Den teknologiska utvecklingen tar inte bort bibliotekariers funktion, utan har gjort att funktioner hanteras av maskiner och den mänskliga mellanhanden minskas (Martell, 2000). Förändringar i samhället utmanar och ger möjligheter för bibliotekarier. Det sker när förändringar görs på institutionell nivå eller globalt. Det som förändras är bibliotekariernas roll och kunskapsområde, för att kunna täcka behov och erbjuda relevanta tjänster. Den teknologiska utvecklingen kräver en medvetenhet och mer mognad roll inom hantering och informationskompetens (Corrall, 2010).
Inom biblioteksyrket finns rollen som biblioteksassistent som innebär att det inte behövdes någon yrkeserfarenhet (Shipp, 2016). I Sverige är det en roll som inte kräver utbildning, men enligt Shipp (2016) krävs det åtminstone en akademisk bakgrund. Det är en roll som har begränsade uppgifter, likaväl som bokuppsättare som är en mer assisterande position. Dessa positioner kan misstas som bibliotekarier, men är
användbara när bibliotek har en strikt budget. De ingår inte i professionen och ersätts alltmer till utbildad bibliotekarie. Bibliotekarieassistent är en position som anses
försvinna, vilket tyder på att bibliotekariens kompetens är mer prioriterad. För att en profession ska kunna utvecklas behövs även motivation. Kompetensutveckling sker utifrån att professioner stärks och det ges en möjlighet. finns möjlighet till att ta eget initiativ till att utvecklas. Att bibliotekarier själva kan välja vilken kompetensområde de vill utveckla ger motivation till att utvecklas (Attebury, 2018). Motivation och betydelsen av den kompetensutveckling är viktigt för att personer inom yrket ska känna att de kan vara bra bibliotekarier och för att de tjänster som erbjuds ska vara relevanta för samhället. Hantering av information för övrigt är intressant i sig själv för samhället. Därför behövde utbildning inom professionen släppa fokuset på den praktiska delen och blanda in den högre akademiska standarden, som innebär framkanten av forskningen (Corrall, 2010).
I de akademiska miljöerna arbetar bibliotekarier både som informationsgivare och instruktör. Bibliotekarier kan ha egna undersökningar för studenter eller fakulteter. Den digitala utvecklingen har innebar att bibliotekariens roll blev tvungen att definieras igen från de tidigare traditionella definitionen (Sugimoto et al., 2014). Det innebär att kunna ge öppen tillgång till dokument och aktivt bidra till utvecklingen av akademisk kommunikationen. Bibliotekarier som arbetar på universitet samarbetar med universitetets egna publicering. Bibliotekarier kan även ses som egna publicerare genom att få stöd för att göra egen forskning inom biblioteks fältet (Sugimoto et al., 2014). Inom utbildningssektorn började det användas begrepp som hybrid och blandad (blended) profession, vilket kan förklaras som en utsträckt identitet. För akademiska bibliotekarier innebär det att den lärande och samarbetande identiteten breddas. Den blandade bibliotekarien kombinerar traditionell kunskap med
teknologisk kunskap, som blir en del av lärandeprocessen (Corrall, 2010). Traditionell kunskap inkluderas i utveckling av samling, budgetfördelning, klassificering,
katalogisering, referens tjänster, indexering och övervakning av bibliotek. De teknologiska kunskaperna innebär webbdesign, utvecklandet av digitala
bibliotekstjänster och tillgänglighet (Sahu, 2013). Att utgå från användarerfarenhet är en metod och perspektiv för att förstå användare synpunkter på bibliotek. Det ger bibliotekarier ett sätt att lösa problem tillsammans med användare, och förbättra de tjänster som finns (Haglund, Roos, & Wallgren, 2018). Modellen av embedded
bibliotekarier har en liknande betydelse till blended, men fokuserar på relationen med akademiker och bibliotekarier. Den akademiska bibliotekarien blir en aktiv deltagare i lärandet eftersom informationskompetens finns med i läroplaner. Engagemang är viktigt för att bibliotekarier ska kunna skapa en bra relation till fakultet. Det är en del av bibliotekariens stödjande tjänst (Tait, Martzoukou, & Reid, 2016).
