Likheterna under respektive instituts disclaimer är fler än skillnaderna. Samtliga institut anger hur kreditbetyget som innehas från respektive institut endast innehåller information om kreditrisk, ingen annan risk adresseras. Här utmärkte sig Fitch Ratings som preciserade att om annan risk räknades in i betyget redogörs det i rapporten. Till skillnad från resterande institut preciserar Moody’s i disclaimern vad deras innebörd av kreditrisk är. Scope Ratings redovisar att den kreditrisk som redogörs för i deras rapporter, är den relativa kreditrisken. Nordic Credit Rating beskriver likt Scope Ratings att kreditrisken som redogörs i deras rapporter är den relativa kreditrisken.
Vad gällande ansvaret för utgivarna av rapporten, analytikerna vars namn återges, uttrycker Fitch Ratings att de vill vara tydliga med att oavsett vilka namn som redogörs i rapporten, är analytikerna inte ensamt ansvariga för kreditvärderingen eller kreditbetyget i rapporterna. Standard & Poor’s beskriver att inga parter i deras organisation är ansvariga för eventuella fel eller utelämningar. Vilket är något som varken Moody’s, Scope Ratings eller Nordic Credit Rating tar upp. Samtliga institut är noga med att redogöra för att ingenting i informationen som går att ta del av från deras kreditvärdering, åsikter eller publikationer är investeringsråd. Kreditbetygen är varken en rekommendation att sälja, köpa eller inneha någon form av säkerhet i. Nordic Credit Rating preciserar också att ingen information som kommer från dem ska betraktas som marknadsföring. Moody’s beskriver att de förväntar sig att varje investerare gör en egen bedömning och utvärdering av ett företag som erhållit en kreditvärdering, kreditbetyg eller åsikt från Moody’s. Nordic Credit Rating är det enda institut som uppger detsamma.
34 Nordic Credit Rating beskriver i sin disclaimer att de förväntar sig att alla som använder sig av informationen som kommer från dem, utför egna individuella bedömningar. Nordic Credit Rating lägger även till att ingen information från dem kan någonsin antas för fakta av något slag. För relativt liknande åsikt redogör Fitch Ratings för att de tar avstånd från all information som tillhandahålls i dokumentet.
Skillnaderna mellan institutens disclaimers är att Fitch Ratings tydligt tar avstånd från ansvar relaterat till kreditbetygen och att de förbehåller sig rätten att dra tillbaka betyget när som helst. Standard & Poor’s uttrycker att de inte kan garantera noggrannhet och fullständighet av deras kreditbetyg. Scope Ratings vill inte ställa sig bakom informationens tillförlitlighet och Nordic Credit Rating uppger att deras information inte får betraktas som fakta. Vilket kan anses som att de har ungefär samma innebörd, men med skillnad i hur de framställer att de inte tar något ansvar. Förutom Fitch Ratings och Moody’s uppger resterande institut att källorna som ligger till grund för kreditbetygen är något som de anser vara tillförlitliga. Standard & Poor’s menar att de anser källorna som trovärdiga men gör ingen verifiering av dem.
6.6 Långfristiga kreditbetyg
I tabell 1 på sida 6 som är inspirerad från en kreditrapport, visas hur Moody’s baserar det framtida långfristiga kreditbetyget. Utifrån tabell 1 på sida 6 går att utläsa att institutet har avrundat den nuvarande data som finns uppåt för att göra en estimering om framtiden. De värderade upp ej belastade tillgångar/bruttotillgångar från kreditbetyg B till Ba. I och med det höjdes kreditbetyget ett steg från dagens Ba1 till Baa3. I de utfärdade kreditrapporterna motiveras även annan bakgrund till varför kreditbetyget höjdes, men tabell 1 på sida uppges vara en faktor i beslutsfattandet.
7 Diskussion
I det här kapitlet diskuteras två olika case. Det första caset handlar om sambandet mellan snittkreditbetyg och det andra caset diskuterar samma bolag som erhåller flera men olika kreditbetyg.
7.1 Granskning av sambandet mellan antal samarbeten och snitt på
kreditbetyg
Figur 4. Presenterar ett sambandsdiagram mellan instituten och ett snittkreditbetyg. Y-axeln representerar de numeriska värdet som motsvarar ett snittkreditbetyg. X-axeln representerar institutet.
Standard & Poor’s med det i snitt högsta kreditbetyget A/A-, (10,54 i tabell 6 på sida 24 och i figur 4), har utfärdat flest antal kreditbetyg. Samtidigt som Scope Ratings i snitt har det lägsta kreditbetyget BBB-, (7 i tabell 6 på sida 24 och i figur 4) och minst antal utfärdade kreditbetyg till de svenska fastighetsbolagen. Däremot stämmer inte sambandet mellan Moody’s, Nordic Credit Rating, och Fitch Ratings gällande antalet samarbeten och kreditbetyg. Utifrån respondenterna som svarade på vår mailintervju har 10 erhållit ett kreditbetyg från Moody’s och snittbetyget motsvarar Baa2/Baa3 (7,9 i tabell 6 på sida 24 och i figur 4). Nio fastighetsbolag har erhållit ett kreditbetyg från Nordic Credit Rating och snittbetyget för dem är BBB+/BBB (8,44 i figur x). Fyra institut uppgav att de erhållit ett kreditbetyg av Fitch Ratings och snittbetyget är BBB/BBB+ (8,5 i tabell 6 på sida 24 och i figur 4). Det som går att utläsa att sambandet mellan högt kreditbetyg och flest antal användare inte är lika stark för resterande institut, som för Standard & Poor’s och Scope Ratings.
En potentiell svaghet är hur snitt kreditbetyget skiljer sig trots flera tidigare funna likheter mellan institutens processer och betygsskala. Spannet mellan det högsta snittet A till det lägsta snittet BBB- utgör skillnad i fyra steg i betygsskalan.
36 Resultatet av granskningen av sambandet mellan antal samarbeten och snitt på kreditbetyg ska beaktas kritiskt då sambandet kan vara en tillfällighet. Det kan enbart vara en slump att ett företag med en högre kreditrisk kan ha valt att värdera sig av Scope Ratings. Medan istället de med lägre kreditrisk har valt att använda sig av Standard & Poor’s.