs höra till den lilla kommunens förutsättningar för delaktighet är svårigheter att anordna alla kurser som ingår i särvux utbud i hemkommunen, vilket påverkar tillgängligheten i kursutbudet. Den lilla kommen sägs ge ökade förutsättningar för samhandling och en god förutsättning för att få erkännande från andra på utbildningen och från personer i det omgivande samhället. Möjligheten i att vara igenkänd i ett mindre samhälle bär också med sig risken för stigmatisering, men informanterna lyfter fram fördelarna mest. Att vara igenkänd i en mindre kommun kopplas ihop med goda möjligheter att bli lyssnad på och att elever genom detta får förutsättningar att påverka sin utbildning.
42
Resultatdiskussion
I detta avsnitt diskuteras resultatet utifrån studiens frågeställningar. Utifrån frågeställningarna förs en diskussion om vad som kommit fram i resultatet och analysen med hjälp av tidigare forskning. Avsnittet avslutas med att resultatets betydelse för speciallärarprofessionen diskuteras.