I Sverige följs Europas kommissionens riktlinjer. Forskning som har gjorts med offentlig finansiering publiceras med öppen tillgång, vilket inkluderar forskningens forskningsdata. Det är många bibliotekarier som arbetar på sjukhusbibliotek som är involverade i systematiska granskningsprojekt, som görs för att utveckla sina tjänster. Det skapar samarbeten med andra avdelningar och organisationer. Det bidrar även till bibliotekariernas egna individuella förmåga och kunskap (Haglund, Roos, &
Wallgren, 2018). Enligt Serrano och Avilés (2016) är kompetens inom projektledning en viktig del av professionell utveckling. Det kräver kunskap inom olika områden, som strategisk planering. För att professionens ska kunna vara relevant är det viktigt med att utveckla professionen. Utbildning för professionen och inom projektledning har därför blivit viktigare. Projektledning är en viktig kompetens för att akademiska
bibliotekarier ska kunna ta ansvar för sin roll och bemötta förväntningar.
Projektledning har blivit en del av akademiska bibliotekariers uppgifter och är därför en del av utbildningar inom bibliotek och informationsvetenskap (Serrano & Avilés, 2016). Projek som fokuserar på bibliotek med akademiska syften visar på den kompetens som behövs inom professionen och att vetenskapliga frågor driver utvecklingen för professionen (Mihram & Fletcher, 2019). Projektledning ger möjligheter och ses som en vägledning till mer moderna bibliotek med utvecklade metoder och koordinering. Organisatoriskt tillvägagångssätt och anpassade metoder ger flexibilitet, vilket kan försäkra effektiv planering. Projektledning behövs för aktiviteter, lösa uppgifter som relateras till informationshantering och för att utveckla kunskap och kompetens. För att kunna stödja och stärka informationssamhället och demokratin behövs träning och modern informationsteknologi (Pryima, Anishchenko, Dayong, & Ivanova, 2019). Som skolbibliotekarie innebär det att kunna ge elever tillgänglighet till olika områden som sexualitet, religion och politiska frågor, vilket stödjer tillgång och intellektuell frihet (Stephens, 2011). Det är informationsfrihet som behöver argumenteras om för att unga ska kunna utvecklas. Skolbibliotekarien tar sällan plats som en ledare, men vilket är nödvändigt för utvecklingen av
skolbiblioteken, och för att fler projekt och idéer skapas kring läroplaner för teknik och informationskompetens (Stephens, 2011).
Datahantering är en process som utvecklades från den digitala utvecklingen. För universitet är det viktigt för att kunna sprida forskning. Akademiska bibliotekariers kunskap om organisering och informationshantering var relevant för att kunna förlängas till datahantering (Cox & Pinfield, 2014). Det blev en del av de biblioteksarbetet och den fortsatta utbildningen. Men framför allt för att kunna utveckla bibliotekets tjänster och ta vara på bibliotekariers kunskap. I hanterandet av forskningsdata är metadata en viktig del av hämtningen och underhållandet av data (Cox & Pinfield, 2014). Datahantering bidrog till möjligheter för bibliotekariens stödjande roll för forskning, som att ge råd och ge träning i användandet av bibliografiska program. Det ansvaret och möjlighet som utvecklades kan ha en koppling till bibliotekariers agenda om fri tillgänglighet, det vill säga open access (Cox & Pinfield, 2014). Försvarandet av fri tillgänglighet var viktigt för att forskning ska kunna spridas och vidareutvecklas. Hanteringen av data inkluderar
programmering, webbdesign, XML standards, textredigering och databasutveckling. Kunskap om upphovsrätt och utveckling av samling är traditionella
kunskapsområden som har förts över till det digitala området och som behövs för att täcka kompetensområdet inom digital datahantering (Burns, 2016). Det gäller även inköp och organisering av resurser. Bibliotekarier är delaktiga i förändringen genom att engagera sig i utvecklingen av nya tjänster (Ilesanmi, 2013). Det är därför
nödvändigt att bibliotekarier kan navigera på internet och hur man kommer åt digitala dokument (Sreenivasulu, 2000).
