7.3 Upplevelsen av att ta emot hjälp i det egna hemmet
7.3.6 Betydelsen av vem som utför hjälpen
Vem som utför hjälpen har betydelse för samtliga informanter. Här finns en likhet mellan kvinnor och män då de allra flesta säger att de hellre tar emot hjälp från hemtjänsten än från anhöriga. Att detta är lättare motiverar de med att de inte vill belasta sina anhöriga i
onödan.
”Ja, det beror på för är det så att jag kan få hjälp från hemtjänsten så ber jag inte henne (dottern), för hon har fullt upp.” (Kvinna 81 år)
Endast en av informanterna känner att det är lättare att be väninnan om hjälp då hon känner sig mer fri med henne.
”När jag inte ber hemtjänsten så är det min väninna som hjälper mig. Vi går ut på stan och vi drar iväg, vi kan samtala mer. Man känner sig fri och då behöver man inte ha hemtjänst.” (Kvinna 83 år)
Att kunna be hemtjänsten om hjälp blir för de äldre som vi förstår det en tillgång genom att de kan bevara sin självständighet gentemot sina anhöriga. Att behöva be de anhöriga om hjälp tolkar vi som vad Antonovsky (2005:58) skulle benämna som en stressor då de äldre upplever att de är till besvär och inte vill ett vara ett bekymmer för sina nära.
Janlöv, Rahm Hallberg och Petersson (2005:332) har i sin studie funnit att äldre människor har lättare att ta emot hjälp från anhöriga än hemtjänsten. De äldre menar där att de anhöriga minns hur de var som personer innan de blev hjälpberoende och detta är något som de äldre vill bli förknippade med. Det blir för dem ett sätt att behålla sin identitet. Detta strider mot det resultat vi har funnit i vår studie då informanterna föredrar att ta emot hjälp från hemtjänsten för att slippa ligga sina anhöriga till last. En del av informanterna har också valt att bryta med sina gamla vänner just för att de inte vill bli sedda som sjuka och svaga. Genom att bryta med
43
sina gamla vänner blir de ihågkomna som de en gång var vilket också kan vara ett sätt att bevara sin tidigare identitet.
8 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse hemmet har för äldre kvinnor och män. För att kunna få en helhetsbild av detta ansåg vi att vi var tvungna att även undersöka hur de ser på sitt åldrande som kan vara en orsak till att de tillbringar mer tid i sina hem, då de på grund av en försämrad hälsa inte längre kan röra sig fritt mellan samhällets olika arenor. Vi var också intresserade av att få veta hur äldre kvinnor och män upplever sin situation då de får hjälp från hemtjänsten i det egna hemmet som är en privat arena. Vi har funnit att hemmet är något som är mycket viktigt för samtliga informanter då de ser hemmet som en trygg plats och en fast punkt i tillvaron. Vi kan se att för de kvinnliga informanterna har närheten till grannar och aktivitetscentrumet Skeppet stor betydelse för att ge dem en känsla av
meningsfullhet i livet. Vi ställer oss då frågan om de skulle se annorlunda på sitt hem om de inte hade samma tillgång till Skeppet och närhet till grannarna. Är grannar och Skeppet något som gör att de har ett aktivt val att vara hemma eller inte? Skulle de känna sig mer isolerade till sitt hem och därmed få svårare för att hantera sin situation om de inte hade tillgång till detta?
Vi har funnit att åldrande är något som informanterna ser som naturligt men de identifierar sig inte med att vara gamla. Att vara gammal är för dem samma sak som att vara sjuk och
orkeslös och för informanterna är det något som kommer senare i livet. Att de inte identifierar sig med att vara gamla skulle som vi ser det kunna ha betydelse för att de ändå känner sig så pigga som de gör och att de nöjda med livet som det är och upplever meningsfullhet. Skulle de däremot ha identifierat sig med att vara gamla och sjuka skulle det kunna ha lett till att de varit mer missnöjda med tillvaron och de skulle i stället kunna ha känt sig som ett offer för krämporna och därmed skulle meningsfullheten i livet ha minskat.
