Digitaliseringens möjligheter för informationshantering: En litteraturstudie om arkivariers och bibliotekariers professionsutveckling

Digitaliseringens möjligheter för

informationshantering

En litteraturstudie om arkivariers och bibliotekariers

professionsutveckling

Susanne Andersson

Arkiv- och informationsvetenskap AV, Självständigt arbete Huvudområde: Arkiv- och informationsvetenskap

Högskolepoäng: 30.0 hp Termin/år: 2020

Handledare: Erik Borglund Examinator: Erik Borglund

Kurskod/registreringsnummer: AK021A

Abstract

Archivists have many times been compared with librarians, which is done in this master thesis. The two professions have changed in recent years. One of the reasons is digital development. The digital age has changed the way people live and the need of information, but also processes within organisational structures. In order to be able to provide relevant and efficient services, the archives and libraries have strived for new skills that are useful in the digital environment. Therefore, the need of competence has increased. There are different types of knowledge required of archivists and librarians, but both have their theoretical knowledge from information science. Through digital development, similar interests can be developed that can be a good reason for

collaboration between the two professions. The purpose of the study is to see how the two professions have changed as a result of the digitalisation. Literature studies provide a long-term perspective, which provides an opportunity to see how well something has been discussed and relevant to research that has been conducted. Therefore, the study uses this approach. Literature that has been searched for was limited between the years 2000 to 2020. Assessment of the relevance of literature is done by reading through the abstract and title from searches results in databases. The study collects a total of 40 literature for analysis. Theory of profession is used as a tool to analyse the result. In archival research and information science, digital curation has emerged. The concept is about the availability and usability of data in a long-term perspective. There is a connection to the concept for both archivists and librarians. Digital data needs to be planned and managed at an early stage, to ensure the life cycle of records. Leadership in archives and libraries is something that has developed more, because project management has become important for developing services and the profession. This may be due to threats about the relevance of the professions, but it can also be about being able to develop better services, strategy and different

standards, which are more adapted to the digital possibilities. Collaboration between archivists and librarians can be useful in projects where the focus is on developing data management and services, also for promoting research and accessibility and in terms of assisting researchers in their research with information retrieval. Further studies can focus more deeply on areas of expertise that are being developed, which are relevant for both archivists and librarians.

Innehållsförteckning

Kritik mot professionsteori 11

Digitaliseringen 13

Teoretisk användning 13

Metod 15

Avgränsning 16

Sökmetod 16

Tidskrifter och databaser 17

Söktermer 17

Resultat av sökningar 18

Urvalsprocess 18

Metoddiskussion 18

Kritik mot metod 20

Teori 21 Analys 23 Förförståelse 24 Resultat 26 Arkivariens utveckling 26 Bibliotekariens utveckling 31 Jämförelse 36 Integrerade kunskapsområden 39 Diskussion 41 Slutord 42

Förslag till fortsatta studier 42

Referenser 43

Bilaga 1 51

Inledning

En profession är en grupp som har en del kännetecken som urskiljs från andra professioner. En profession har en koppling till vetenskaplig forskning och det krävs kunskap inom ett specifikt fält för att människor ska få tillhöra en profession. Professioner är viktiga för samhällets funktioner och utveckling. Det kan även förklaras som yrkesgrupper som använder vetenskaplig kunskap (Brante, 2009). Arkivarier och bibliotekarier är två olika professioner som baserar sin kunskap från teorier och studier inom informationsvetenskap. Arkivarier arbetar med att bevara och sortera handlingar och information, för att informationen ska kunna

återanvändas. Bibliotekarier arbetar med att göra information tillgänglig för samhället. I allmänhet ska bibliotek satsa extra på minoriteter och de med

funktionshinder, för att kunna erbjuda tjänster efter deras behov (Bibliotekslag, SFS 2013:801). Både bibliotekarier och arkivarier har en koppling till kultur och historia. Det är två begrepp som kan kopplas till varandra. Arkivariers och bibliotekariernas har olika uppgifter beroende på vilken organisation de tillhör, vilket gör att

nödvändig kunskap kan utvecklas beroende av arbetsplats.

Bibliotek är en del av samhället och varje skola ska ha tillgång till ett bibliotek.

Folkbibliotek har ett särskilt uppdrag att främja barns språkutveckling, men även vara en plats för att stimulera läsning. Bibliotek ska även vara en demokratisk plats, där kunskaps förmedlas och människor kan skapa en egen åsikt (Bibliotekslag, 2013:801). Biblioteken är en plats för alla, vilket innebär att bibliotekarier behöver arbeta utefter samhällets behov. Bibliotekariers uppgift är att sprida kunskap och främja läsning (Bibliotekslag, 2013:801). Det innebär även att sprida kunskap om hur

informationsteknik används, för att människor ska kunna ta del av information, läsa e-medier och ta del av samhällets utveckling. Arkivlagen gäller kommunala och myndigheters arkiv. Arkivlagen gäller även för Svenska kyrkan och har en koppling till Offentlighets- och sekretesslagen. Det handlar om att handlingar ska förvaras och skyddas. Arkivarier ska arbeta med att underlätta handlingars tillgänglighet och vårda arkiven (Arkivlagen, SFS 1990:782). Myndigheters arkiv ingår i landets kulturarv och de ska vårdas för att allmänna handlingar ska vara användbara för allmänheten och användas för forskning. Vid gallring i arkiv behöver det tas hänsyn till detta (Arkivlag, SFS 1990:782). Det är viktigt att värdefulla handlingar inte slängs. Kulturarv har ett utrymme på bibliotek, som mikrofilmer av gamla tidningar och äldre klassisk litteratur.

Tillgänglighet har en viktig del i hur arkiven och biblioteken utvecklas. Tillgänglighet kan innebära olika saker beroende på vem det är som söker sig till arkivens tjänster (Jeremy, 2018). Samhällets medborgare har rätt till fri tillgång till offentliga handlingar (Kallberg, 2013b). Den digitala tjänsterna har gett professionen och medborgare möjligheter som tidigare inte fanns. Det innebär inte bara att nya tjänster utvecklas utan också vad som anses vara relevant kompetens för professionen. Varje

organisation behöver ta sig an utmaningen av hanteringen av all den informationen som skapas och tas emot. Det administrativa arbetet är en del av att få verksamheter funktionella. Inom hantering krävs det utbildning och olika bakgrund beroende på uppgifterna.

Enligt Donald C Force. (2017) är den bakgrunden som behövs för record information management en del av det som lärs inom utbildningar för bibliotekarier. Arkivarie och bibliotekarie är två professioner som kan kopplas till varandra, men det finns tydliga skillnader. I och med den digitala utvecklingen har behovet av kompetensen ökat. Det skapar förändringar inom professionen och nya roller tar form.

Utvecklingen av professionen sker även tillsammans med behoven från samhället och organisationer. Värderingen av professionen och hanteringen av handlingar är viktigt för dess utveckling, men också hur man hanterar handlingar. Arkivarier ansågs i en mer traditionell syn beskyddare av handlingar, men inte deltagande i organisationer. I slutet av 1900 talet, då världen hade genomgått två världskrig blev det mer tydligt hur viktigt det var med hanteringen av handlingar, men också för att uppfinningar gjorde det möjligt att skapa fler handlingar under en kortare tid (Force, 2017). Tillväxten inom professionen handlar om att kunna ge bra service till medborgare och

organisationer. Det förändrar professionens roll genom att nya strategier och metoder införs i hanteringen, som inkluderar olika format av handlingarna. Men arkivarier arbetar även med handlingar som har bevisvärde, vilket bibliotekarier inte hanterar. Det är därför viktigt att poängtera att värdet på handlingar, böcker, medier och databaser som bibliotekarier och arkivarier hanterar skiljs.

