K
APITELI
H
ANDELSNORMER OCH PRODUKTIONSVILLKOR AVSNITT ISALUFÖRINGSNORMER Artikel 109
Handelsnormer
1. Kommissionen får fastställa handelsnormer för en eller flera av produkterna inom följande sektorer:
a) Oliver.
b) Bananer.
c) Levande växter.
d) Ägg.
e) Fjäderfä.
2. De normer som avses i punkt 1
a) skall fastställas särskilt med hänsyn till de berörda produkternas egenskaper, behovet att säkerställa en smidig avsättning för produkterna på marknaden samt konsumenternas intresse av att få riktig och tydlig produktinformation,
b) kan särskilt röra kvalitet, klassificering, vikt, storleksindelning, emballering, förpackning, lagring, transport, presentation och märkning.
3. Utom om annat föreskrivs av kommissionen i enlighet med kriterierna i punkt 2 a får produkter för vilka det fastställts handelsnormer endast saluföras i gemenskapen om de uppfyller dessa normer.
Om inte annat följer av eventuella särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 187, skall medlemsstaterna kontrollera om produkterna överensstämmer med nämnda normer och skall om så krävs tillämpa påföljder.
Artikel 110
Handelsnormer för mjölk och mjölkprodukter
1. Livsmedelsprodukter får bara saluföras som mjölk och mjölkprodukter om de är förenliga med de definitioner och beteckningar som fastställs i bilaga X.
2. Om inte annat följer av bestämmelser som rör folkhälsan, får mjölk med KN-nummer 0401 som är avsedd att användas som livsmedel endast saluföras inom gemenskapen i enlighet med bilaga XI.
Artikel 111
Handelsnormer för fetter
Om inte annat följer av artikel 110.1 eller andra veterinära bestämmelser eller livsmedelsbestämmelser som antagits för att säkerställa att produkterna är förenliga med hygien- och hälsonormer samt för att skydda människors och djurs hälsa, skall de normer som fastställs i bilaga XII tillämpas på följande produkter med en fetthalt på minst 10 men mindre än 90 viktprocent, avsedda att användas som livsmedel:
a) Mjölkfetter med KN-nummer 0405 och ex 2106.
b) Fetter med KN-nummer ex 1517.
c) Blandningar av vegetabiliska eller animaliska fetter med KN-nummer ex 1517 och ex 2106.
Fetthalten exklusive salt skall vara minst två tredjedelar av torrsubstansen.
Dessa normer skall endast tillämpas på produkter som förblir fasta vid en temperatur av 20° C och som är bredbara.
Artikel 112 Certifiering av humle
1. Certifiering skall tillämpas för humleprodukter som skördats eller framställts inom gemenskapen.
2. Certifikat får endast utfärdas för produkter med egenskaper som anges som minimikrav i ett bestämt avsättningsled. För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får certifikat endast utfärdas om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns.
3. Certifikaten skall åtminstone innehålla följande uppgifter:
a) Humlets produktionsplats eller produktionsplatser.
b) Skördeår.
c) Sorter.
4. Humleprodukter får endast saluföras eller exporteras om ett certifikat enligt punkterna 1, 2 och 3 har utfärdats.
För importerade humleprodukter skall det intyg som avses i artikel 152.2 betraktas som likvärdigt med ett certifikat.
5. Kommissionen får anta åtgärder som avviker från punkt 4
a) i syfte att uppfylla handelskraven i vissa tredjeländer, eller b) för produkter avsedda för särskild användning.
De åtgärder som avses i första stycket
a) får inte vara till skada för den normala avsättningen av produkter för vilka certifikatet har utfärdats,
b) måste åtföljas av garantier som syftar till att undvika förväxling med sådana produkter.
Artikel 113
Handelsnormer för olivoljor och olivoljor av pressrester
1. Det skall vara obligatoriskt att använda de beskrivningar och definitioner för olivoljor och olivoljor av pressrester som anges i bilaga I när det gäller saluföring av de berörda produkterna inom gemenskapen och, i den mån de är förenliga med obligatoriska internationella bestämmelser, skall de även användas i handeln med tredjeländer.
2. Endast sådana oljor som anges i punkterna 1 a, 1 b, 3 och 6 i bilaga I får saluföras i detaljhandelsledet.
AVSNITT II
PRODUKTIONSVILLKOR Artikel 114
Användning av kasein och kaseinater i framställningen av ost
Användningen av kasein och kaseinater enligt definitionen i punkt 2 i del V i bilaga III i framställningen av ost kräver ett förhandstillstånd, som endast får beviljas om en sådan användning är en nödvändig förutsättning för framställningen av produkterna.
Artikel 115
Metod för framställning av etanol
Framställningsmetoden för etanol som framställts av en viss jordbruksprodukt som förtecknas i bilaga I till fördraget, samt denna etanols egenskaper, kan fastställas av kommissionen.