För att kunna hanter klyftor mellan kunskap som lärs ut i utbildning och det som behövs i praktiken behöver kärnkompetenser listas upp (Hicks & Given, 2013). Kärnkompetenser är utvecklade utefter behov och värde. Behov och värderingar ändras efter omgivningen som påverkas av social, teknologisk och ekonomisk utveckling (Resnick, 2009). Bibliotekariers kompetensområde är viktigt att definiera för effektivitet. Tre viktiga kompetensområden är kommunikation, teknisk kunskap och resurs kunskap. Inom de kunskapsområdena kan det identifieras olika
kärnkompetenser. Kommunikation med användare handlar om att kunna förstå och läsa av användares behov (Resnick, 2009). Kunskap i utländska språk nämns ofta i arbetsannonser som önskvärd kunskap hos bibliotekarier, och att vara villiga att arbeta i team (Han & Hswe, 2010). Det är viktigt med kommunikation inom bibliotek för att fördela ansvarsområden. Den största delen av bibliotekariens kompetens som används är att integrera med användare av biblioteken, men även personal. Den teknologiska kompetensen åtföljs med kommunikation. Det beror på bibliotekariens ansvar över att ge stöd till användares användning av bibliotekens tjänster. Det kan förklaras som en hybrid kompetens, som kopplas till de tre bredare kategorierna av bibliotekariens kompetensområden, som är kommunikation, teknologisk kunskap och resurs kunskap (Resnick, 2009). Det skapar en komplexitet i utbildningsprogram för bibliotekarier, eftersom all de kompetensområdena behövs, men även projektledning (Sahu, 2013).
Resurs kunskap innebär att veta om organisationens avtal och prenumerationer som är relaterade till tillgängliggörandet av resurser (Resnick, 2009). Digitala tjänster och behöver underhållas, vilket innebär att ta hand om brutna URL länkar. Nyckelord och beskrivningar till digitala dokument kan behövas ändras för att vara sökbar i
databaser. System integreras med varandra för skapa ett nätverk för bibliotekets tjänster, som katalogisering, databaser, förvärvet och bibliotekens hemsida (Resnick, 2009). Varje användare har ett unik identifikationsnummer som är kopplat till bibliotekssystemet, vilket gör att användare kan få tillgång till bibliotekets resurser. Informationssystem kopplas även till andra system som behandlar människors personuppgifter (Resnick, 2009). Det innebär att med ifyllandet av personnummer kan systemet koppla andra personuppgifter. Därför behöver bibliotekarier följa
personuppgiftslagen och ha kunskap om sekretess. Inom katalogisering förväntas bibliotekarier ha kunskap om metadata och teknisk kunskap (Han & Hswe, 2010). Kunskap om metadata inkluderar kunskap om standard för katalogisering, som MARC som är en bibliografisk kommunikationsstandard. Bibliotekarier som arbetar med metadata ska även kunna anpassa sig för ny teknologi och standarder, vilket innebär att bibliotekarier behöver ha kännedom om XML och datorspråk. Det är en utvecklande roll från den mer traditionella katalogiserande bibliotekarien och som behöver ha en mer bredare kompetens. Metadata kan anses vara nyckel till stärka informationssökning och gör informationssökning lättare. Därför är kunskap om metadata viktigt för att bemöta förväntningar och behov. Det är en kunskap som anses tillhöra den moderna akademiska bibliotekarien (Han & Hswe, 2010). Användandet av digitala bibliotekssystem kan se olika ut beroende på den
organisation biblioteket tillhör. Bibliotekarier som arbetar på högskola eller universitet behöver ha förståelse över hela organisationens status och varför det används av användare (Resnick, 2009). Bibliotekarier har en stödjande roll som innebär att ge studenter eller forskare medvetenhet och kunskap om hantering av forskningsdata, citering och datadelning (Cox & Pinfield, 2014). Bibliotekariers samarbete med
forskare och akademiker har betydelse för att kunna nå organisatoriska mål (Omekwu & Eteng, 2006). Det dokumenteras mycket om att det finns behov av undervisning i informationskompetens från akademiska bibliotekarier på universitet, men
