Betydelsen av att vara inne för informanternas identitet och självkänsla

Sättet man klär sig på och kombinerar ihop plagg är enligt Holmberg (2008) ett sätt att formulera sig rätt, precis som med språket. Vikten av den personliga stilen samtidigt som att den även kan vara trendigt, uttrycks av de flesta informanter. Detta tyder på deras uppfattning om klädernas betydelse för det uttryck som omgivningen får utav en.

Eva medger att deras mode och trend riktas mot ”både den från landet samt storstadstjejen”, alltså läggs återigen fokus på kvinnor även hos dem. Enligt henne är män mer fokuserade och därför köper snabbt det de ser. När det kommer till oss kvinnor måste vi se plagget utifrån andras ögon innan vi själva känner att den kan klä oss. Resultatet kan avspegla en viss verklighet som finns för kvinnor och män i samhället där konsumtion spelar en huvudsaklig roll i deras självidentifiering och i val av livsstil. Då informanterna menar att de själva tänker på vad andra tycker om det de har på sig, visar på att man vill presentera sig ”rätt”. Även om den personliga stilen uttrycks av många, verkar alla vara medvetna om de olika klädkoder

som finns. Därför är valet av kläder viktigt för att få rätt bemötande i olika situationer och vid möten med olika personer. Majoriteten av vår målgrupp menar därmed att kläder för vissa fungerar som förklädnader för att dölja sin riktiga jag.

Informanterna anser att de uttrycker sin identitet och berättar även den humor de är på utifrån deras kläder. Men flera menar också att klä sig rätt och följa mode och trend är en fråga om att passa in, att känna att man hör till och inte avviker. Individer försöker genom sina livsstilar visa omgivningen vilka de är. Detta kan åstadkommas bland annat genom kläder som kontrollerar den bild som hon sänder ut till omgivningen. (Giddens 2006) Därmed utelämnas utrymme för individen att visa sig på ett visst sätt som inte behöver stämma överens med hennes riktiga jag. Detta blir dock problematiskt eftersom det då kan handla om olika snedvridna föreställningar om individen. Då media dessutom sänder ut olika och reflexiva bilder av den rätta typen/livsstilen sätts individen under en förvirring för vilket av det hon ska vara och sikta mot där ingen av ”jagen” verkar duga så länge.

Numera när traditionerna mist sitt grepp blir människor mer frestade till att hitta självet och en livsstil för att konstruera sin identitet. Även Giddens (2006) menar på att det kroppsliga uppträdandet i form av kläder och smycken fungerar som ledtrådar när det gäller att tolka handlingar. Hur blir det med en individs inbundna och unika identitet när man ska vara reflexiv på ytan och dessutom blir dömd utifrån det? Detta kan instämma i det som våra informanter nämnt, om att deras kläder ska reflektera deras personlighet och identitetsbild, samtidigt som de medger att de är påverkade av media och försöker även anpassa sig till omgivningens förväntningar. Inte för att vi vill verka pessimistiska, men i vissa avseende kan det vara problematiskt att skilja ”det egna” ifrån det som är följd av medias influens. Men å andra sidan kan det finnas möjlighet att hitta det personliga i det som är trend, då det till exempel kan handla om vissa färger.

I vårt samhälle idag definierar vi oss genom vår konsumtion jämfört med förr, då yrket innebar en del av vår identitet. Detta tyder på att vi har kommit dit vårt yrke inte längre klassificerar oss eller säger mycket om våra identiteter, men det vi konsumerar och de livsval vi gör säger däremot det. (Bauman 2006) Även de flesta reklam understryker detta budskap, t.ex. en av de nyare om heminredning som menar på att ”ditt hem visar vem du är, låt därför ingen bestämma hur det ska se ut. Kom till oss och bli inspirerad.” Ingen annan ska bestämma

hur ditt hem ska se ut, men samtidigt vill vi mena att det är manipulerande när de i butiken redan har ”bestämt” vad man ska ha.

Varje människa bär på två jagbilder, ens egen och omgivningens bild av en. Dessa har formats och formas av den miljö, det samhället och de människor som fanns och finns omkring en. (Masreliez- Steen och Modig 2004) I samband med att vårt samhälle utvecklas hela tiden och i följd av att människor ställs inför krav för anpassning reflekterar det en obalans mellan dessa två bilder. Samhällsutveckling leder vidare till att nya värderingar och livsstil tar form som i sin tur håller människors självkänsla kvar i rörelser. För att individen ska kunna motarbeta detta skeende, rättare sagt klara av anpassning på ett positivt sätt måste den ha en god självkänsla.

Vi kan konstatera att flera av våra informanters självkänsla är beroende av deras konsumtionsvanor och att vara inne. Det är även därför de konsumerar fast de inte behöver varan. Ett lyckligt liv i konsumtionskulturen definieras som ett liv där det ständigt händer nya saker. Det är spännande och ett liv försäkrat mot tråkighet. (Bauman 2006) I många av våra informanters berättelser framgår det att de strävar efter att smälta in med mängden genom att ha rätt kläder på sig. Detta uppträdande behöver nödvändigtvis inte innebära att de är osäkra. Men Masreliez-Steen och Mod (2004) påpekar att kläder kan för vissa fungera som en självsäkerhet eller mask som de ostadiga skaffar sig för att alla inte ska se den otrygghet som de bär på under ytan. Dessa individer kan dessvärre ha en inre självkänsla som säger till dem att de inte duger som de är.

För att ha självkänsla innebär det för våra informanter att känna att de är uppdaterade, och att det är nytt och därför också går hem hos andra människor. För Josef handlar det om att ett klädesplagg bringar självkänsla om den funkar såsom han hade tänkt att det gör. För Sofia är det psykiskt lugnande om hon har nya plagg hemma som väntar på att bäras om tillfället dyker upp snart. Att vistas bland människor upplevs plötsligt som ödelagt, om man inte känner att ens yttre är inne och godkänt av omgivningen. Trots att informanterna säger att det är viktigt att man är bekväm och att man lyfter fram den personliga stilen främst, verkar man ändå gå tillbaka till spegelbilden som består av omgivningens förväntningar. Den individuella valmöjligheten och friheten verkar inte tänkbar när umgänget har så pass stark influens.