Vi har kommit fram till att informanterna inte upplever att de är i en beroendeställning och att ta emot hemtjänst ser de som självklart. Det har dock varit en omställning för samtliga
informanter att ta emot hemtjänst i ett första skede. Denna omställning har tagit olika lång tid att acceptera. För kvinnorna har det tagit längre tid än vad det har gjort för männen. Vi kan se att det handlar om att förstå sin situation och när begripligheten ökar så blir det lättare att
44
acceptera och hantera situationen vilket bidrar till att de också upplever en större meningsfullhet.
Flertalet av informanterna har inte så mycket hjälp utan klarar fortfarande sin personliga hygien till stor del själva. Vi undrar om de i större utsträckning skulle uppleva att de var i en beroendeställning om de skulle vara i behov av intim hjälp. Vi frågar oss också om
informanterna skulle känna att de var i en beroendeställning om de hade fler insatser än vad de i dagsläget har. Skulle de då uppleva hemtjänsten mer som ett intrång i den privata sfären än vad de gör? Har det betydelse hur mycket och vad de har hjälp med?
För informanterna är det viktigt att behålla sin självständighet och utföra de sysslor som de själva kan i så hög utsträckning som möjligt. Vi undrar hur informanterna kommer att uppleva det den dagen då de inte längre kan behålla sin självständighet. Kommer de fortfarande att vara lika accepterande eller kommer de att stänga av sina känslor och bli likgiltiga inför situationen?
8.1 Äldreomsorgen – en verksamhet i ständig förändring
Vi trodde innan vi gjorde undersökningen att de äldre i större utsträckning skulle känna att de var i en beroendeställning. Detta var dock något som informanterna inte upplevde. Så här i efterhand kan vi se att det var själva introduktionen med hemtjänsten som har varit det svåraste för informanterna. Hur vi som personal ska gå tillväga för att underlätta denna omställning anser vi är viktigt att arbeta vidare med när det gäller den framtida
äldreomsorgen. Vi anser att det är viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla äldreomsorgen genom att vara lyhörd för de äldre och hur de upplever sin situation. Genom att vara öppen för de äldres tankar och åsikter och aktivt arbeta för att tillmötesgå deras behov tror vi att det blir en mer levande äldreomsorg. Det är viktigt att de äldres åsikter når fram till de politiker som beslutar så att de får en förståelse för de äldres situation. När vi har gjort intervjuerna har vi upplevt att det har varit betydelsefullt för de äldre att få berätta om sig själva. Vi kan se att de fann ett värde i att delta i studien och att de kände sig viktiga då det var någon som lyssnade på deras upplevelser. De var glada för att kunna bidra med sina tankar till vår studie.
Vi tror att en förändring i äldreomsorgen kommer att ske då framtidens äldre är vana vid en mer global värld. De rör sig mellan arenor som har ett större geografiskt avstånd i jämförelse med dagens äldre. Kommer det då att bli en större omställning för framtidens äldre när de på
45
grund försämrad hälsa blir mer knutna till hemmet? Vi undrar också om framtidens äldre kommer att vara lika accepterande som våra informanter eller om de kommer att ställa andra krav för att de ska uppleva meningsfullhet?
8.2 Framtida forskning
Det hade varit intressant att göra samma undersökning med informanter som inte bor i ett trygghetsboende. Detta skulle fungera som en jämförande studie för att se betydelsen av det sociala nätverket i form av närheten till grannar, aktivitetscentrum och hemtjänstpersonal.
Det skulle också vara intressant att se hur äldre och yngre ser på sina hem, då vi tror att hemmets betydelse har och kommer att förändras över generationer. Vi upplever att hemmet går mer och mer till att bli en statussymbol att visa upp för andra och att det är viktigt att inreda sitt hem efter senaste trend för att visa upp en fin fasad utåt. Kan det vara så att hemmet därmed går från att ha en personlig prägel till att bli en intetsägande statussymbol som följer i inredningstrendens spår?
Vi kan se att vår undersökning kan vara till hjälp för personal inom äldreomsorgen då den beskriver känslan av den omställning som det innebär att ta emot hemtjänst i det egna
hemmet. Den kan bidra till att hemtjänstpersonalen får en förståelse för hur de äldre upplever sin situation. Något vi tror skulle kunna vara till ytterligare hjälp är att göra en undersökning med äldre människor som ännu inte har fått hemtjänst. Detta för att se vilka tankar och eventuella rädslor som finns. Vi anser att det är viktigt att ha kunskap om detta för att kunna ge de äldre ett bra bemötande och därigenom underlätta den omställning som det innebär att ta emot hemtjänst.
