7. Slutdiskussion
7.4 Bibliotekens identitet och varumärke
Bland de teman som utkristalliserades i enkätsvaren rörande varför högskolebiblio-teken använde sociala medier så omnämndes varumärkesstärkande. Varumärken är i situationskontexten en immateriell tillgång och åsyftar att individualisera ett före-tag, att synliggöra, särskilja och utmärka det från dess konkurrenter. Som omnämnts i kapitel 1 har högskolebiblioteken ett behov att synliggöras gentemot konkurre-rande kunskapsauktoriteter som Google och Wikipedia. Biblioteken har i och med den digitala utvecklingen gått från att besitta ett informationsmonopol till att tvingas konkurrera med andra informationsförmedlare (Haglund 2005; Harris 2009). Som framgår av den kvalitativa innehållsanalysen så hanterar högskolebiblioteken soci-ala medier på skiftande sätt, de favoriserade olika inläggsgenrer och använde språk-liga attribut i varierande utsträckning. Samtspråk-liga högskolebibliotek hade en indivi-duell publiceringsstil och sätt att relatera till sina sociala medier. På så sätt kan man säga att biblioteken lingvistiskt har lagt grunden till ett personligt varumärke över sina sociala medier. I avsnitt 6.4.1 Biblioteksrelaterade inlägg diskuterades hur bibliotekens språkliga uttrycksstil kan påverka hur användare uppfattar biblioteket och dess varumärke. I analysen framgick att bibliotek utan individuella
mediepoli-sociala medier. Högskolebiblioteken med individuella mediepolicys var mer be-nägna att anamma de sociala mediernas informella språkliga uttrycksstil och kom-munikationssätt. På detta sätt framstod högskolebibliotek med en egen mediepolicy som mer tillgängligt och mellanmänskliga än de bibliotek som inte hade utvecklat ett eget policydokument. Därmed tycks policydokument vara ett användbart red-skap för att förmedla identitet och varumärke över sociala medier. Kanske indikerar resultatet av innehållsanalysen på att de högskolebibliotek som producerat en egen mediepolicy i högre utsträckning har reflekterat över hur de önskar uppfattas över Facebook och Twitter.
I webbenkäten och i högskolebibliotekens policydokument omtalas biblio-tekens varumärken som någonting givet och fastslaget. Exakt vad som menas med att arbeta ”varumärkesstärkande” och vad som definierar bibliotekens varumärken beskrivs varken i webbenkäten eller i policydokumenten. Detta kan vara problema-tiskt eftersom varumärken är dynamiska och förändringsbara, till vilka det går att lägga till och ta bort värdegrunder och attityder. Om högskolebiblioteken inte har en konkret uppfattning om hur deras varumärke är utformat och vilka värderingar som ligger till dess grund så blir arbetet med att stärka varumärket och marknads-föra biblioteket över sociala medier vanskligt.
Högskolebibliotekens behov av marknadsföring bör inte begränsas till att en-bart synliggöra organisationen. Bara för att högskolebiblioteken skulle ställas i det omedelbara blickfånget betyder det inte att biblioteken skulle uppmärksammas eller väcka reaktioner. I dagens mediesamhälle, särskilt över Internet, krävs mer än digi-tal närvaro för att marknadsföra sig. Effektiv marknadsföring över sociala medier handlar om relationer, om att få användare engagerade i verksamhetens varumärke och att skapa känslor kring organisationens identitet. Att arbeta med sociala medier är inte enkelt; en organisation kan inte använda sociala medier på samma sätt som en privatperson och mediernas tekniska som sociokulturella premisser måste tas i beaktande. Facebook och Twitter tycks inte vara ett effektivt verktyg för tvåvägs-kommunikation men det minskar inte mediernas potential för marknadsföring, va-rumärkesbyggande och som informationskanal.
