Vi ser flera områden där det skulle vara intressant att genomföra vidare forskning.
Vår studie undersöker förutsättningar för delaktighet i små kommuner genom att intervjua personer som utformar utbildningen. Det hade varit intressant med ett inifrånperspektiv, att få reda på hur eleverna själva upplever delaktighet i utbildningen.
Det fanns också ett stort intresse för lärlingsutbildning bland de vi intervjuade och det hade varit intressant att studera vidare om detta intresse är förankrat hos eleverna eller är det en
49
lösning som först och främst passar utbildningssystemet med fokus på att kombinera studier och praktik?
I våra intervjuer framkom det att vuxenutbildningarna ansåg sig erbjuda förutsättningar för samhandling mellan eleverna på särvux och andra grupper. Enligt Molin (2004b) är delaktighet en rättighet och delaktighet kräver en praktisk handling för att bli manifest och observerbart. Det hade varit intressant att göra fortsatta studier i vad särvuxeleverna hade att säga om de erbjudna förutsättningarna till samhandling användes till att praktisera delaktighet.
Hur elever förbereds för studier efter gymnasial särvux anser vi vara ett ämne att forska vidare om. Skulle viljan att påbörja studier efter gymnasial särvux öka om förberedelser gjordes på liknande sätt som Wintle (2015) föreslår för att förbereda personer med intellektuell funktionsnedsättning för eftergymnasiala studier? Det är ett ämne som skulle vara intressant som en uppföljning till vår studie. Eftersom huvudmannen har ett uppsökandeansvar när det gäller särvux (Skolverket, 2012) är det inte orimligt att ha en plan om hur man ska få ett ökat engagemang för särvuxstudier för personer som inte ännu sökt sig till utbildningen men som tillhör målgruppen. Det har gjorts försök att bedriva studier inom högskola och universitet i Sverige (Motion 2016/17:333), och i Kanada (Wintle 2015). Att undersöka hur samhället kan erbjuda högre utbildning för personer ur särvux målgrupp hade varit intressant.
Till sist vill vi nämna att i och med att det är mycket troligt att förutsättningarna förändras för särskild utbildning i juni 2020 via riksdagsbeslut om att särvux inte längre ska vara en egen skolform och att målgruppen breddas, så hade det varit intressant att undersöka hur dessa förändringar i styrdokumenten påverkar förutsättningarna för delaktighet hos särvux målgrupp.
50
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Alerby, E. & Bergmark, U. (2015). Delaktighet för lärande. Stockholm: Skolverket.
Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Stockholm: Liber. Almqvist, L., Eriksson, L. & Granlund, M. (2004). Delaktighet i skolaktiviteter – ett
systemteoretiskt perspektiv. I O. Mallander & M. Tideman (Red.), Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2017). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Baker, J. N., Lowrey, K. A. & Wennerlind, K. R. (2018). Building an inclusive post-secondary education program for young adults with intellectual developmental disability. Physical disabilities: Education and related services, 37(2), 13–33. doi:
10.14434/pders.v37i2.25738
Berhanu, G. & Gustafsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhet för elever med
funktionshinder. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. (s. 81–101). Lund: Studentlitteratur.
Bernhard, D., & Andersson, P. (2017). Swedish Folk High Schools and Inclusive Education. https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2017-02-03
Bonnier, I. (2007). Vår son har dyslexi. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs-och skrivsvårigheter (3. uppl., s. 55–64). Lund: Studentlitteratur.
Bowman, S. L., & Plourde, L. A. (2012). Andragogy for teen and young adult learners with intellectual disabilities: learning, independence, and best practices. Education, 132(4), 789–798.
Carnaby, S., Roberts, B., Lang, J., & Nielsen, P. (2011). A flexible response: person-centred support and social inclusion for people with learning disabilities and challenging behaviour. British Journal of Learning Disabilities, 39(1), 39–45. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/j.1468-3156.2010.00614.x
Emanuelsson, I. (2004) Integrering/inkludering i svensk skola. I O. Mallander, & M. Tideman (Red.), Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Gustafson, K., & Hjörne, E. (2015). Friskolan som en frizon för elever i behov av särskilt stöd? Inkludering, olikhet och specialpedagogik för alla. Pedagogisk forskning i Sverige, 20(3–4), 273–292.
Hammar-Chiriac, E., & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
51
Janson, U. (2013). Delaktighet i lek - en fråga om röst i det barnkulturella. I K. Helander (Red.), Nu vill jag prata!: Barns röster i barnkulturen (s.13–23). Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitets förlag.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G., & Nilholm, C. (2014). Promoting inclusion? ‘Inclusive’ and effective head teachers’ descriptions of their work. European Journal of Special Needs
Education, 29(1), 74–90. https://doi.org/10.1080/08856257.2013.849845 Loseke, D. (2017). Methodological thinking. Los Angeles: SAGE
Masvie, T. B., & Ytrehus, S. (2013). Psykisk helsearbeideres erfaringer med å jobbe i små kommuner i Nordland. Nordisk Tidsskrift for Helseforskning, 9(1), 19–34. doi:10.7557/14.2561
Miller, K. D., Schleien, S. J., White, A. L., & Harrington, L. (2018). Letting go: Parent perspectives on the outcomes of an inclusive postsecondary education experience for students with developmental disabilities. Journal of Postsecondary Education and Disability, 31(3), 267–285.