Vägledning från utbildningar har betydelse av att det ger nödvändig uppmärksamhet för professionen. Utbildning inom arkiv har mer likheter med

bibliotekarieutbildningar än företagsprogram (Force, 2017). De olika

tillvägagångssätten till arkiv och records management yrken kan både ge fördelar och nackdelar, som är en skillnad till bibliotekarieutbildningar. Det som gör att det finns likheter inom utbildningarna är det finns olika discipliner inom bibliotek och informationsvetenskap och olika behov inom hantering (Force, 2017). Förändringar inom professionen har skett på grund av förändringar inom organisationer och samhället. Hur väl professionen kan kontrollera sin kompetens och lagstiftning har även en påverkan på hur professionen utvecklas (Kallberg, 2013b). Lagar har en stor betydelse eftersom det är vägledande och beskrivande för hur professionen bör arbeta och vilka mål som bör uppfyllas. Med ökade ansvarsområden ökar behovet av

varierad kunskap. Administrativt arbete behöver rutiner för att kunna ge bra service och hitta den informationen som efterfrågas. Utveckling kan behöva vara strategisk och planerad för det ska kunna bemöta de krav som finns, det gäller även

implementering av digitala tjänster (Kallberg, 2013a). Det är därför viktigt att identifiera möjligheter hur system kan integreras och vilken specifik logik ska användas i det administrativa arbetet. System kan även göra integration svårt, vilket innebär att processen av hanteringen behöver utvecklas. Långtidsbevarande kräver mer elektroniska lösningar och medvetenhet om policies. Kunskapen som finns på en arbetsplats sätter gränserna för hur viktigt ärenden är. Lagstiftningen är även av betydelse eftersom det påverkar strukturen hos offentliga organisationer och bestämmer vilka handlingar som behövs för att kunna legitimera de lagliga handlingar som görs (Kallberg, 2013a).

Förändringen inom professionen kan både öka och minska klyftorna i sin associering till bibliotekarieyrket. Båda yrkena har utvecklat nya roller och bredheten som finns inom professionerna skulle kunna anses vara likvärdig. Bibliotekarier är mer

involverade i att stödja fakulteter och projek på universitet och högskolor. Det innebär att bibliotekarier behöver ha kunskap om specifika områden för att vara självsäker och förstå rollen i samarbetet med fakulteter (Sullo & Gomes, 2016). Att arbeta utifrån olika roller utvecklar kompetensen och de tjänster som erbjuds. Det gör att professionen kan fortsätta vara relevant. Därför är det viktigt att professionen är öppen för nya uppgifter och möjligheter. Involvering av professionen utökar

möjligheter och utveckling av professionen. Båda professionerna behöver ta mer plats inom organisationer, inte minst akademiska och för utvecklandet av digitala verktyg. Där finns det möjlighet att arkivarier och bibliotekarier arbetar sida vid sida. Men den traditionella rollen och synen på de två professionerna finns fortfarande kvar i verksamheter där dessa roller inte tas form. Det påverkar också förväntningar på professionerna i sin helhet.

Utvecklingen och framtida utmaningar påverkar den professionella identiteten. Man ser idag en utmaning inom långtidsbevaring som handlar om säkerhet och om digitalt förvarande verkligen är en säker metod för framtida bruk. Det innebär att människor och samhällen blir mer beroende av tekniken. Det behövs standarder och lösningar till långtidsbevarande inom digital förvaring. Det behövs kunskap inom området för att arkivarier ska kunna känna att de har tillräckligt kompetens och för att rollen ska utvecklas. Kontakten med medborgare kan även ske digitalt. Bestämmelser om strategier för professionen görs ofta utan arkivarier, vilket innebär att lagstiftningen kring hanteringen av handlingar inte är helt förstådd. Det behövs mer samarbete inom organisationer med arkivarier för att stärka strategier inom digital hantering

(Kallberg, 2013a). De kompetenser som finns behöver identifieras och förstås för att det ska kunna bli en accepterad fördel inom professioner. Kompetens är något som utvecklas över tid och påverkar discipliner och dess kontext. Det ger även en möjlighet för att anställda ska kunna utveckla olika drag inom identifierade

kompetenser. Med kompetens innebär kunskap, förmåga, beteende och attityd, och mellan dessa finns det olika relationer som skapar en grund till kompetensutveckling och professionens utveckling. Att få kunskap är det första steget till att kunna

utveckla beteenden och skapa kompetens (Fraser-Arnott, 2017). Det är olika drag som eftersöks hos arbetsgivare. Utvecklingen av professionen kan vara viktigt att kartlägga för att se att det stämmer överens med det organisationer söker och behöver, eftersom det är organisationer som ger möjlighet till utveckling. Men det kan även vara

tvärtom, att anställdas kompetens utvecklar organisationer. Det handlar om relevans för strategier inom organisationer.

Teknologins utveckling har ändrat hur information sprids, även behovet av kunskap om informationshantering. Denna studie undersöker hur den digitala utvecklingen har påverkat arkivarier och bibliotekariers profession, för att besvara vilken

kompetens och roller som är användbara inom professionerna. De två professionernas utveckling kan genom en jämförelse bidra med perspektiv inom utvecklande

kompetensområden inom informationsvetenskap. Gemensamma intressen kan leda till samarbeten i forskning och utveckling för arkiven och biblioteken.

Sammankoppling av arkivarier och bibliotekariers kompetens och perspektiv kan leda till nya möjligheter, som tjänster och verktyg inom informationshantering. Det kan binda betydelsen av informationskompetens i samhället, vilket kan stärka betydelsen av rollen som informationsexpert och värdet av professionens forskning. Det kan även

vara intressant för skapandet av forskningsprojekt, där de digitala möjligheterna utvecklas och undersöks för arkivarier och bibliotekarier.

Problemformulering

Både arkivarier och bibliotekarier arbetar med att bevara handlingar i olika format. Enligt Brian M. Owens (2003) är kommunikation och få en idé överförd till andra människor något väldigt betydelsefullt. Det är ​modus operandi​ för arkivarier och bibliotekarier. Det är vad arkivarier och bibliotekarier arbetar med och tekniken har inte ännu inte ersätt de två professionerna, men de behöver ta till sig ny teknologi för att kunna bemöta behov, hantera information och erbjuda bra service. De har ett stort ansvar i sin profession för framtidens generationer (Owens, 2003). Owens menar att biblioteken och historien tycks glömmas bort bland den mer imponerande tekniken. Arkivarier och bibliotekarier ska kunna vägleda de som vill hitta informationskällor. Enligt William E. Landis och Robin L. Chandler (2007) är det en utmaning att formulera vad som gör det värdefullt att arbeta med insatser inom strategier för bedömning och hantering av informationsresurser. Det är viktigt för arkivarieyrket, men även för arbeten inom digitala bibliotek. Arkivarier har kunskap som kan ge fördelar vid planering och utveckling i standards inom informationshantering och digital förvaring, vilket ger en anledning för samarbeten med kollegor och utvecklare (Watterworth, 2009). Enligt William J. Maher (2009) behöver arkivarier utmana sin position och engagera sig i de områden som berör informationshantering. På universitet kan samarbeten mellan arkivarier och bibliotekarier vara användbart för att strukturera ansvarsområden. Maher menar även att arkivarier inte är

bibliotekarier, historiker eller digitala informationsspecialister, utan arbetar mer administrativt med att hantera handlingar. Arkivarier kan idag inte undgå den digitala rollen och kunskapen som behövs inom professionen, likaväl som bibliotekarier. System inom högre utbildning har expanderat och även

utbildningsprogram inom professionerna. Det har förändrat professionernas natur (Vassilakaki & Moniarou-Papaconstantinou, 2017). Arkivariens roll har förändrats och ska även kunna vägleda studenter och ha en undervisande roll. Det finns även

koppling till politiska och sociala frågor som arkivarier behöver ta ställning till i arkivering av handlingar och historia. Därför behövs en förståelse för historia och arkivariens roll (Vassilakaki & Moniarou-Papaconstantinou, 2017). Den undervisande rollen finns även hos bibliotekarier, särskilt inom skolbibliotek, högskolebibliotek och sjukhusbibliotek. I organisationer som universitet och högskolor kan det vara mer vanligt att det finns ett samarbete mellan professionerna och rollerna. Det beror på att de har liknande mål inom de rollerna (Vassilakaki & Moniarou-Papaconstantinou, 2017).

