Nedan ställs kreditbetygen i respektive betygsskala mot varandra för att analysera likheter, skillnader och eventuella svagheter. Betygsskalorna finns att ta del av i appendix 2–6 på sidorna 46–50.
6.3.1 Likheter
Samtliga institut använder AAA/Aaa som det högst klassificerade kreditbetyget på betygsskalan. Beskrivningen för AA/Aa är lik den för AAA/Aaa. Fitch Ratings och Standard & Poor’s motivering för kreditbetyg A är överensstämmande men skiljer gällande informationen kring risk. Fitch Ratings beskriver att det är en låg chans för default risk och Standard & Poor beskriver endast att betyget kan utsättas/påverkas om det sker någon ekonomisk förändring.
30 Ytterligare likhet återfinns för kreditbetyget BBB/Baa. Moody’s, Fitch Ratings, och Nordic Credit Ratings benämner alla någon slags risk för kreditbetyg BBB/Baa. Moody’s använder sig av credit risk som en indikator, medan Fitch Ratings endast skriver om default risk. Nordic Credit Ratings kommenterar kreditkvalitén som medium och upplyser om en default risk. Gemensamt kategoriserar kreditvärderingsinstituten in kreditbetyg AAA/Aaa till BBB-/Baa3 som investment grades. De är överens om att betygen under BBB och Baa3 redogörs som speculative grade eller junk bonds. Vilket innebär att en investering i dessa inte hade varit lika säkra som en investering med högre kreditbetyg inom kategorin investment grade. Kreditbetygen BB/Ba till D enligt instituten kategoriseras och motsvarar en investering med hög risk eller enligt Moody’s till betyget C, vilket benämns som speculative grade hos de flesta kreditvärderingsinstituten.
Likheterna för kreditbetyg B är att instituten är överens om att det är en lägre kreditkvalité för betygen. Fitch Ratings redogör för kreditbetyget B som att en default risk är närvarande och att det finns en begränsad säkerhet kvar. Moody’s beskriver kreditbetyget som att det är spekulativt och att det finns en hög kreditrisk.
Kreditbetyg CCC beskriver Fitch Ratings som att det har en betydande kreditrisk och att default kan vara sannolikhet. Moody’s förklarar betyget som att Caa är bedömd att vara spekulativt och är föremål för hög kreditrisk. Standard & Poor’s redogör för kreditbetyget som att det är sårbart för utebliven betalning. Scope Ratings indikerar inte på någon form av risk, utan beskriver fortsatt kreditkvalitén och uppger den som väldigt svag. Nordic Credit Rating beskriver kreditbetyget CCC som att det demonstrerar en väldigt låg kreditkvalité med en hög
default risk. Instituten är överens om att det är en låg kreditkvalité för betygen.
Betyget CC/Ca redogörs enligt Fitch Ratings som en hög kreditrisk och att en default kan inträffa. Moody’s beskriver Ca som att betyget inom en snar framtid sannolikt kommer till
default med viss chans till återhämtning. Liknande beskriver Standard & Poor’s kreditbetyget
som att en default inte har inträffat, men att default kan vara en möjlighet. Nordic Credit Rating beskriver att default är väldigt sannolik. Scope Ratings kommenterar kreditkvalitén som extremt svag.
Likheterna för kreditbetyg C är att inget av instituten, förutom Moody’s uppger att det inte finns någon chans till återhämtning och att de ser kreditkvalitén som väldigt låg. Alla institut uttrycker osäkerheterna och sannolikheterna för default.
Gällande kreditbetyg D uppger alla institut förutom Moody’s, att de anser kreditbetyget motsvara absolut störst kreditrisk. I citaten är instituten överens om att betyget motsvarar att bolaget inte fullgjort sina kreditförpliktelser.
6.3.2 Skillnader
Det som skiljer sig i kreditbetyg AAA är att alla institut beskriver kreditbetyget som att det
betecknar, är bedömd till, reflekterar och demonstrerar ett kreditbetyg, medan Standard &
Ratings, Scope Ratings och Nordic Credit Rating nämner default risk och Moody’s belyser istället credit risk.
För kreditbetyget AA/Aa är skillnaden fortsatt i risken. Fitch Ratings och Nordic Credit Ratings beskrivning går det att utläsa förväntningar på väldigt låg default risk. Nordic Credit Rating beskriver det som att betyget har en istället för att det finns förväntningar på. Gällande kreditbetyget BBB/Baa anser Scope Ratings att kreditbetyget reflekterar en åsikt om god kreditkvalité, medan Moody’s benämner kreditkvalitén som måttlig, Nordic Credit Rating som medelkreditkvalité och Fitch Ratings benämner den som adekvat.
Fitch Ratings upplyser om att kreditbetyget BB indikerar en sårbarhet för default risk, framförallt i förändringar avseende företaget eller i ekonomin över tid. Standard & Poor’s beskrivning av kreditbetyget är liknande Fitch Ratings, de upplyser också om att det kan finnas en chans för pågående förändringar gällande företag, finansiering och ekonomiska förhållanden som kan påverka. Moody’s beskriver Ba som ett kreditbetyg bedömd till att vara spekulativt. Standard & Poor’s indikerar också om att BB är spekulativt och att betyget är mer sårbart för uteblivna betalningar främst. Nordic Credit Rating upplyser också om att kreditbetyget är spekulativt i sin beskrivning. Scope Ratings redogör för BB som en åsikt om måttligkreditkvalité. Nordic Credit Rating beskriver kreditbetyget BB som att det demonstrerar en spekulativ kreditkvalité.