8. Sammanfattning
Syftet med den här studien var att undersöka och utvärdera hur fem svenska hög-skolebibliotek använde de sociala medierna Facebook och Twitter. Uppsatsen av-såg att utröna anledningen till att högskolebiblioteken använde Facebook och Twit-ter, vilken information de avsåg att förmedla över dessa sociala medier samt huruvida medierna användes i olika syften. Högskolebibliotekens uppfattning om hur de använde sociala medier sattes därefter i relation till vilken typ av information de publicerade och på vilket sätt biblioteken kommunicerade över Facebook och Twitter. Uppsatsen undersökte även huruvida biblioteken hade individuella medie-policys som reglerade hur de publicerade material över sociala medier, och om dessa policys hade inbördes gemensamma drag.
Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av kommunikationsteorier, i studien an-vänds bas- och konvergensmodellen för kommunikation samt Gummessons mar-kandsföringsteori. Metodiskt innefattade uppsatsen av fyra delar; en granskning av bibliotekens facebook- och twitterprofiler, en webbenkät som behandlade hur biblioteken använde sina sociala medier, en kvalitativ innehållsanalys av biblio-tekens publicerade facebook- och twitterinlägg under höstterminen 2015 samt en innehållsanalys av bibliotekens policydokument. Uppsatsens empiriska material omfattar resultaten av webbenkäten och högskolebibliotekens sociala mediepoli-cys, samtliga twitter- och facebookinlägg som biblioteken publicerat under HT15 samt en bakgrundssammanfattning av bibliotekens sociala mediekonton.
Resultaten av undersökningen påvisade att biblioteken använde Facebook och Twitter med olika syften. Facebook användes primärt för att marknadsföra och in-formera om högskolebiblioteket, för att föra dialog med användare och relations-skapande medan Twitter brukades för att kommunicera med forskare och forsk-ningsbibliotek samt för omvärldsbevakning. Innehållsanalysen påvisade att högs-högskolebiblioteken har en övergripande korrekt uppfattning om hur de publicerade material över sociala medier men detaljkännedom tycktes saknas. På samma sätt saknas en uttalad uppfattning om hur biblioteket bör marknadsföra sig över sociala medier, liksom hur biblioteken skulle initiera en tvåvägskommunikation med sina användare. I analysen framkom att bibliotekens kontaktförsök över Facebook och Twitter primärt resulterade i envägskommunikation. Passiv användarrespons, gill-anden och webbtrafik, var vanligt förekommande medan aktiv användarrespons som kommentarer och privata meddelanden var sällsynt. Högskolebiblioteken tycks handfallna inför målgruppernas kommunikativa ointresse och i uppsatsens slutdiskussion ställer sig författaren tveksam till huruvida sociala medier är ett ef-fektivt redskap för dialog med biblioteksanvändare.
Uppsatsens drar slutsatsen att högskolebiblioteken skulle kunna gynnas av att reflektera över sina praktiker rörande marknadsföring och kommunikation över so-ciala medier. Analysen påvisar att högskolebiblioteken tycks sätta marknadsföring i synonym med att informera om bibliotekets resurser. Ett dylikt tankesätt kan limi-tera bibliotekens marknadsföringsstrategier och begränsa ett innovativt tänkande kring hur sociala medier kan användas för marknadsföring. Kommunikativt vill biblioteken föra en dialog med sina användare, men vilken typ av kommunikation dialogen ska bestå av och vilka ämnen den ska behandlas tycks vara oklart. I ana-lysen framgår att biblioteken inte erbjuder tjänster som möjlighet att ställa referens-frågor och få sökhandledning över sociala medier vilket potentiellt begränsar pri-mära målgruppers intresse av kommunikation. I slutdiskussionen ifrågasätts huruvida sociala medier är ett lämplig verktyg för tvåvägskommunikation mellan högskolebibliotek och dess användare. Analysresultaten påvisar att sociala medier har större potential för relationsmarknadsföring och varumärkesstärkande åtgärder än kommunikation. Uppsatsen avslutas i ett resonemang om hur högskolebibliotek kan revidera inrotade mediepraktiker och använda relationsmarknadsföring, social medieetikett och varumärkesutveckling för synliggörande av sin organisation över Facebook och Twitter.
Käll- och litteraturförteckning
Empiriskt material
E-post, Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek, 2016-02-26. E-post, Stockholms Universitetsbibliotek, 2016-02-23.