forskningsstöd från bibliotekarier kräver mer uppmärksamhet på grund av den växande virtuella forskningsmiljön (Corrall, 2010). Teknisk kunskap blir en grund för att kunna styra och få effektiva tjänster. Spridning av data och dess påverkan har en
viss betydelse som kan mättas med bibliometri. Det är ett forskningsområde som utvecklas och som kan vara användbar för forskning och som bibliotekarier kan utveckla kompetens inom (Cox & Pinfield, 2014). Det är ett sätt att spåra citation och hur mycket en forskningsstudie används som källa. Bibliotekarier kan även ge stöd genom att uppmuntra forskare till att använda sociala medier som är fokuserade på forskning. Samarbetande tillvägagångssätt för bibliotekarier och kursansvariga behövs för att uppmärksamma betydelsen av förståelse av vetenskapliga källor och informationskompetens. Det innebär att bibliotekarier behöver vara uppdaterade inom informationsforskning och fortsätta utveckla sin kompetens (Tait, Martzoukou, & Reid, 2016). Uppdaterad kompetens är viktigt för att bibliotekarier ska kunna stödja forskningsprojekt, skapa samarbeten och för att kunna påverka den akademiska miljön. Det kan leda till utveckling av metoder och riktlinjer för bibliotekariers lärande roll (Burns, 2016). I högskolebibliotek är kunskap om ämnesområden viktigt för att kunna bidra med relevant information till studenter och användare. Ämneskunskap är kopplat till den typ av informationstjänster som en organisation behöver (Sahu, 2013).
Bibliotekariers kompetens inom digital publicering kan vara fördelaktig för organisationer (Lefevre & Huwe, 2013). Det gör att bibliotekarier kommer in i organisationers och forskares arbetsprocess, vilket stärker bibliotekariers status inom skapandet av information och innehåll. Expertisen innebär att bibliotekarier kan ge råd om hantering av projekt och det akademiska användandet av media. Nätverk och informationsarkitektur åldras, medan den moderna webben har flera programspråk som behöver övervakas. Det innebär att personal behöver arbeta mer med att
underhålla digitala hemsidor, koder, buggar och innehåll (Lefevre & Huwe, 2013). Det är viktigt att bibliotekarier har teknologisk kunskap för att kommunikation ska vara effektiv och för att bibliotekarier ska kunna lösa problem. Den digitala kompetensen kan variera beroende på tilldelad ansvarsområde. Men utan kommunikation kan den digitala effektiviteten inte fungera (Resnick, 2009). För att tjänster inom olika roller ska används kan det behövas ansträngning och att tjänster uppmärksammas av
bibliotekarier. Olika roller inom datahantering kräver olika typer av kunskap (Cox & Pinfield, 2014). Nya roller behövs för att fylla klyftor som skapas av förändrade förhållanden. Bibliotekarieprofessionen behöver utvecklas inom varje område där det anses finnas relevans, för att kunna utveckla kompetens som är anpassad efter tiden och behovet (Lefevre & Huwe, 2013). Utbildningar har anpassats efter digitaliseringen och teknologins utveckling, vilket krävs för att kunna utveckla den digitala
bibliotekarien (Sreenivasulu, 2000). Ökat behov och förväntningar skapar klyftor, men ger samtidigt arbetsmöjligheter. Klyftor inom kompetens kan även bero på att äldre bibliotekarier avgår och att det inte finns ersättare (Lawton & Burns, 2015). Inom utbildningsprogram har studenter fortfarande en traditionell syn på professionen. Det kan bero på att utbildningen har misslyckats med att göra studenter bekanta med de olika typerna av bibliotek och roller. Men det kan även bero på studenternas
bakgrund och intresse (Haglund, Roos, & Wallgren, 2018). Den traditionella rollen har också utvecklats på grund av teknologin och open access, genom sitt engagemang och den högre förväntan som ställs på bibliotekarier. Men även för att biblioteken har förändrats till att ha ett användaranpassade tillvägagångssätt för sina tjänster (Tait, Martzoukou, & Reid, 2016).
