För att få perspektiv på hur kreditbetygen kan skilja sig, kan man studera ett bolag som har erhållit kreditbetyg från flera av instituten kontinuerligt och publikt dokumenterat detta. Nedan finns figur 3 som är inspirerad av ett diagram från Danske Banks hemsida, som visar hur de har fått kreditvärdering av The Big Three mellan år 1988 och 2019. Diagrammet visar att de tre instituten har varit överens om samma kreditbetyg ett fåtal gånger på 31 år.
Figur 3. Figuren visar Danske Banks kreditvärdering sedan 1988 till 2019 av The Big Three. Den är inspirerad från den på Danske Banks hemsida. (Danske Bank u.å)
6 Analys
I det här kapitlet analyseras mejlintervjuerna från undersökning och undersökningsresultat samt det teoretiska ramverket.
6.1 Mejlintervjuer
Under respektive intervjufråga kommer en analys av svaren som anges i undersökning.
6.1.1 Undersökning av respondenterna
Spekulation kan uppstå när ett fastighetsbolag erhåller ett kreditbetyg, men väljer att inte publicera rapporten. Bortfallsanalysen visar att inget av de fastighetsbolag som erhållit flera kreditbetyg eller nyligen bytt institut har valt att svara på mejlintervjun, kan bero på orsaker som att mejlet inte kunde adresseras till rätt person, längre svarstider och osäkerhet över hur informationen skulle hanteras. För att släcka dessa orsaker hade författarna av intervjun kunnat förtydliga aspekter som vad som gäller med anonymitet och deadline. Mejlintervjun hade kunnat skickas till respektive finanschef på fastighetsbolagen för att direkt adressera till en person.
Andra orsaker till att de har valt att inte svara på mejlintervjun kan vara för att de har värderat sig från flera eller fått ett bättre erbjudande från ett kreditvärderingsinstitut. Att inte välja att dementera om så är fallet, påverkar inte fastighetsbolagets image negativt. Om ett fastighetsbolag väljer att gå ut med att de har valt att publicera det bästa kreditbetyget eller har bytt sig till ett bättre kreditbetyg, kan det påverka investerarnas förtroende för emittenten.
6.1.2 Intervjufråga 1
Här ges en överblick över respondenterna hur förhållande till kreditvärderingsinstituten ser ut genom frågan om hur länge de har erhållit ett kreditbetyg. Utifrån figur x kan tolkas att det på senare tid blivit alltmer vanligt för företag att komma i besittning av ett kreditbetyg. Undersökningen visar att det finns fastighetsbolag som har förvärvat kreditbetyg för en lång tid sedan och har haft ett bestående samarbete med deras respektive kreditvärderingsinstitut. Medelvärdet för respondenternas värdering är år 2014 och medianen är år 2018.
6.1.3 Intervjufråga 2
Utslaget visar att de respondenter som inte har kreditbetyg från fler än ett kreditvärderingsinstitut eller har bytt de senaste åren har valt att svara på en mejlintervju. Inget fastighetsbolag som valt att byta eller lägga till ett kreditvärderingsinstitut under de senaste åren har valt att replikera undersökningen, förutom ett företag som besvarade mejlet med att de inte vill ställa upp. Ett sådan svar kategoriseras under “inget svar”.
26
6.1.4 Intervjufråga 3
Flera av respondenterna uppger att de var i kontakt med fler än ett kreditvärderingsinstitut när de skulle göra valet. Vissa uppger att valet är sprungen ur ett beslut från styrelsen, medan andra värderade kännedomen hos investerarna högre. Några fastighetsbolag anger att de har jämfört offerter och pris i valet av kreditvärderingsinstitut.
Beroende på vilket institut fastighetsbolagen har valt, tillkommer vissa motiveringar. De som valt Nordic Credit Rating som kreditvärderingsinstitut styrker beslutet genom motiveringen att de är lokala och har branschkompetens för den nordiska fastighetsmarknaden. Beslutet om att bli värderad av Moody’s skiljer sig inte mycket från Nordic Credit Rating, fastighetsbolagen uppger att institutet var de enda representerade i Stockholm och att de hade svenska analytiker som hade kunskap om den svenska fastighetsmarknaden. Valet av Standard & Poor’s baserar flera fastighetsbolag på att de var störst eller ansågs som det bästa kreditvärderingsinstitutet vid tidpunkten. Vid valet att erhålla ett kreditbetyg från Scope Ratings uppges de ha en god förståelse för fastighetsbolagets affärsmodell.
Två respondenter har uppgett att de inte är säkra på vad valet baserades på, då det var innan de anställdes.
6.1.5 Intervjufråga 4
Inget av de responderande fastighetsföretagen har kreditbetyg från fler än ett kreditvärderingsinstitut, trots att de angivit många fördelar med möjligheten att erhålla flera institut. Den främsta fördelen tycks vara att det är bra med konkurrens på marknaden mellan kreditvärderingsinstituten för att påverka prissättningen på deras tjänster. Flera kreditbetyg uppfattar fastighetsbolagen att det kan ge en förstärkt och nyanserad bild av bolaget gentemot investerarna, förutsatt att kreditvärderingsinstituten ger jämbördiga betyg. Det uppges att investerare och placerare kan ha större förtroende för ett specifikt institut och därför ökar kredibiliteten genom att ha flera kreditbetyg. Fler än ett kreditbetyg kan vara svårt att motivera för mindre fastighetsbolag då det är mycket kostsamt, men för ett bolag med större kreditspread och sämre rating kan det vara motiverat. Det kan vara fördelaktigt att ha fler än ett kreditbetyg om fastighetsbolaget vill emittera obligationer på euromarknaden.
Nackdelarna med att erhålla fler än ett kreditbetyg är att det är kostsamt och tidskrävande. Fördelarna för mindre bolag är små och det är oftast inga investerare som efterfrågar fler kreditbetyg. Fastighetsbolagen upplever det problematiskt om kreditbetygen från olika kreditvärderingsinstitut blir olika och att vissa väljer att publicera det bästa. Att värdera sig från flera kan begränsa handelsfriheten, då instituten ställer krav på olika nyckeltal vid utfärdandet av ett kreditbetyg. Genomgående uppges det inte finnas några större fördelar med fler än ett kreditbetyg om man finansierar sig i Sverige.