Enligt Jessica M. Lapp (2019) finns det antaganden om rollen som formar relationer med andra människor, och menar att det behövs ett nytt sätt att tänka kring rollen som arkivarie där det fokuseras mer på relationer och ansvar. I en social förändring av rollen kan det innebära att hitta användbara styrkor från svagheter. Det handlar också om att utveckla hur arkivarien arbetar och att följa den digitala utvecklingen för att rollen ska få en ny betydelse (Frings-Hessami & Foscarini, 2019). Arkivarier kan även delta för sociala rättigheter och kan inte vara helt passiv i sitt arbete eftersom

utvecklingen av tekniken innebär ett ökat behov av specialisering och metoder för att få åtkomst till information. Det innebär att informationsspecialister behöver anpassa sig till nya funktioner och tjänster, eller ta sig an nya roller (González-Alcaide & Poveda-Pastor, 2018). Beskrivning av de olika rollerna som finns inom professionen kan vara viktigt för studier inom specifika områden inom professionen, därför behövs kunskap om olika roller. Det ger ger djupare förståelse över helheten och hur

arkivarie och bibliotekarie professionen har utvecklats. Enligt Melissa Fraser-Arnott (2017) har bibliotekariers inblandning i projekt ökat där det behövs olika

kunskapsområden. Inom organisationer behövs samarbeten mellan de anställda, speciellt när informationsmängden ökar och behovet av att informationsspecialister samarbetar ökar. Därför behövs barriärer tas bort som handlar om vilken typ av informationskällor de hanterar. Olika typer av informationskällor kan handla om mediatyp, men också dess syfte och innehåll. För att det ska ske behövs förståelse över de olika rollerna och få informationsspecialister att fungera inom olika funktioner och för nya discipliner som är relevanta inom informationshantering (Fraser-Arnott, 2017). Enligt Ragnar Audunson, Hans-Christoph Hobohm och Máté Tóth (2019) är både arkivarier och bibliotekarier kritiska till vad de presenterar och hanterar, vilket är en skillnad från museiintendenter. Bibliotekarier och arkivarier är

informationsspecialister, som har en roll inom utvecklingen av användbara och etiska standards. Skillnaden mellan kompetensen i de olika rollerna inom informations discipliner kan vara otydliga. Det kan bero att beskrivningen på kompetensen som behövs inom professionerna kan likna varandra, men det finns skillnad i

bakgrundskunskap, specifika uppgifter och på vad för typ av roll det är inom disciplinen (Fraser-Arnott, 2017). De nya rollerna som har skapats har gett nya möjligheter för professionen och organisationer. Nya roller utvecklas med prioriteringar hos organisationer. Den akademiska bibliotekarien har specifikt utvecklats till att vara mer delaktig i forskningsprojekt och arbetar även utanför biblioteken (Kiviluoto & Sinisalo, 2019). Det är viktigt att organisationer fokuserar på vad arkivarier och bibliotekarier kan göra för organisationen och ta nytta av

kompetensen, för det driver utvecklingen inom professionen. Informationsspecialister behöver också förstå skillnader mellan de olika rollerna för att själva veta vart de vill rikta in sig och vilka förväntningar det finns hos de olika rollerna. Men med

utveckling kan även förväntningar på kompetensen förändras, vilket sätter krav på professionerna.

Förväntningar på service och kompetensen ökar med de tjänster som utvecklas. Det finns olika typer av uppgifter och roller inom arkiv och bibliotekssektorn, men i vissa fall kan de vara mindre tydliga. För att organisationer ska använda sig av den

kompetensen som finns måste de veta vad informationsspecialister kan erbjuda, men det kan också innebära att rollen behöver förtydligas. Men samtidigt går det inte att förneka skillnaderna som finns hos de traditionella rollerna inom professionerna. Skillnaden mellan professionerna ligger på de förväntningar som finns och uppgifter. Men samtidigt har alla yrkesgrupper en social uppbyggnad där beteenden och förväntningar påverkar professionen och dess utveckling. Det digitala

paradigmskiftet har gett möjligheter för professionerna. För att arkivarier och bibliotekarier ska kunna utvecklas av varandra genom den digitala utvecklingen behöver de möjligheter som diskuteras inom de två professionerna jämföras, vilket kan öppna upp mer möjligheter och minska barriärer för professionerna.

Syfte

Studien har som syfte att tillföra kunskap om de utvecklade kompetensområdena hos arkivarier och bibliotekarier.

Frågeställning

Hur har bibliotekarier och arkivariers profession förändrats av digitalisering?

Disposition

Upplägget på studiens presentation görs i ett antal kapitel med underrubriker. Inledningen består av beskrivning av ämnet som studien ämnar att studera. Det efterföljs med att problematisera ämnet och sedan efterföljs det med att förtydliga studiens syfte. Frågeställningen har en egen rubrik för att lättare kunna urskiljas. Inledningen avslutas med förklaring av studiens disposition, det vill säga upplägget av studiens presentation.

För att kunna förstå och använda begreppet profession korrekt görs en

sammanfattning av begreppet i kapitlet Profession. Det går i linje med studiens syfte att undersöka hur professionerna har utvecklats. Kapitlet går in på professionsteori som en underrubrik, och som används senare i studien för att analysera materialet. För att studien ska ha ett kritiskt förhållningssätt behandlas kritik mot

professionsteori i en underrubrik. En kort sammanfattning om digitaliseringens innebörd görs i kapitlet om digitaliseringen. Det görs för att få en insyn med vad som menas med digitalisering och vad det innebär teoretiskt.

Kapitlet Metod förklarar hur studiens processer har gått till och vilka val som har gjorts. Studiens gjordes i olika moment där varje del förklaras tydligt för att ge studien hög reliabilitet, men har även varit av betydelse i studiens framsteg. Underrubriken inom kapitlet är avgränsning, sökmetod, söktermer, resultat av sökningar,

metoddiskussion, kritik mot metod, teori, analys och förförståelse. Det förklaras hur litteratursökningar har gjorts, vilket gjordes för att besvara studiens frågeställning. Förförståelse är en viktig del av studien och för att kunna utföra studien, även för att förtydliga vad som är kunskap och hur vetenskaplig forskning bör utföras för att ha hög validitet. Förförståelse inom ämnet är särskilt viktigt för att kunna diskutera och förstå ämnet på ett analyserande förhållningssätt.

I nästa kapitel presenteras resultatet av den litteratursökning som gjorts under studiens process. Med hjälp av litteratur och den analys som görs besvaras frågeställningen. Resultatet presenteras med underrubriken för att delas upp i ämnesområden och koncept. Studien avslutas med diskussion, med slutord och förslag till fortsatta studier. Källor som har används som stöd till studien listas under referenslistan i alfabetiska ordning och följer källsorteringssystemet APA (American Psychological Association). Tillhörande bilagor presenteras efter referenslistan.

Profession

För att studera arkivarier och bibliotekariers professionsutveckling behöver innebörden av profession definieras. Profession är mer än att använda sin kunskap och dra sluttsatser. Att förklara konceptet av vad en profession kan vara

problematiskt, eftersom det finns olika typer av kunskap som urskiljer professioner (Brante, 2010). En profession innebär att använda vetenskaplig kunskap för att utöva sitt yrke. Det innebär att genomgå studier och träning för att kunna utöva yrket. Det finns två olika nivåer inom konceptet profession. En av dessa är den sociologiska aspekten, som innebär kultur och värderingar. Den andra är det kognitiva som står för professionens kunskap (Brante, 2010). ​Professioner ger stöd till individer, fortsatt utbildning, stärker professioners identitet och standard (Cox, 1986).​ En profession utvecklas genom struktur och yrkes kontroll, som innebär flera organisationers samarbeten och legitimerar yrket som en profession, genom expertis, rationalitet, kulturell värdering och forskning (Abbott, 1986).

Enligt Brante (2010) har filosofens Foucaults i observation av utvecklingen av profession kartlagt tre grupper som utgör en profession, vilka är det professionella yrket (tjänst), forskare (forskning) och klienter (objekt). Objektet som i detta fallet är klienten problematiseras av politiska, sociala och vetenskapliga drivkrafter (Brante, 2010). Det är en professions objekt som forskning diskuterar och studerar kring. Forskning ger förståelse för hur professionen gör agera och hur det ska göras, och det är professionens uppgift att utöva det för objektet. En professions objekt är något som strävas efter att bemästras. Relationen mellan de enheterna innebär att en profession behöver ta hänsyn till både forskning och sina klienter (Brante, 2010). Arbeten för en profession kommer från problem som behöver lösas och struktureras. Objektets egenheter kan vara naturfakta, kulturell fakta, organisatorisk eller teknologisk fakta. En profession definieras inte bara efter objektet utan även de strukturerade

handlingarna som utgör det professionella arbetet (Abbott, 1986). Det objektiva blandas med samhällets struktur. Antaganden kring profession har utmanas av sociologiska teoretiker, vilket har gett en djupare förståelse av konceptet och dess kontext i det sociala samhället. Det är inte arbetet som har betydelse utan expertisen som används.