AVSNITT III FÖRFARANDEN
Artikel 116
Antagande av normer, tillämpningsföreskrifter och undantag Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för det här kapitlet, särskilt
a) sådana handelsnormer som avses i artikel 109 inklusive bestämmelser om undantag från normer, om presentation av de uppgifter som krävs enligt normerna samt om
tillämpningen av normerna på produkter som importeras till gemenskapen och produkter som exporteras från gemenskapen,
b) bestämmelser rörande huruvida produkter för vilka det fastställts normer endast får saluföras inom gemenskapen om de överensstämmer med dessa normer,
c) och skall, när det gäller definitioner och beteckningar som får användas inom saluföring av mjölk och mjölkprodukter i enlighet med artikel 110.1,
i) utarbeta och vid behov komplettera den produktförteckning som avses i artikel punkt III.1 andra stycket i bilaga X på grundval av de förteckningar som medlemsstaterna skickat in,
ii) när så krävs, göra tillägg i förteckningen över beteckningar i led a i andra stycket i punkt II.2 i bilaga X, samt
d) när det gäller normer för bredbara fetter enligt artikel 111:
i) en förteckning över produkter enligt led a i tredje stycket i punkt I.2 i bilaga XII, på grundval av de förteckningar som medlemsstaterna skickat in till kommissionen,
ii) de analysmetoder som krävs för att kontrollera sammansättningen av och framställningssättet för produkter som avses i artikel 111,
iii) närmare bestämmelser om provtagning,
iv) närmare bestämmelser för att ta fram statistisk information om marknaderna för de produkter som avses i artikel 111,
e) egenskaper som anges som minimikrav för produkter inom humlesektorn som avses i artikel 112,
f) de analysmetoder som skall användas i tillämpliga fall,
g) när det gäller användning av kasein och kaseinater enligt artikel 114:
i) de villkor enligt vilka medlemsstaterna skall bevilja tillstånden samt den maximala procentandel som utifrån objektiva kriterier för vad som är tekniskt nödvändigt skall iblandas,
ii) de skyldigheter som skall iakttas av företag som beviljats tillstånd i enlighet med punkt i.
K
APITELII
P
RODUCENTORGANISATIONER,
BRANSCHORGANISATIONER OCH AKTÖRSORGANISATIONERAVSNITT I
ALLMÄNNA PRINCIPER Artikel 117
Producentorganisationer Medlemsstaterna skall erkänna producentorganisationer som
a) är sammansatta av producenter inom någon av följande sektorer:
i) humlesektorn, ii) olivsektorn,
iii) sektorn för silkesodling,
b) har bildats på initiativ av producenterna själva, c) arbetar för ett särskilt mål, nämligen att
i) koncentrera utbudet och saluföra medlemmarnas produkter,
ii) gemensamt anpassa produktionen till marknadens krav och förbättra produkten, iii) främja rationalisering och mekanisering inom produktionen.
Artikel 118 Branschorganisationer Medlemsstaterna skall erkänna branschorganisationer som
a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med eller bearbetningen av produkter inom följande sektorer:
i) olivsektorn, ii) tobakssektorn,
b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de organisationer eller sammanslutningar som de består av,
c) arbetar för ett särskilt mål, nämligen att
i) koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av medlemmarnas produktion,
ii) gemensamt anpassa produktion och bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten,
iii) främja rationalisering och mekanisering inom produktion och bearbetning, iv) bedriva forskning om hållbara produktionsmetoder och marknadsutveckling.
När branschorganisationer bedriver verksamhet i flera medlemsstater, skall erkännandet beviljas av kommissionen.
Artikel 119 Aktörsorganisationer
I denna förordning skall begreppet aktörsorganisationer omfatta erkända aktörsorganisationer eller deras sammanslutningar, inklusive producentorganisationer och branschorganisationer, som är verksamma inom produktion och bearbetning av oliver.
AVSNITT II
BESTÄMMELSER RÖRANDE BRANSCHORGANISATIONER INOM TOBAKSSEKTORN
Artikel 120
Medlemsavgift för icke medlemmar
1. När en eller flera av de i punkt 2 angivna verksamheterna bedrivs av en erkänd branschorganisation inom tobakssektorn och är av allmänt ekonomiskt intresse för de personer vilkas verksamhet är knuten till en eller flera av de berörda produkterna, får den medlemsstat som beviljat erkännandet eller kommissionen, om erkännandet beviljats av kommissionen, besluta att enskilda eller grupper som inte är medlemmar i sammanslutningen men som drar nytta av dess verksamhet skall till organisationen betala hela eller del av medlemsavgiften, i den mån medlemsavgiften är avsedd att täcka kostnader som är en direkt följd av verksamheten med undantag av varje form av administrationskostnad.
2. De verksamheter som avses i punkt 1 skall anknyta till något eller några av följande områden:
a) Forskning för att öka förädlingsvärdet på produkterna, särskilt genom nya användningsområden som inte utgör ett hot mot folkhälsan.
b) Undersökningar om hur kvaliteten på bladtobak och tobak i balar kan förbättras.
c) Forskning om odlingsmetoder som medger en minskad användning av växtskyddsmedel och garanterar att jorden och miljön skyddas.
3. De berörda medlemsstaterna skall anmäla till kommissionen vilka beslut som de avser att fatta enligt punkt 1. Dessa beslut får träda i kraft tidigast tre månader efter tidpunkten för anmälan till kommissionen. Kommissionen får inom denna tid kräva att hela eller delar av förslaget till beslut förkastas, om det allmänna ekonomiska intresse som hävdas inte förefaller välgrundat.
4. Om de verksamheter som bedrivs av en branschorganisation som erkänts av kommissionen i enlighet med detta kapitel är av allmänt ekonomiskt intresse, skall kommissionen anmäla sitt förslag till beslut till de berörda medlemsstaterna, som sedan har två månader på sig att lämna sina synpunkter.
AVSNITT III FÖRFARANDEN
Artikel 121
Tillämpningsföreskrifter
Kommissionens skall anta tillämpningsföreskrifter för detta kapitel, särskilt villkor och förfaranden för erkännande av producent-, bransch- och aktörsorganisationer i enskilda sektorer, rörande
a) de särskilda mål som organisationerna skall arbeta för, b) organisationernas stadgar,
c) organisationernas verksamhet,
d) undantag från kraven enligt artiklarna 117, 118 och 119, e) förfarandet för erkännande av sådana organisationer,
f) eventuella konsekvenser av erkännandet som branschorganisation.