Arkivarier och bibliotekarier leder två olika professionella liv, men det skulle vara filosofiskt och ekonomiskt osunt om de inte samarbetar. Arkivarier arbetade för att bli erkända som en profession, likaväl bibliotekarier. Samarbeten mellan de två
professionerna kan stärka tillgängligheten till samlingar (Kearns & Rinehart, 2011). Tillgänglighet är ett område som har fått mer fokus med digitaliseringen. Det är en agenda som bibliotekarier har varit aktiva med att främja. Med sin kunskap inom hantering av forskningsdata kan de ge råd till nya tjänster och policies inom institut. Att engageras i tillgänglighet och policy kan anses vara några av de viktigaste aktiviteterna för bibliotekarier (Cox & Pinfield, 2014). Med fler professionella perspektiv kan modeller och koncept inom datahantering bli mer tydliga. Med nya organisatoriska modeller för akademiska bibliotek kan informationsteknologi stödja flera olika tjänster där organisatorisk struktur kan kombineras och genom samarbeten leverera tjänster. Det kan stödja lärandet och forskning på högskolebibliotek, som kan med den digitala miljön bli mer som ett informationscenter (Corrall, 2010). Projekt som involverar tjänster inom både bibliotek och arkiv bidrar till kulturella mål genom att förbättra metoder inom den kulturella sfären och ger nya lösningar (Pryima, Anishchenko, Dayong, & Ivanova, 2019). Det är även viktigt att olika enheter inom universitet samarbetar för att kunna arbeta i en större skala och för att utveckling och projekt ska kunna utveckla policys och den organisatoriska kulture (Cox & Pinfield, 2014).
Arkivarier och bibliotekariers träning, arbete och erfarenhet överlappar varandra inom förvaring och tillgänglighet. Med digitaliseringen har bibliotekariens arbete liknat mer arkivariens samlande av samlingar (Kearns & Rinehart, 2011). Det kan bero på likhet hos beskrivningar av roller hos bibliotekarier och arkivarier. Men även för att bibliotekarier kan använda sin kunskap för söka information i arkivsamlingar (Kearns & Rinehart, 2011). Bibliotekarier som är inriktade inom informationsområden på högskolebibliotek har en större involvering i stödjandet av lärandet om
Specialiseringar inom teknologisk kompetens kan inriktas inom digital samling och e-strategi, webb hantering och resurskoordinering (Corrall, 2010). Inom
kunskapsfältet kan det handla mer om forskningsdata och informationskompetens. Förändringar till professionen främjar möjligheter och nya identiteter inom
professionen. Utvecklade identiteter inom en profession är viktiga inom en profession eftersom det kan leda en profession utanför sina gränser (Fraser-Arnott, 2019). Digital curator är en identitet som kan växa inom arkivarieyrket. Data curation tas även upp inom bibliotekarieyrket. Det är en roll som innebär bland annat kunskap om metadata och tillgänglighet. Digital curation är därför relevant för både arkivarier och
bibliotekarier. Genom att studera konceptet om digital curator inom de två
professionerna kan möjligheter utvecklas för samarbeten. På det sättet kan arkivarier och bibliotekarier stödja forskning tillsammans. Det skulle även stärka arbetet för tillgänglighet genom att kombinera tjänster mellan arkiv och bibliotek.
Information kan med den digitala utvecklingen spridas enkelt. Med kompetens kan arbetsprocesser med deltagande arkiv utvecklas. Den deltagande kulturen med digitaliseringen påverkar hur information sprids, men även hur information värderas (Resnick, 2009). Att kunna värdera informationens pålitlighet och trovärdighet är ett område som är både viktigt för arkivarier och bibliotekarier. Det behövs för att de ska kunna uppnå uppfylla sitt objekt och stärka sin auktoritet inom informationshantering och informationssökning. Den professionella professionens kunskap har utökat med digitaliseringen, både inom tidigare kunskaper och nya. Bibliometri och digital curation är områden forskningsområden som har utvecklats. Båda är användbara för att kunna hitta trender inom forskning. Spridning av data och citering kan mätas med bibliometri. Bibliometri och digital curation har en betydelse för forskning. Att kunna stödja forskning och att hitta trender inom forskning är betydande för att kunna kartlägga den mängden av information som finns i den digitala miljön. Med digitaliseringen har stödet från bibliotekarier och arkivarier till forskning anpassas och nya verktyg och idéer skapas. Det stärker professorernas struktur och syfte.