För kreditbetyg B redogör Fitch Rating att en default risk är närvarande och att det finns en begränsad säkerhet kvar. Moody’s beskriver kreditbetyget som att det är spekulativt och att det finns en hög kreditrisk. Standard & Poor’s nämner ingenting om att det är spekulativt, men beskriver att betyget B indikerar en större sårbarhet mot uteblivna betalningar än vad kreditbetyget BB gör. Scope Ratings beskriver att kreditbetyg B är av svag kreditkvalité. Nordic Credit Ratings menar att kreditkvalitén ska betraktas som mycket spekulativt med ökad risk för default.
Skillnaderna mellan instituten gällande kreditbetyg CCC/Caa är att Standard & Poor’s har en mer utförlig redogörelse för betyget än vad de andra instituten. För kreditbetyg CCC/Caa är det endast Fitch Ratings och Nordic Credit Ratings som har nämnt risken för default.
Kreditbetyget C är sista betyget som redovisas hos Moody’s. Resterande institut har lägre klassificering än C. Moody’s beskriver att kreditbetyget C delas ut till obligationer som vanligtvis är i default, med en liten chans till återhämtning. Fitch Ratings utmärker sig genom att beskriva olika anledningar till varför emittenten har erhållit kreditbetyg C. Standard & Poor’s beskriver att kreditbetyg C är mycket sårbart för utebliven betalning och att det finns en låg chans för återhämtning. Scope Ratings kommenterar endast kreditkvalitén och beskriver den som exceptionellt svag. Nordic Credit Rating beskriver kreditbetyget som att det redogör för den lägsta kreditkvalitén och att default är överhängande.
Förutom hos Moody’s är kreditbetyg D och SD det sista som redovisas av kreditvärderingsinstituten. Fitch Ratings och Standard & Poor’s använder sig av betyget D som
32 ett lägsta betyg. Nordic Credit Ratings använder sig av betyget D/SD och Scope Ratings använder sig både betyget D och SD.
Kreditbetyget D som erhålls av Fitch Ratings indikerar att en emittent har ansökt om konkurs. Enligt Standard & Poor’s så innebär kreditbetyget D att en emittent är i fallissemang eller bryter mot ett tillskrivet löfte. Scope Ratings kreditbetyg D hänvisar till kreditfallissemang. Scope Ratings redogör för att kreditbetyg SD tilldelas en emittent som selektivt undanhållit en skuldförpliktelse och förväntas fortsätta att uppfylla sina betalningsskyldigheter. Nordic Credit Ratings kreditbetyg D beskriver hur en emittent är i fallissemang eller har försummat vissa skuldförpliktelser. De största skillnaderna är att kreditbetyget från Fitch Ratings indikerar att en emittent har ansökt om konkurs, men inte är i konkurs vid kreditbetyget D. Fitch Ratings har också en klassificering som återges ett steg högre än D som benämns som RD. RD beskriver Fitch Ratings som en emittent som har en betalningsfördröjelse men inte ansökt om konkurs eller liknande.
6.3.3 Svagheter
När betygsskalorna är olika och instituten inte måste utgå från någon standardskala för kreditbetyg, kan det uppstå förvirring hos investerarna. Det uppstår konsekvenser när det uppstår osäkerhet på om ett BBB- hos exempelvis Standard & Poor’s är lika tillförlitlig som motsvarande betyg hos ett annat institut.
För att få reda på exakt vad kreditbetyget motsvarar, är det säkraste tillvägagångssättet att granska fastighetsbolagets tilldelade betyg på det värderande institutets hemsida. I den processen kan de också uppstå konsekvenser om ett fastighetsbolag erhåller ett BBB från Scope Ratings. Investeraren läser troligtvis på om det kreditbetyget på deras hemsida och är i god tro om att det motsvarar en god kreditkvalité. Medan Nordic Credit Ratings exempelvis benämner kreditkvalitén för BBB som måttlig.
Risken som finns är att kreditbetyget kan bli annorlunda om företaget väljer sig att använda sig av ett annat institut. Vilket gör att företaget kan få lägre eller högre kostnader på lånat kapital. Detta utgör också en risk för investerare då det kan vara svårt att avgöra vilket uttalande de ska tro på vid investering. Eftersom uttalandena skiljer sig åt.
En ytterligare potentiell svaghet med betygsskalorna är att de slutar på olika bokstäver/nivåer. Svagheter som kan uppstå när instituten inte är överens om en lägsta nivå på betygsskalan, är att det kan uppstå förvirring över hur de olika betygen står sig mot varandra. Risken kan då bli att någon som varit i kontakt med ett D i kreditbetyg från Fitch Ratings, förutsätter att de andra instituten inte anser att bolaget är i fallissemang.