Molin, M. (2004a). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Linköping, Studies from The Swedish Institute for Disability Research No. 11.) Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-5029
Molin, M. (2004b). Delaktighet inom handikappområdet: en begreppsanalys. I A. Gustavsson. (Red.), Delaktighetens Språk. (s. 61–80). Lund: Studentlitteratur.
Motion 2016/17:333. Vidare studier för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hämtad 2020-05-10 från https://data.riksdagen.se/fil/69A756B3-20F1-4EFD-9479-E19F51F904DE.
Murray, C. (2003). Risk Factors, protective factors, vulnerability, and resilience: A framework for understanding and supporting the adult transitions of youth with high-incidence disabilities. Redemial and special education, 24(1), 16-24.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Olin-Scheller, C., & Roos, C. (2014). Barn och barndom i Nätskugga. (2015). Nordic Studies in Education, 01, 37–50.
52
Rapp, S. (2017). Skolans lagar och förordningar - det legala ramverket. I U. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. (4. uppl., s. 631–651) Stockholm: Natur och kultur.
Saarinen, M. K., Jahnukainen, M. T., & Pirttimaa, R. A. (2016). The social networks of young people with intellectual disabilities during the On-Campus supported adult education programme. Hämtad från https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.5539/jel.v5n2p302. Sandberg, F., Fejes, A., Dahlstedt, M. & Olson, M. (2016). Adult education as a heterotopia
of deviation: a dwelling for the abnormal citizen. Hämtad från https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1177/0741713615618447
SCB. (2019). Befolkningsstatistik. Hämtad 2020-05-16 från https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2019/
Schreiber-Barsch, S. (2019). Is it the Taking Part that Counts? Access to Lifelong Learning Opportunities in Germany’s Regime of Dis/Ability. Encyclopaideia, 23(53), 53–66. doi:https://doi.org/10.6092/issn.1825-8670/9349
Shier, H. (2001). Pathways to participation: Openings, opportunities and obligations / Les voies de la paticipation: Ouvertures, opportunités et obligations. Children &
Society, 15(2), 107–117.
Skolverket. (2013), Särskild utbildning för vuxna ([rev]. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2017). Läroplan för vuxenutbildningen (2. [rev]. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Skolverket jämförelsetal. Hämtad 2020-05-20 från
http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=sv&hg=L0&vg=Elever&sy=0&varid=1& varid=2&varid=3&varid=4&varid=5&varid=6&varid=7&varid=8&year=2019&area=& area=-99&render=true&mode=1#tab-1
Skolverket. (2020). Lärlingscentrum – starta lärlingsutbildning. Hämtad 2020-05-16 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/anordna-och-administrera-utbildning/anordna- utbildning-pa-gymnasieniva/anordna-utbildning-pa-gymnasial-niva/larlingscentrum-starta-larlingsutbildning
Socialdepartementet. (1991). Handikapp, välfärd och rättvisa (SOU 1991:46). Stockholm: Allmänna förlaget.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
53
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet. Hämtad 2020-05-16 från http://u4614432.fsdata.se/wp- content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-ers%C3%A4tter-1-2001.pdf
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 208–219.). Stockholm: Liber.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2012). Där man söker får man svar. FoU skriftserie nr 2. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet: ett arbetssätt i skolan. Hämtad 2020-05-16 från https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet---ett-arbetssatt-i-skolan.pdf
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup. Säljö, R. (2017). Den lärande människan: Teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren., R. Säljö.,
& C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning grundbok för lärare (4 uppl., s. 203–263). Stockholm: Natur & Kultur.
Söderman, L., & Antonsson, S. (2011). Nya Omsorgsboken. Malmö: Liber.
Tideman, M., Lövgren, V., Szönyi, K., Bergkvist, C., & Haghjo, A. (2017). Intellektuell funktionsnedsättning och arbete.
United Nations. (2008). Convention on the Rights of Persons with Disabilities and Optional Protocol. Hämtad 2020-05-16 från
https://www.un.org/disabilities/documents/convention/convoptprot-e.pdf
Utbildningsdepartementet. (2018). En andra och en annan chans- ett komvux i tiden (SOU 2018:71). Stockholm: Norstedts Juridik.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wintle, J. (2015). Preparing students with intellectual disabilities to audit inclusive university courses. British journal of special education, 42(2), 183–198.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/1467-8578.12068
World Health Organization. (2001). ICF, International classification of functioning, disability and health. (ICF). Geneve: World Health Organization
Vygotsky, L.S. (1994). The problem of the cultural development of the child. I R. Van der Veer., & J. Valsiner (red.) The Vygotsky reader, (s. 57-72). Oxford: Blackwell.
54