Professioner utvecklas, vilket innebär att det inte är helt tydligt vad som är en

profession. Historiskt sett har fler professioner vuxit fram och blivit mer starkare som en profession. De kallas för semiprofessioner och är ofta kopplade till välfärdssystem och offentlig sektor (Brante, 2009). Bibliotekarieprofessionen klassas som en

semiprofession, eftersom det är en del av välfärdssystemet och utbildningar inom yrket utvecklades efter krigstiden. Semistrukturerade professioner är även

tvärvetenskapliga. Teori för semiprofessioner kommer ofta från sociologi, psykologi och andra forskningsområden (Brante, 2009). En annan attribut till semiprofessioner är att de är mycket arbetsorienterad i sin utbildning. Grunden till ett yrke är

nödvändig för att det ska finnas balans för yrkesidentiteten. Semiprofessioner kan förklaras som ett koncept som har skapats från det sociologiska synen av

professionalism. Arkivarier är också en semiprofession. För att arkivarier och

bibliotekarier skulle få klassas som en profession behövdes valida standards och ha en starkare roll. Att synen på profession förändrades gav möjlighet till att yrkesgrupper

kunde stärka sin förmåga och deras syfte (Cox, 1986). Professionalism kan definieras som ett bra arbete där yrkesutövare har en känsla för vad som anses vara effektivt med hjälp av sin kunskap. Det ska finnas en egen förståelse över de mekanismer som finns i sitt arbete. Professionalism kan ses som ett dynamiskt koncept, men relateras alltid till kunskap, expertis, status, kodning, skolutbildning, föreningar och standards (Schinkel & Noordegraaf, 2011).

Professionalismens förändring blev ett paradigmskifte för de yrkesområden som inte ansågs vara en klassisk profession. Det öppnar upp möjligheter och erkänner värdet på kunskapsområdet (Cox, 1986). Professionalisering är en process och utvecklingen ändrade de antaganden som fanns kring profession (Abbott, 1986). Begreppet

profession handlar även om status och dess uppfattning från samhället, därför har det en stark betydelse (Brante, 2009). Med moderniseringen av samhället ökade behovet av expertis inom olika områden. Enligt Giddens (1990) beror det på osäkerhet och föreställningar som finns i det moderna samhället.

Arkivarier och bibliotekarier kunskap baseras på informationsvetenskap som är tvärvetenskapligt, vilket innebär att den kunskapen som används har koppling till andra vetenskapliga områden. Profession handlar om att förstå och veta hur något ska göras med hjälp av sin kunskap och modeller (Brant, 2010). Det är något som har utvecklats inom informationsvetenskap med den digitala utvecklingen. Men att använda samma modeller innebär inte att samma metoder används för att utöva sin profession och uppfylla objekt.

Professionsteori

Enligt Brante (2009) har perioden en viktigt betydelse för värderingen av en profession, som officerare vid krig eller prästerskapet förr i tiden. Tidsperioden är även avgörande för definitionen av begreppet. Teori inom profession bygger på aspekter som utgör en profession. Det handlar om utbildning, autonomi, auktoritet, samhällets behov och kultur, men framförallt kunskap och hur det överförs mellan det teoretiska och praktiska. Abstrakt kunskap är en aspekt som gör professioner

användbara för samhället, vilket innebär att professioner ska kunna utveckla kunskapsområden som är relevanta för samhället och det praktiska delen av professionen (Brante, 2009).

Men att urskilja vad som är en profession är av mindre betydelse när fokuset i professionsteori ligger på deras strategier för att få status som en profession.

Ambitionen och eftersträvan för status som en profession kallas inom studier för det professionella projektet (Sundin & Hedman, 2005). Det professionella projektet handlar om att kunna bidra med teoretisk kunskap till yrket. Inom bibliotek och informationsvetenskap har professionsteori används för att utforska förändringar inom bibliotekarieyrket, som dess kunskapsområde och relation till andra

yrkesgrupper (Sundin & Hedman, 2005). Utbildningar utvecklades och yrken ansågs få mer karaktärsdrag som en profession. The Trait Theory definierar en profession som att intellektuellt kunna hjälpa klienter på olika sätt utan att avvisa eller vidare hänvisa en klients behov (​Winter, 1988).

Konceptet om kognitiv auktoritet har enligt Sundin och Hedman (2005) en

närliggande relation till professionsteori, som innebär att professioner behöver ha den kunskapen som förväntas av andra. Lösningar inom en profession behöver därför vara efter förväntningar och för att upprätthålla statusen för professionen. Normer och värderingar som förväntas inom en profession kan påverka individers arbeten. Det påverkar människors handlingar, men även informationsbehovet. Att träna och utveckla kunskap blir en del av det som behövs. Informationsbeteendet är därför en del av en professions identitet. Informationsbetendet kommer inte bara från

individens egna intressen utan är en del av vad som förväntas. Det innebär att informationsbeteendet inte är bestämmt av individen, utan kan ändras och vara i konflikt med andra tillvägagångssätt (Sundin & Hedman, 2005). Individers informationsintresse och yrkesidentitet är drivkrafter till beteenden inom en profession, bredvid behovet att upprätthålla sig som en kognitiv auktoritet i sin profession Det hjälper att förstå informationsbehovet hos en profession, men även hur en profession tar plats i det sociala samhället. Med konceptet profession kontroll innebär att professioner ska kunna skydda professionen och hålla den organiserad för att professioner inte ska kunna styras av externa influenser. Det kan handla om att stat och universitet skyddar professionen genom lagar som berör professionen och att kunskapsområden legitimeras (Schinkel & Noordegraaf, 2011).

Forskning inom en profession har koppling till dess object. Det är objektet som förändras och behöver vara ett eget kunskapsområde (Brante, 2010). Inom

professionen finns det struktur och det medföljer en social hierarkisk status, men även makt och kontroll. Den moderna synen på profession har flera olika identiteter i det komplexa sociala samhället (Stauffer, 2014). Profession kan ses som en konstruktion av en identitet, som kombineras med en individs bakgrund för att skapa en identitet på en professionell institution. Den individuella identiteten inom en profession struktureras efter den kulturella och sociala kontexten. Det strukturerar verkligheten och bidrar till processen av professionens konstruktion (Stauffer, 2014). Men även uppfattningar och normer kring professionen.

Kritik mot professionsteori

Professionsteori kan utgå från ett marxistiskt perspektiv där det fokuseras på de sociala klasserna i samhället. De sociala klasserna i samhället bör ses som oberoende variabler ur ett marxismens perspektiv. Det handlar även om hur mycket öppenhet det finns i demokratin och samhället. Människor måste skapa sin egna mening i livet och i samhället (Macdonald, 1999). Det sociala skapandet ger egenmakt. Det påverkar ekonomins struktur i samhället. Kritiken mot detta är att det inte alltid går att styra med egenmakt. Den ekonomiska strukturen styr makten, vilket även påverkar politiken (Macdonald, 1999). Det finns även kritik mot att det ser samhället som rationalistisk, utan konflikter. Professioner arbetar inte enbart för sina kunder eller för samhällets intressen (Macdonald, 1999). Det bör räknas in att människor har ett eget intresse och behov som de eftersträvar. Människor har en egen vilja utöver sin professionella yrkesroll som innebär att samhällets bästa sätts först hos människors prioriteringar.