46
Referenslista
Adolfsson, Rolf, Sandman, Per-Olof & Wikander, Birgitta. (1991). Äldreliv. Stockholm: Förlaget Hagman AB
Andersson, Katarina. (2007). Myndighetsutövning i äldreomsorgen – att skapa likheter i äldres behov? I Johansson, Stina. (Red.). Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur
Blomqvist, Kerstin & Hellström, Ylva. (2004). Att ta emot hjälp. I Blomqvist, Kerstin & Edberg, Anna-Karin. (Red.) Att vara äldre ”…man har ju sina krämpor… Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur Friedan, Betty. (1995). Ålderdomens källa. Stockholm: Norstedts
Giddens, Anthony. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Hagberg, Margaretha. (2004). Mening och värde i ålderdomen. I Blomqvist, Kerstin & Edberg, Anna-Karin. (Red.) Att vara äldre ”…man har ju sina krämpor… Lund: Studentlitteratur
Heap, Ken. (1995). Samtal med äldre. Stockholm: Liber utbildning AB
Heggeman, Hans & Thomas, Annica. (1989). Gamla, ja det är visst så dom kallar oss. Arlöv: Esselte Studium AB
Hydén, Lars-Christer. (1996). Hemmet mitt emellan. I Gaunt, David & Lantz, Göran. (Red.).
Hemmet i vården Vården i hemmet. Stockholm: Liber AB
Jacobsson, Katarina. (2008). Den svårfångade kvaliteten. I Sjöberg, Katarina & Wästerfors, David. (Red.). Uppdrag: forskning. Malmö: Liber AB
Janlöv, Ann-Christin, Rahm Hallberg, Ingalill och Petersson, Kerstin. (2005). The experience of older people of entering into the phase of asking for public home help – a qualitative study. International journal of social welfare, (14), 326-336.
Jönsson, Lars-Eric & Lundin, Susanne. (2007). Åldrandets betydelser. I Jönsson, Lars-Eric & Lundin, Susanne. (Red.) Åldrandets betydelser. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lantz, Annika. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Lantz, Göran. (1996). Människan, hemmet och tingen. I Gaunt, David & Lantz, Göran. (Red.). Hemmet i vården Vården i hemmet. Stockholm: Liber AB
47
Larsson, Sam. (2005). Kvalitativ metod. I Larsson, Sam, Lilja, John & Mannheimer, Katarina. (Red.). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Lilja, John. (2005). Samhälls- och beteendevetenskapliga skalor. I Larsson, Sam, Lilja, John & Mannheimer, Katarina. (Red.). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur
Nationalencyklopedin. (2008). Online. Internet.
http://proxy.hik.se:2554/artikel/350898/350896 Sökdatum: 081025
Nilsson, Margareta. (2004). Att vara äldre. I Blomqvist, Kerstin & Edberg, Anna-Karin. (Red.). Att vara äldre ”…man har ju sina krämpor… Lund: Studentlitteratur
Repstad, Pål. (2007). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur
Robson, Colin. (2002). Real world research. Oxford: Blackwell Publishers Ltd
Sauer, Lennart. (2007). Om behovet av att gerontologisera socialarbetarutbildningen. I Johansson, Stina. (Red.). Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB Shelley, Mallett. (2004). Understanding home: a critical review of the literature. The
sociological review, (1), 62-89.
Silfverberg, Gunilla. (1996). Hunden, hemtjänsten och moralen. I Gaunt, David & Lantz, Göran. (Red.). Hemmet i vården Vården i hemmet. Stockholm: Liber AB
Sjöberg, Katarina. (2008). Forskaren och fältet. I Sjöberg, Katarina & Wästerfors, David. (Red.). Uppdrag: forskning. Malmö: Liber AB
Sjöström, Stefan. (2008). Omsorgshemmet och innebörder av begreppet hem. I Paulsson, Jan och Ringsby Jansson, Bibbi. (Red.). Boende och sociala sammanhang. Lund:
Studentlitteratur
Slagsvold, Britt & Solem, Per Erik. (2006). Stedstilknytning og alder. I Slagsvold, Britt & Daatland Svein Olav. (Red.) Eldre år, lokala variasioner. Resultatet fra Den norske studien
av livsløp, aldring og generasjon (NorLAG) – runde 1. NOVA Rapport 15/2006. Oslo:
Norske institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring.