Diskussion
Arkivariens yrkesroll har utvecklats att bli erkänts som en profession och viktigt inom andra områden än historisk forskning. Det kan vara tack vare den digitala
utvecklingen, eftersom den digitala utvecklingen har ändrat mycket på hur information idag hanteras och den mängden den sprids och skapas. Information sprids idag mycket digitalt på grund av dess effektivare metoder. Nackdelen med digitaliseringen är att informationssäkerheten inte kan säkerställas. Vilket gör det till en viktigt område för arkivarier att diskutera. Säkerheten kan argumenteras vara viktigare för arkiv, men även för biblioteken när det gäller copyright och
användarregler för biblioteken. Eftersom information sprids mer idag kan samhällen utvecklas snabbare och tillsammans, vilket påverkar demokratiska och politiska rörelser, som i sig påverkar arkiven och informationskulturen.
Ledarskap inom arkiv och bibliotek är något som har utvecklats mer, för att projektledning har blivit viktigt för att utveckla tjänster och professionen. Det kan bero på hoten om relevans av professionerna, men det handlar nog mer om att kunna utveckla bättre tjänster, strategi och olika standarder, som är mer anpassade till de digitala möjligheterna och den digitala effektiviseringen. För bibliotekarier är ledarrollen också viktigt för att uppmärksamma betydelsen av
informationskompetens i skolor. Betydelse av informations har växt med den digitala utvecklingen, eftersom information sprids mer och människor behöver ha kunskap för att orientera sig bland all information. Därför har även bibliotekariers lärande och pedagogiska roll utvecklas. Kompetens inom lärande metoder är därför relevant. Arkivarier kan ha en undervisande roll, men kan vara mindre vanligare än vad det är för bibliotekarier.
Professionernas utveckling beror inte enbart på den digitala utvecklingen, utan också på hur samhället ser ut och politiken. Men den digitala utvecklingen har gett mycket för synen på informationshantering. Kompetensområden kan bli mer teknologiska, som webbdesign och kunna förstå datorspråk. I de fallen kan professionen bli mer oberoende av leverantörer. Men samtidigt är de beroende av att information skapas och att forskning publiceras. Utifrån den insamlade materialet kan det antas att arkivarier och bibliotekarier har användning av att samarbeta med varandra i projektarbeten där det fokuseras på att utveckla datahantering och tjänster. Det kan även vara användbart för att främja forskning, genom spridning och
tillgängliggörande av forskning, även när det gäller att hjälpa forskare i sina undersökningar med informationssökning och ge råd.
I framtiden kan de två professionerna blivit mer självständiga från varandra i forskning och utveckling, men deras professionella kunskap kommer troligen fortfarande jämföras inom informationshantering. Det är därför mer troligt att de två professionerna kommer kunna ha användning av att ha samarbete och utveckla kompetensområden inom olika syften för effektiv informationshantering och säker tillgänglighet av material.
Slutord
Det diskuterades tidigare i studiens metodkapitel om hur insamlingen av litteraturen skulle gå till. Det var viktigt att det fanns en balans mellan studier som behandlar utvecklingen av arkivarie och bibliotekarieyrket, för att professionernas utveckling skulle presenteras jämlikt. Under litteratursökningen var ursprunget av litteraturen även viktigt, eftersom studien skulle vara relevant för ett svenskt sammanhang för professionen. Men studien använder sig av litteratur som har ursprung från olika länder, vilket bidrar med en bredare syn av professionernas utveckling. Men utöver litteraturen som användes kan relevant litteratur ha uteblivit från denna studie. Studiens resultat är påverkad av den litteratur som hittades i urvalsprocessen. De databaser som har använts har styrt resultatet, men även av de sökningar som har gjorts. För att studien skulle ha fått ett bredare syn av den digitala utvecklingens påverkan hos professionerna kunde tidsperspektivet ha varit längre. Det kan även ha utökat antalet litteratur som användes till studiens resultat. Arkivarier och
bibliotekarieprofessionen kan ha utvecklats olika beroende på vart i världen
utvecklingen sker och hur mycket ett land har påverkats av digitaliseringen. Studiens syfte är att studera den digitala påverkan och därför har studien den vinklingen. Arkivarier och bibliotekarier har olika syftet inom informationshantering och använder sig av olika principer och teori. Det är något som kan uppmärksammas inom utbildning för yrkesgrupperna. Det kan ge mer förståelse om likheter och olikheter mellan professionerna och utveckla mer tankar om samarbeten mellan professionerna. Det kan bidra till att framtidens arkivarier och bibliotekarier är mer öppna för att anta olika perspektiv inom informationshantering.