Bourdieu ifrågasätter uppfattningar inom professionalism som inte är sociologiska, som taxonomier av yrken eftersom de är byråkratiska (Schinkel & Noordegraaf, 2011). Istället för att använda sig av konceptet profession bör det användas fält, eftersom profession har en ideologisk bakgrund, vilket hindrar en kritisk social ställning. Konceptet är därför inte helt neutralt. Konceptet binder ihop människor under ett namn och organiserar de på liknande sätt. Profession är ett koncept som är en social produkt om en samlad grupp och har historiskt byggts upp (Schinkel & Noordegraaf, 2011). Att acceptera aspekter av en profession leder till att mer trovärdighet till konceptet, vilket leder till att det är ett väl skapat delirium enligt Bourdieu. Profession är en påhittat koncept där människor följer liknande vanor och är beroende av sociala fält som ger deras arbete trovärdighet och skapar en social konstruktion. Men det är en social verklighet som bör studeras av sociologer för att förstå den konstruktionen (Schinkel & Noordegraaf, 2011). Bourdieu menar att social vetenskap är en social konstruktion av en social konstruktion. Användandet av konceptet innebär att acceptera värdet av konceptet och den sociala strukturen. Foucault använder sig istället för disciplin och undviker begreppet profession i sina analyser, vilket liknar det Bourdieu menar med att socialvetenskaplig forskning bör undvika att använda konceptet. Det är även tydligt att professions konceptet är ett dominans begrepp när det urskiljs från begreppet semiprofession (Schinkel & Noordegraaf, 2011). Vid användning av konceptet bör det ses som ett yrkesfält.

Digitaliseringen

För att förstå teknikens påverkan på samhället sammanfattas digitaliseringens betydelse kort. Digitaliseringens betydelse för professioners utveckling grundar sig i möjligheter men även hur det påverkar värderingar och forskning. Den svenska regeringen har som mål att Sverige ska vara ledande i möjligheter inom den digitala miljön. Därför blev det viktigt med samarbeten och samordning över den digitala utveckling, på kommunala, nationella och regional nivå (Klareld, 2015).

Regeringen i Sverige presenterade 2016 en strategi för digitalisering. Den industriella digitaliseringen innebär en fjärde revolution inom industri (​Parida, 2018).

Digitalisering infördes för att utveckla smarta maskiner och system. Det bidrar till ökad produktivitet och tillväxt för verksamheter och industrin. Det gav en online struktur som gav nya möjligheter för entreprenörskap. Men digitaliseringen har även nackdelar när det gäller bidragandet av sociala medier med användandet av privat information och integritet ​(​Parida, 2018). Genom att information blir lättare att få tag på och sprida innebär även att falsk information kan spridas och användas för att utnyttja människor. För att samhället och organisationer ska kunna anpassas behövs kunskap som bemöter de kunskapskrav som växer fram från den digitala

utvecklingen. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan digitaliseringen innebära mindre jobb och att det vill större möjligheter inom entreprenörskap. Digitala plattformar ändrar hur verksamheter fungerar. Det påverkar bland annat anställningsprocesser. Det ger även utrymme för kunskapsutveckling och berikar arbetsplatser genom mer

utmaningar ​(​Parida, 2018). Processer och aktiviteter blir mer snabbare och flexibla. Med teknologin behöver organisationer arbeta ur ett användarperspektiv för att integrera människor med teknologin. Övergången till digitalisering och de nya kraven skapade en rörelse av snabb förändring inom kunskapskraven. Det påverkar

teoretiska och kommunikativa kunskaper som behövs för de uppgifter som görs på en arbetsplats. Övergången har även inneburit att en del kunskaper inte längre behövs eller är nödvändiga, eftersom uppgifter och kunskap kan ersättas av tekniken. Digitaliseringen ledde även fram en kunskapsrevolution, eftersom värdet av kompetens kan förändras vilket leder till att kursplaner behöver utvecklas inom utbildning för att behövd kompetens ska utvecklas. Därför krävs det att studenter har kunskap som behövs för digitalisering och användandet av teknologi ​(​Parida, 2018). Avancerad teknologi som big data och molntjänster tar fram betydelsen av att ha en säker digital förvaring och lagring. Beslutsomfattandet inom förvaring behöver stödjas av system där beskrivning och analys kan användas. Det är viktigt för att information av värde ska kunna förvaras säkert och inte förstöras. Värdet av data behöver förstås och därför behövs restriktioner över hur det ska hanteras ​(​Parida, 2018). Arkivlagen gäller även digitala arkiv och ansvarsområden i den digitala miljön behöver vara tydliga. Lösningar för digitala tjänster gör arkiven även beroende av leverantörer (​Klareld, 2015)​.

Teoretisk användning

Den funktionella och empiriska forskningen som görs inom arkivhantering bör göras utefter de praktiska erfarenheterna för att metateori inte ska vara för dominant i konceptualiseringen av professionen (Upward, 1997). I den digitala miljön använder

sig arkivarier av flera olika strukturella processer, där olika verkligheter formar det praktiska medvetandet. Syftet med utvecklingen av kontinuummodellen var att ge professionen en grund för se sitt arbete ur ett nytt perspektiv, och har mer

dimensioner än tidigare modeller. Det gav mer förståelse över den verklighet som finns och som blev mer uppenbar med digitaliseringen (Upward, 1997).

Processen om skapandet till gallring av handlingar är kärnan till arkivteori (Klett, 2019). Värdering av handlingar är därför kopplat till arkivteori. Digitaliseringen innebär en ändring av arkivariens roll och metoder för värdering. Den digitala förändringen har ett värde inom arkiv eftersom behov och tillgänglighet är innefattande och handlingar av olika värde kan värderas konsekvent ​(Klett, ​2019). Digitala system kan ge en översikt och struktur, som ger en influens över arkivariens arbete men även över arkivens användbarhet. Arkivariens uppgift är att värdera vad som är viktigt och ska sparas. De normer som finns i ett samhälle är det som formar regler och värderingar. Konceptet om det primära och sekundära värdet av

handlingar har mindre betydelse i den digitala övergången. Det är användbarheten som har mer betydelse i perspektivet av ett kontinuum (Klett, 2019)​. D​igitala lösningar för effektiv förvaring av handlingars kontext är därför beroende av utvecklingen hos leverantörer. Sökbarheten efter information gör att de digitala systemen och arkiven ses som ett verktyg för att hitta information (​Klareld, 2015).

Metod

För att tillföra ny kunskap sammanställs den kunskapen som finns från tidigare studier och se hur arkivarier och bibliotekariers utveckling har sett ut. Det kan ge perspektiv över hur de två professionerna betraktas och vilken typ av kompetens som anses vara lämplig med den digitala utvecklingen. De två professionerna associeras som närliggande, men utveckling kan förändra associeringar och de uppfattningar som finns.

För att studien skulle kunna utföras behövdes en metod som är anpassad efter

frågeställningen. Utifrån det som identifieras från tidigare litteratur väcks funderingar kring om hur uträckt professionerna har utvecklats. Det som är intressant är hur arkivariers och bibliotekariers kompetens har utvecklats och hur den kompetensen kan integreras med varandra. För att besvara forskningsfrågan görs en litteraturstudie över hur professionerna har utvecklats för att kunna se om arkivarier och

bibliotekarier kan ha nytta av att samarbeta med varandra. Med en litteraturöversikt kan studien samla resultat från flera studier för att sammanställa olika resultat. Litteraturöversikter är viktiga inom forskning för att samla och se över den

information som finns. Det har ett värde eftersom informationsmängden har ökat och det kan ta tid att navigera bland de forskningsstudier som görs (Backman, 2016). Studien designas för att söka efter likheter och skillnader hos de två professionerna, men även om de rollerna som skapas och identifieras från litteraturen. Studier har tidigare gjorts om professionernas utveckling, men förs sällan samman för att analyseras och få ny kunskap. Det är två olika professioner och har olika krav, vilket gör att det finns motsägande antydningar om att de två professionerna bör

sammankopplas i sin användbarhet. Studien utgår främst från arkivariens utveckling och hur professionens kunskapsområde har utvecklats. Men det är intressant att koppla det till hur bibliotekariens kunskapsområde har utvecklats för att se vilka likheter det finns. Det innebär att studien vill hitta någon sammankoppling till bibliotekarieyrket och förstå hur dessa professioner har utvecklats. För att göra det i en större utsträckning görs det lämpligast genom att se över den forskningen som redan finns inom de två disciplinerna för att göra en jämförelse.