Digitaliseringen är en del av den förändrade rollen, vilket ger har gett mer fokus på de växande områdena informationshantering och kunskapshantering. Det innebär att den nya generationen av bibliotekarier arbetar på ett annat sätt (Fraser-Arnott, 2019). Som en kunskapsfrämjande profession behöver bibliotekarier kunna klassificera och sprida kunskap. Men även fungera som en länk till kunskap, genom
tillgängliggörandet av kunskap (Omekwu & Eteng, 2006). Öppenheten för skiftet är viktigt för viljan att engagera bibliotekarier i aktiviteter, vilket behövs för att professionen ska vara relevant. Det ger bibliotekarier en individuell utveckling och förändrad professionell identitet genom deras karriär. Perspektivet bibliotekarier har på sin kunskap och hur den kan användas har även betydelse för hur de kan hjälpa människor med sitt informationsbehov. Men det kan bli en konflikt om sin
professionella identitet, eftersom det styrs av personliga erfarenheter. Det kan leda till olika synpunkter till vad bibliotekarie och informations professionen är och innebär (Fraser-Arnott, 2019). Det kräver att professionella bibliotekarier vågar utvecklas och att nya bibliotekarier tar del av det akademiska och digitala området. Det är viktigt för att roller inom expertområden ska fyllas ut och bemöta behovet från organisationer och användare (Haglund, Roos, & Wallgren, 2018). Men det kräver även att
organisationer och institut bygger upp relevanta jobb och produktiviteten hos biblioteken (Ilesanmi, 2013). Avvikande perspektiv kan ifrågasätta mer dominanta synpunkter på professionen. Teknologin bidrar till en mer konkurrenskraftig miljö där bibliotekarier behöver se vad användares behov är. Användares synpunkter är på bibliotek och professionen är viktiga eftersom det avgör om de integrerar bibliotekets tjänster. Att identiteter kan förändras över tid är viktigt för relevansen och för att kunna konkurrera med den dynamiska miljön. Nya idéer utmanar professionens öppenhet, vilket ger nya erfarenheter till professionens identitet (Fraser-Arnott, 2019). Ledarskap som kompetensområde kan ses som ett tillägg, men det kan ses som en kärnkompetens för att kunna utveckla professionen. Ledarskap är ett område som är en följd till den teknologiska innovationen eftersom det har bidragit till förändring hos organisationers struktur och förväntningar på tjänster. Det har blivit ett viktigt område för professionen, inom olika typer av bibliotek. Det finns tre olika koncept av ledarskap som är, organisatorisk, politisk och gruppledarskap (Hicks & Given, 2013). Ledarskap är en del av det organisatoriska arbetet på bibliotek, därför behöver
bibliotekarier ha kompetens inom ledarskap. Ledarskap i utbildning har utvecklats till att bli en del av kursplaner. Begränsningar inom utbildning av ledarskap gör att det bara är studenter som är intresserade som läser det. Ledarskap är något som kan anses vara mer relevant att utveckla genom professionella erfarenheter och fortsatt utbildning. Det finns en koppling mellan management och ledarskap som
kärnkompetens, men som oftast delas upp i olika aktiviteter. Ledarskap fokuserar på människor, medan management handlar om system och organisatoriska uppgifter (Hicks & Given, 2013).