Tornstam, Lars. (1998). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Rabén Prisma
Torres, Sandra & Hammarström, Gunhild. (2005). Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd. Socialvetenskaplig tidsskrift, (4), 279-293.
Torres, Sandra & Hammarström, Gunhild. (2007). Hög ålder som ohälsa och hot: äldre människors erfarenheter. I Jönsson, Lars-Eric & Lundin, Susanne. (Red.). Åldrandets
betydelser. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
48
Tuulik-Larsson, Hilja. (1994). Att bo kvar hemma. Stockholm: Liber Utbildning AB Westlund, Peter & Englund, Monika. (2007). Boningar för äldre. Fokus-Rapport 2007:1.
Kalmar län: Fokus i Kalmar län
Westlund, Peter & Sjöberg, Arne. (2005). Antonovsky inte Maslow - för en salutogen omsorg och vård. Solna: Fortbildningsförlaget
Wikström, Tomas. (1994). Mellan hemmet och världen. Stockholm: Symposion Graduale Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.Online. Internet.
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer _fix.pdf Sökdatum: 081202
Östnäs, Anders. (2000). De äldre i samhället. I Goldberg, Ted. (Red.) Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur
49
Intervjuguide
Bilaga 1Bakgrundsfrågor
KönÅlder
Antal hemtjänsttimmar i veckan Hur länge har du haft hemtjänst Vad har du hjälp med
Boendesituation
Hur länge har du varit bosatt i det nuvarande hemmet?
Tema
Åldrande
Hur upplever du åldrandet?
Har din syn på ålderdom ändrats i takt med att du själv blir äldre? Har det sociala nätverket påverkats av åldrandet?
Upplever du dig som gammal? Hur påverkar din fysiska hälsa dig?
Vad tycker du är positivt och negativt med att åldras? Om du får önska hur gammal skulle du vilja vara? Vilken ålder av de du upplevt anser du är bäst?
Hemmet
Vad betyder ditt hem för dig idag? Hur skulle du beskriva ditt hem? Vad har ditt hem betytt tidigare i livet? Har hemmet samma betydelser nu som då? Vad använder du ditt hem till?
Är hemmet en plats där du dragit dig tillbaka eller har du ofta haft dörren öppen för gäster? Har du tidigare i ditt liv tillbringat mycket tid i ditt hem?
Hur mycket tid tillbringar du i ditt hem nu?
Hur viktigt har det varit för dig att sköta om ditt hem? Har ditt hem betydelse för ditt välmående?
Känner du dig låst till ditt hem?
Att bli beroende av hjälp i hemmet som den privata arenan
Vilka tankar hade om att ta emot hemtjänst när det blev aktuellt? Hur känns det att inte längre klara sig själv?
Hur ser du på hjälpen som du får?
Hur ser du på att vara i behov av hjälp för att klara din vardag? Får du hjälp från fler än hemtjänsten?
Har du kvar dina invanda vanor och rutiner eller har du varit tvungen att anpassa dig efter hemtjänstens rutiner?
50
Har du fått anpassa ditt hem efter dina fysiska förutsättningar? Hur upplever du i så fall detta?
Har du fått anpassa ditt boende efter hemtjänstpersonalens riktlinjer om arbetsmiljö?, Hur upplever du i så fall detta?
Upplever du att ditt hem är privat?
Hur upplever du det att släppa in främmande människor i ditt hem? Känner du att du kan vara dig själv när hemtjänsten kommer?
Finns det någon del av hemmet som du anser inte är tillgängligt för andra? Hur känns det när någon plockar i dina privata saker?
Upplever du en skillnad i vem det är som plockar i dina saker, någon du känner eller någon från hemtjänsten som du inte känner så väl?
51
Bilaga 2