Litteraturstudier ger ett långtidsperspektiv över hur något har utvecklats eller skrivits om, vilket ger möjlighet till att se hur väl något är omdiskuterat och relevant det har varit för forskning som har bedrivits. Det ger även en sammanställning till de resultat som studien har kommit fram till. Litteraturöversikter kan presenteras på olika sätt. Det viktiga är att kunna presentera hur sökningar har gjorts och vad litteraturen kommer ifrån, eftersom det påverkar studiens trovärdighet och hur väl studien kan upprepas (Webster & Watson, 2002). Det kan även behövas att det läggs till studier som har uteblivit från enkla sökningar av någon anledning (Steenbergen-Hu & Olszewski-Kubilius, 2016). De sökningar som har gjorts och den litteratur som samlades in till studien presenteras i bilagor med tabell för att få en tydlig översikt. Tabeller och figurer kan skapa en kommunikation mellan litteratur och ge insyn över de kategorier och scheman som kan skapas, även vilka ämnesområden som kan saknas (Webster & Watson, 2002).

Avgränsning

Studiens frågeställning ställs mot tidigare forskning som gjorts inom arkivarieyrket utveckling med jämförelse till bibliotekarieyrket, för att se om det finns en koppling eller område där de kan dra nytta av varandra. De specifika studier som eftersöks är där det diskuteras om utveckling för arkivarier och bibliotekarier. Specialiseringar kan utvecklas beroende på vad det är för typ av arbetsgivare. Det kan bidra till förståelse över hur de två professionerna har utvecklats akademiskt och vilka roller som har utvecklas. Litteraturstudien görs systematisk för att studien ska kunna ha hög reliabilitet. Med reliabilitet menas hur tillförlitligt resultatet är och om andra undersökningar får samma resultat (Bryman, 2011). Den litteratur som används till studiens resultat är från de sökningar som har gjorts och är begränsade till de sökresultat som ges. Den kunskap som studien kan ge är därför begränsad till den tidsperiod som studiens process pågick. Sökningen gjordes i utvalda databaser och tidskrifter som publicerar forskning inom arkivvetenskap, bibliotek och

informationsvetenskap. Litteratur som har används till studien har perspektiv från olika delar av världen, eftersom studier och artiklar har gjorts i olika länder. Därför tar studien tillvara på en bredare syn av professionernas utveckling. Enligt ​Webster och Watson (2002) är ledande tidskrifter inom ett område är mer benägna att kunna bidra med användbart innehåll. I sökning av litteratur görs avgränsningen mellan 2000 till 2020 för att ha ett långtidsperspektiv. ​Enligt Steenbergen-Hu och Olszewski-Kubilius (2016) bör en litteraturstudie fokuseras på studier från 25 till 30 år, för att ha den senaste studierna inom området. ​Studien fokuserar på studier inom en period på 20 år, för att digitaliseringen har etablerat sig mer i samhället och för att studien ska få mer relevanta sökresultat.

Sökmetod

Litteratursökningen görs för att samla in data till studien. De dokument som utgör primärdokument i en litteraturstudie ska vara vetenskapliga artiklar, rapporter, konferensbidrag, offentliga utredningar, böcker, monografier och avhandlingar (Backman, 2016). Sökresultaten hos de referensdatabaser som används i studien är begränsade till vad som finns och har hunnits publicerats under den tidsperioden som undersöktes. Både kvalitativa och kvantitativa undersökningar är relevanta i studien, eftersom det är resultatet som är intressant i denna studie. En övergripande översikt använder sig av relevant litteratur oavsett dess forskningsmetod (​Webster & Watson, 2002)​. Det som är relevant att hitta i litteratursökningen är där kompetensområden diskuteras och har en koppling till den digitala utvecklingen. Litteratursökningen görs i flera försök för att kunna begränsa antalet sökträffar och för att kunna få relevanta träffar. För att hitta källor kan det också vara relevant att se över artiklarnas citeringar för att kunna överväga om det kan finnas mer information av betydelse till studien (Webster & Watson, 2002). Det beräknas att det kan finnas lämpliga artiklar till

studien som inte nämns i studien. Men genom att utföra studien finns det ett underlag som kan diskuteras med andra liknande studier. Viktiga studier till översikter bör kunnas identifieras under studiens process med systematiska sökningar. Sökningar gjordes enskilt i databaser och tidskrifter.

Tidskrifter och databaser

Tidskrifter som är intressanta för studien fokuserar på olika aspekter av bibliotekarie eller arkivarieyrket och publicerar artiklar som är akademiska och peer-reviewed. Vetenskapliga tidskrifter har ett stort värde för utveckling och förmedling av olika aspekter inom forskningsområden. Tidskrifter kan även vara till hjälp för att se vad som är nytt och vilka trender som finns inom forskning, även identifiera söktermer. Några av de vetenskapliga tidskrifter som publicerar artiklar om arkiv och

informationsvetenskap är Archival Science, Journal of Archival Organization, Records Management Journal, Ariadne Magazine och The American Archivist.

Inom bibliotek och informationsvetenskap finns ett flertal e-tidskrifter som Journal of Information Science​, Journal of Librarianship and Information Science, Journal of Documentation och The Library Quarterly. En del tidskrifter fokuserar på vissa områden som yrkesinriktningar inom bibliotekarieprofessionen, som universitets bibliotekarier och sjukhusbibliotek där det fokuseras på informationshantering av medicinsk information. Det behövs en balans mellan de artiklar som väljs in för att kunna ge en mer klar bild över utvecklingen.

De referensdatabaser som används för samlandet av material till studien är Academic Search Elite, Library, Information Science & Technology Abstract (LISTA), Webb of Science, ​ProQuest Social Science Premium Collection,​ Scopus och Education Resource Information Center (ERIC).

Söktermer

De ord som används i sökningar är på engelska för att få ett större results. Söktermer hittas genom att se över nyckelord i relevanta artiklar. Med söktermer byggs

användbara söksträngar. De söktermer som användes presenteras i matrisen över sökresultat, som hittas i bifogad bilaga. Söksträngar byggs upp genom flera försök för att få fram fram relevanta resultat. Några relevanta söktermer som identifierats från artiklar är följande termer: competencies, curriculum, information settings, LIS education, skills, functions, digitalization, specialists in information.

För att få fram relevanta artiklar användes först korta söksträngar med få söktermer. Det efterföljs med mer bestämda sökningar. I database väljs alltid peer reviewed som tillägg. Söksystem använder booleska sökoperatorer som AND, OR och NOT, för att bredda sökningen eller för få en mer bestämd sökning. AND fungerar utan att läggas till i en sökning. I sökningar med citationstecken mellan söktermer innebär att termerna ska sökas sammansättande. Det skiljs från operatoren AND där termer existens eftersöks, utan bestämd sammansättning. Asterisk används där efterföljden av en term kan skrivas ut på olika sätt, vilket gör att sökningen inte uteslutar böjelser eller liknande former av en term. Söksträngar utvecklas efter sökprocessen från de söksträngar som presenteras nedan. För att sökresultaten ska vara mer relevanta läggs söktermer till om sökresultaten överstiger ett högt antal träffar. Det varierar vid varje sökdatabas.

professional competence development

archive professional competence management (develop* OR evolve*)

archive professional competence management (develop* OR evolve*) digital* role archivist*

professional development role perspective archive archivist (competence OR knowledge OR skill)

developing librarian competence digital information role archive profession

Resultat av sökningar

Resultatet presenteras i studiens bilagor. Den litteratur som väljs in och är relevant i studien listas upp i en matris för att kunna få en överblick (se bilaga 2). Resultatet av sökningar listas upp i en matris för att kunna se över hur sökningar har gjorts och vilka databaser som har varit användbara, men även hur många av de träffar som granskas i en sökning. De artiklar som inte anses ha en relevant titel kan utebli en granskning. Granskning uteblev även om en artikel återkommer från tidigare sökningar eller om det är en artikel som har använts i tidigare processer av studien och därför redan är en källa till studien. Sökresultat granskas från de som listas först. Sökresultaten visar de mest relevanta utefter söksträngen, därför granskas inte de som listas långt bak i större sökresultat. Den litteratur som bedöms vara relevant för studien läggs till i studiens urval och listas i matrisen över urval. Söktermer läggs till i en sökning som ger flera sökträffar för att minska antalet träffar och för att få mer relevant sökresultat. Men korta söksträngar kan vara lika relevanta som långa söksträngar. Därför behövs en balans och användning av olika söksträngar.