Jämförelse
Digitaliseringen främjar utvecklingen och stärker ekonomi, kultur och det sociala samhället, även informationssamhället och demokratin. Utvecklingen av teknologin inom informationshantering ger en grund till att stödja samhället och ge effektiva lösningar och relevanta tjänster (Pryima, Anishchenko, Dayong, & Ivanova, 2019).
Med digital teknologi skapas nya sätt och metoder för att publicera och sprida information. För arkivarier och bibliotekarier ger det möjlighet för att utvecklas från traditionella metoder (Mihram & Fletcher, 2019). Både arkivarier och bibliotekarier har som mål att göra information användbart. Båda professionerna samlar och förvarar material för forskning, men det finns skillnad för hur det arrangeras och de verktyg som används. De följer olika riktlinjer, men de är till för att uppnå liknande mål (Kearns & Rinehart, 2011). Arkivariens fokus är mer på provenance, det vill säga en källas ursprung. Det har länge varit erkänt att arkivarier har en överlappande roll med bibliotekarier, eftersom liknande uppgifter som att hantera samlingar och ha kontroll över materialet. De två professionernas kompetens kan med samarbete gynna tillgängligheten till samlingar för samhällen (Kearns & Rinehart, 2011). Teknologin minimerar inte arkivarier eller bibliotekariers relevans, utan ger mer ansvar. Informations professioner har en viktigt roll i informationssamhället, eftersom information är viktigt för produktion (Omekwu & Eteng, 2006). Den ekonomiska utvecklingen har en viss påverkan på det växande behovet av information och att fler började arbeta i yrken som baseras på kunskap, som skedde efter krigstiden (Omekwu & Eteng, 2006).
Precis som i Darwins teori om evolution och naturligt urval, utvecklades professionerna med digitaliseringen genom funktionen om överlevnad och anpassning. Enligt Brante (2010) är det en mekanik med orsak som har orsakssamband som effekt. Anpassningen till digitaliseringen resulterade i ett paradigmskifte, både innehållsmässigt av professionens strategi om förvaring och utåtriktat där det fokuseras på tillgänglighet (Davis, 2006). De processer och tekniken som applicerades gjorde att arkivarier fick ändra sin syn om hur information om en handling presenteras. Med MARC formatet som utvecklades för biblioteken
utvecklades MARC AMC formatet som var mer anpassat för arkiven. Det förväntades att arkiven skulle använda sig av MARC för beskrivning av material. Kunskapen som fanns inom professionen var viktig för utvecklandet och för att kunna använda MARC, vilket kan anses vara en viktig del av arkivariens professionella utveckling (Davis, 2006). Det innebar en utveckling inom beskrivande standards och skapade en gemensam bibliografisk källa för arkivmaterial. Det behövdes kunskap och mer utveckling, därför drevs forskningsprojekt till att skapa och utveckla standarder inom beskrivning av material (Davis, 2006). Arkivens utveckling har därför påverkats av framsteg hos biblioteksforskning. Det kan bero på att arkiven tidigare inte hade ett gemensamt språk inom beskrivande standard, och att samarbetet inom professionen behövde utvecklats.
För att uppfylla professionens objekt flyttades fokuset till den digitala miljön och gav nya perspektiv för forskning och synen på informationshantering. Tekniken behöver fylla behovet, som snabb och billig databehandling och datalagring. Med utvecklingen av tryckteknik spreds information i världen, vilket gav en framväxt av
kunskapsekonomi och fler började arbeta inom kunskapsförmedlande arbeten
(Omekwu & Eteng, 2006). Professionernas struktur har påverkat genom förändring av processer, behov och forskningsområden. Enligt professionsteorin utgörs en
profession av de tre enheterna objekt, tjänst och forskning. Behovet i samhället förändrades, vilket skapade en förändring hos de två professionerna.
Informationsteknologins utveckling behövdes för att professionerna skulle vara relevanta för sin objekt, som är samhället eller tillhörande organisation. Utvecklingen