Urvalsprocess

Från sökningar granskas titel och abstrac för att bedöma om litteratur är relevant för studiens syfte. Bedömning av relevansen hos litteratur görs genom att läsa igenom abstrakt och titel. Det görs för varje sökning. Litteratur kan återkomma i flera

sökningar vilket gör att de redan är inräknade och kan inte räknas in i urval igen. För att litteratur sedan ska kunna bli en del av inkludering i studien måste litteraturen vara tillgänglig i fulltext och fullständig. Från den litteratur som inkluderas kan annan litteratur tas in som kan komma från litteraturens referenslista. I urvalsprocessen var det viktigt att hitta en balans mellan artiklar och samla en likvärdig mängd artiklar från både arkiv och biblioteksstudier. Sammanlagt valdes 40 artiklar till studiens litteratursamling.

Metoddiskussion

I en litteraturstudie samlas material in från tidigare studier och behöver därför inte samla information från individer. Men det det behövs ett metodiskt sätt att söka fram material och inte vinkla den information som hittas från forskningsstudier. Därför behövs förståelse över vad det insamlade materialet handlar om. För att först kunna

beskriva det insamlade materialet behöver det organiseras på ett lämpligt sätt (Hartman, 2004). Materialet organiseras lämpligast efter de områden studierna fördjupar sig i, men det kan också vara utefter vad resultatet visar. kvalitativa studier har ett mer tolkande sätt att förstå sig på sina besvarade frågor än kvantitativa studier. Det kan därför vara relevant att organisera utefter de metoder som har använts, men det är resultatet och hur man anser att arkivariers och bibliotekariers

kompetensområde har utvecklats som är av intresse. Hur man anser att

professionerna bör utvecklas är även intressant för att kunna göra en jämförelse. Men det bör beaktas att studier kan ha ett perspektiv och egen förståelse över

professionerna.

En litteraturstudie behöver systematiskt kunna analysera det insamlade materialet. Dess empiri ska kunna förklaras av teori och metoder som används (Rienecker, Stray Jørgensen, & Lagerhammar, 2018). Det är därför viktigt att utvärdera det insamlade materialet med ett kritiskt förhållningssätt med den valda metoden. Resultatet av studien är beroende av vad som samlas in, men också vad som väljs bort. Att vara kritisk är även viktigt för att kunna bidra med att utveckla undersökningsarbeten och fortsatta studier. Det behövs en större mängd insamlat material för att kunna göra generella slutsatser (Rienecker, Stray Jørgensen, & Lagerhammar, 2018). I en forskningsstudie bör det alltid finns fundering om etiska förhållanden i hur studien har gjorts. Etiska frågor bör inte bara ställas i datainsamlingen utan kan också vara relevant i andra delar av studiens process (Creswell & Poth, 2017). Etiska

överväganden i en litteraturstudie handlar om att citera noggrant och inte plagiera eller förvränga den fakta som finns. Det är viktigt för studiens trovärdighet (Olsson & Sörensen, 2011).

Det finns olika modeller som kan användas för att göra en litteraturstudie. Det insamlade materialet är beroende på vilken typ av undersökningar som har gjorts i de studierna som har samlats in i litteraturstudien. Att blanda kvalitativa och

kvantitativa undersökningar ger en blandad metod i analysen. Inriktningen för en blandad systematisk översikt kallas för ​Mixed methods review​ och upplägget av en sådan metod består först och främst av att söka och kartlägga, sedan göra en syntetisk och analytisk kontroll för att tillslut få ett svar på forskningsfrågan genom en narrativ summering. Metaanalys och metasyntes är två begrepp inom systematiska översikter och är viktiga att hålla isär (Steenbergen-Hu & Olszewski-Kubilius, 2016). Metaanalys och metasyntes är forskningsmetoder som kan ge systematiska slutsatser, och utifrån en undersökning kan man koda begrepp och integrera olika studiers sliutsattser. Det är uppbyggt genom att bygga upp en grund till att fortsätta sökningar inom ett område, vilket kan ge stöd i forskningens riktning och framtida studier

(Steenbergen-Hu & Olszewski-Kubilius, 2016). Metaanalys innebär att ta hjälp av statistik som metod för att samla data och analysera det. Till skillnad från en traditionell litteraturöversik fokuserar metaanalyser bara på liknande studier. Atta söka fram information på olika sätt är en metod för att säkerställa noggrant resultat. Men i systematiska litteraturstudier används även formella verktyg för att kritiskt granska validiteten hos de relevanta studierna. Det ger en syntes av de tillgängliga studierna (Bédard & Ouimet, 2017).

En systematisk översikt har ett större evidensvärde än en narrativ undersökning. För att det inte ska bli enbart en sammanfattning av artiklar behövs litteratur syntetiseras, vilket kan göras med tabeller (Webster & Watson, 2002). Narrativ summering kan göras efter material samlas in för att syntetisera det som har hittats. Det kan då delas upp efter teman (Dai & Livesley, 2018). Med tabeller kan man urskilja olika koncept som hittas i litteraturen och hur ofta det uppstår, för att kunna skapa en tydlig bild av vad litteraturen handlar om och vad som har varit av intresse att publicera.

Dimensionerna och koncepten i tabellerna bör vara relevanta för studien syfte och för att kunna göra en analys. Koncept kan ha olika betydelser när det ses ur olika

perspektiv. Det kan ge en skarpare granskning genom att se utanför domänerna (Webster & Watson, 2002). I denna studie är det intressant att se vilken typ av professionsutveckling som det har skrivits om och vilken riktningar har varit

intressanta för professionen. Kraven på kompetens och hur professionen har påverkat är några områden som kan vara relevanta att strukturera upp för att kunna besvara studiens frågeställning. En logisk struktur kan ge förståelse och en insyn kring idéer, vilket gör att det finns ett värde av att använda sig av tabeller (Webster & Watson, 2002).

Litteratur som väljs ut i litteraturstudier är en typ av process som kan ritas upp enligt PRISMA flödesdiagram. Det ger en bas till hur en litteraturstudie systematiskt går igenom litteratur som hittats, för att läsare ska se hur litteratur har valts. PRISMA används i studien av Dai och Livesley (2018). Men hur urval väljs i en litteraturstudie kan också förklaras i en matris över de sökningar som har gjorts. Det är mer ingående i hur litteratur har hittats. Flödesdiagram visar mer hur val har gjorts och i vilka stadium litteratur kan ha valts bort. Det är något som kan göras före eller efter granskning. Ett flödesdiagram kan vara relevant att presentera när de specifika söktermerna inte presenteras, eller om det bara görs ett fåtal sökningar. Den

informationen som presenteras behöver vara relevant för studiens syfte, men också för att visa att studien har gjorts vetenskapligt och är enligt de forskningsmetoder som anses vara av lämpliga. Den information som presenteras och de val som har gjorts i studien är även relevant att diskutera i studiens slutsattser.

Kritik mot metod

Det som påverkar validiteten i litteraturstudier är att det som är publicerats är det som har valts fram, vilket gör att det kan finnas en gråzon som inte ännu har skrivits om. Det kan handla om att de studier som har positivt resultat blir mer citerat och mer omtalat i forskning än det som har mer negativa resultat (Steenbergen-Hu &

Olszewski-Kubilius, 2016). För att motverka detta kan det vara relevant att söka efter olika typer av vetenskapliga artiklar, som konferenspresentationer, doktorand dissertationer, regeringsrapporter och artiklar på andra språk. Det finns flera sätt att söka och bekräfta slutsatser, men det kan vara svårt att hitta information som inte har identifieras. Det finns även risk att det blir listor med citeringar och inte följer koncept och ämnet (​Webster & Watson, 2002). För att metoden ska kunna bidra med någon ny kunskap behövs ämnet analyseras för att kunna ge slutsatser. Litteraturöversikter tar mer tid och görs i en mindre mängd än andra forskningsartiklar, vilket innebär att det behövs vägledning för att studien inte ska vara upprepande. Det behövs en kritisk syn i litteraturöversikter. Studier kan ha en bristande design, vilket gör att den litteratur

som används kan vara felaktig. Därför behöver litteratur som används vara noggrant utvalda (Webster & Watson, 2002).​ Det finns begränsningar i litteraturöversikter som även innebär att det bara är läsbara och tillgängliga studier som inkluderas, men litteraturöversikter är en bra metod för att samla befintlig forskningsresultat och stödja användbara politiska insatser. Det är inte idag ett lika stort problem, eftersom det produceras många litteraturöversikter (Bédard & Ouimet, 2017). En

litteraturöversikt kan vara begränsad till de forskningsmetoder och design som används i den insamlade litteraturen. Kvalitén på en systematisk litteraturöversikt inkluderar kvalitén på de individuella studierna, men det är oftas bara publicerats material som tas med i en litteraturöversikt, och som anses vara vetenskapliga. Sedan inkluderas även hur väl de individuella studierna kan läggas ihop och jämföras. Det är viktigt att det finns en balans mellan de studier som presenteras och att fullständiga sökningar görs, för att det inte ska hota den interna validiteten (Bédard & Ouimet, 2017). Att opublicerat material inte tas med kan även innebära att studier som redan är publicerade kan bli överrepresenterade inom området. Studien analyserar utefter det som har publicerats, är tillgängligt och läsbart. Dels för att kunna granska texter och förstå dess innehåll, men även för att det inte är möjligt att ta del av opublicerat material och säkerställa att de har utförts vetenskapligt.

Teori

Det är viktigt att teorin är relevant för studiens syfte. Det ska ge stöd och en grund till studiens undersökning. I en studie kan en teori ha olika funktioner (Rienecker, Stray Jørgensen, & Lagerhammar, 2018). Det finns olika typer av teorier för olika syften. Teori är en del av de processer som kan ge förklaringar och förståelse till varför något inträffar. Att använda teori ger studier och undersökningar en större påverkan och förståelse över ett område (Sutton & Staw, 1995). Samtidigt är det viktigt hur väl en teori är utvecklad för att förstå vilka perspektiv som finns och om det är en teori som har använts i tidigare studier. I studien har det valts att använda professionsteori som hjälpmedel i analysen. Studien använder sig av professionsteori för att få djupare förståelse om strukturen av de två professionerna, arkivarie och bibliotekarie. Professionsteori används inom sociologi och beteendevetenskap, men har även används inom bibliotek och informationsvetenskap. Det beror på de förändringar som har skett inom professionen. Det har även använts för att studera

informationsbeteenden hos professioner (Sundin & Hedman, 2005). Teori om professioner handlar om relationer mellan grupper, men även teoretisk kunskap och att kunna använda sin kunskap i det praktiska arbetet. Arbetsplatser är mötesplatser vilket innebär att det även finns en social del (Sundin & Hedman, 2005). På

arbetsplatser finns olika roller där andra har mer makt och varje person har en yrkesidentitet. Det kan finnas olika intressen inom en profession, men även intressen för en professionen i sin helhet, vilket innebär att kunna använda den teori i

praktiken. Professioner kan ha olika egenskaper som gör att de urskiljer sig från andra och ses som en auktoritet inom sitt område. I sociala sammanhang kan det även innebära att det finns etiska koder som bestämmer hur en profession ska vara (Sundin & Hedman, 2005).

Figur 1: Professions triangeln enligt Brantes (2010) modell från läsning av Michel Foucaults texter.

Teorin används för att kunna urskilja de tre enheterna som utgör en profession, vilka är professionens service, forskning och objekt. Det är enligt Foucault basen till en professions natur (Brante, 2010). En profession kan utvecklas på olika sätt och genom att skilja på de olika entiteterna kan förändringar inom professionerna. Det är objektet som styr hur en profession utvecklas. För att kunna hitta synergier mellan arkiv och biblioteksyrket behöver entiteterna skiljas åt för att undersöka hur de olika entiteterna har påverkats av den digitala utvecklingen. En stark teori har en sammankoppling mellan fenomen och besvarar varför något händer (Sutton & Staw, 1995). Objektet som en profession arbetar för kan ändras, det vill säga behovet hos människor och samhället. Det påverkar professioners arbetsprocesser och forskning kring behovet för att skapa kunskap och utveckla expertisen. Objektet kan styras av sociala och politiska drivkrafter (Brante, 2010). Det innebära att det styrs utanför professionens kontroll. Det är med förståelse över objektet en profession kan utvecklas. Med forskning kan professionen informeras om hur något bör utföras för att kunna verka för objektet. Därför står en profession mellan dess forskning och objekt. Hur objektet förändras förklarar hur professionerna har ändrats.

Forskning fungerar som en resurs för professioner, både för att kunna erbjuda expertis och utveckla professionen. Forskning kan delas upp i olika perspektiv, som

positivism, konstruktivism, hermeneutik och rationalism. I den traditionella angloamerikanska filosofin är det vanligt att dela upp forskning i teori och observation (Brante, 2010). I den franska filosofin menas det att det finns ett

behövs kategoriseringar för att kunna utveckla vidare kunskap. Paradigm och sättet att tänka har också en betydelse för hur forskning bedrivs. Det fungerar som en mekanism för att förklara och sortera. Det är en del av den strukturella verkligheten och hör till det som skapar en effekt (Brante, 2010). Den forskning som bedrivs är därför beroende till de tankesätt som finns, och är därför beroende av den

tidsperioden. Men vissa mekanismer finns alltid, som fungerar som en grund och har en koppling till empiri och teori. Det kan även förklaras som byggstenar, som kan användas för att skapa teori och kunskap.

Yrkesutövare kan även vara verksamma inom forskning. Professioner symboliserar den kunskap som yrkesgruppen behandlar. Det finns en struktur som är en del av kunna relateras till en kognitiv auktoritet (Sundin & Hedman, 2005).

Professionsidentitet är en del av ett samhälle med normer och värderingar. Men forskning styr inte bara av en profession behov utan även av informations intressen (Sundin & Hedman, 2005). Tjänster som utvecklas och forskas om styrs av samhället, men även individuella intressen. Intresset är inom ramen för professionens projekt och objekt, men kan utvecklas med möjlighet till en anpassad yrkesidentitet. Normer i samhället har en koppling till professioner som ger en social påverkan. Genom att se hur en profession utvecklas för att vara en auktoritet och relevant inom sitt område kan de tre enheterna kopplas. Men också den logik och struktur som väcker intresse hos professionerna. Objektet kan anses vara den viktigaste enheter, eftersom det är från objektet professionen får sitt syfte. Det är drivkraften till förändring, medan professionens service och tjänst innebär dess metoder som används för att utföra arbetet. Med den digitala utvecklingen utvecklas nya behov, vilket utvecklar objektet och de metoder behövs. Genom att identifiera de tre enheternas från tidigare studier kan likheter och olikheter hittas. Om det finns möjlig synergi i en av enheterna kan det även kopplas till de andra enheterna.

Analys

Den insamlade litteraturen analyseras utefter hur resultatet har tagits fram. Det analytiska arbetet är beroende av den ställda frågeställningen (Hartman, 2004). Analysen handlar inte bara om att gå genom tidigare studier. I granskningen är det viktigt att se vilken kunskap som finns och var fortsatt forskning kan fokusera på. Det ger en kartläggning över vad framtida forskning bör studera och vilka frågor som finns (Webster & Watson, 2002). Det kan styrka den forskning som har gjorts samtidigt som koncept beskrivs, vilket kan skapa möjlighet för framtida studier. Det är i analysen studiens bidragande i forskningen har som mest värde, eftersom det är där det insamlade materialet diskuteras. Det görs med hjälp av teori och kartläggning av koncept. Att förklara varför studier görs i det förflutna kan ge förklaringar på den erfarenheten som fanns och hur det resoneras. Det rättfärdigar även det som

presenteras (Webster & Watson, 2002). Koncept kan förklaras genom teori, logik och empiri. Det är viktigt att belysa vid bedömning av litteratur och för att kunna analysera materialet.

Den insamlade litteraturen struktureras med hjälp av en matris av urvalet (se bifogad bilaga 1). Analysen delas upp med att granska arkivariers och bibliotekariers