E-post, Södertörns Universitetsbibliotek, 2016-02-05. Enkätsvar från Karlstads Universitetsbibliotek, 2016-02-24.
Enkätsvar, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek, 2016-02-24. Enkätsvar, Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek, 2016-02-24. Enkätsvar, Stockholms Universitetsbibliotek, 2016-02-24.
Enkätsvar, Södertörns Högskolebibliotek, 2016-02-24. Karlstads Universitets Handbok i sociala medier (2015).
Karlstads Universitetsbiblioteks Riktlinjer för Karlstads universitetsbiblioteks närvaro i sociala medier .
Karolinska Institutets Universitetsbiblioteks Kanaler översikt (2015). Karolinska Institutets Universitetsbiblioteks Kanalstrategier (2014). Personlig kommunikation, Karlstads Universitetsbibliotek, 2016-03-10. Södertörns Högskolebiblioteks Handbok för redaktionen (2015).
Källförteckning
Al-Daihani, Sultan M., & AlAwadh, Suha A. (2015), ”Exploring academic lib-raries’ use of Twitter: a content analysis”. Electronic library, vol 33, nr 6, s. 1002-1015.
Alayo, A. (2009), ”The presence of libraries on Facebook”, Impact: Journal of the Career Development, nr 4, s. 96-97.
American Library Association (ALA) (2012). State of America’s libraries report. //www.ala.org/news/sites/ala.org.news/files/content/StateofAmericasLibrari-esReport2012Finalwithcover5.pdf.
American Library Association (ALA). (2013). State of America’s libraries report. http://www.ala.org/news/state-americas-libraries-report-2013.
Andersson, Madeleine, & Moilanen, Irina (2008), Ytterligare en dörr till biblio-teket - en kvalitativ studie om folkbiblioteks användning av Web 2.0-tjäns-terna blogg och MySpace. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsve-tenskap, Högskolan i Borås: Inst. För biblioteks- och informationsveinformationsve-tenskap, 2008:115.
metod-Besant, Larry (2000), ”Upsize This: Libraries Need Relationship Marketing”. In-formation Outlook, s. 17-22.
Blogg Business Instagram (2015), ”Driving greater brand awareness”, Instagram. http://blog.business.instagram.com/ [2016-01-07].
Blumberg, Paul (1989), The Predatory Society. New York: Oxford University Press.
Boateng, Frank (2014), ”Web 2.0 applications' usage and trends in top US acade-mic libraries”, Library hi tech, vol 32, nr 1, s 120-138.
Bodnar, Jonathan & Doshib, Ameet (2011), ”Asking the Right Questions: A Criti-que of Facebook, Social Media, and Libraries”. Public Services Quarterly, vol 7, nr 3-4, s. 102-110.
Breeding, Marshall (2007), ”Librarians Face Online Social Networks”, Computers
in libraries, vol 27, nr, s. 30-32.
Brevik, Thomas (2006), ” Library 2.0 = MyLibrary?”, Librarian 1.5.
https://lib1point5.wordpress.com/2006/04/12/library-20-mylibrary/ [2016-01-02].
Bryman, Alan (2011), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Casey, Michael E. & Savastinuk, Laura C, (2007), Library 2.0: a guide to
partici-patory library service. Medford, N.J.: Information Today.
Casey, Michael. (2006), ”Library 2.0 -- Like It Or Hate It, It's Public Domain”, LibraryCrunch.
http://www.librarycrunch.com/2006/05/lib-rary_20_like_it_or_hate_it.html [2016-01-02].
ChanLin, Lih-Juan & Su, Yu-Ren (2015), ”Assessing Information Needs and Inte-raction Needs for Library Facebook”, Procedia, social and behavioral sci-ences, vol 191, s. 319-322.
Charnigo, Laurie & Barnett-Ellis, Paula (2007), ”Checking Out Facebook.com: The Impact of a Digital Trend on Academic Libraries”, Information Techno-logy and Libraries, vol 26, nr 1, s. 23-34.
Chen, Dora Yu-Ting, Chu, Samuel Kai-Wah & Xu, Shu-Qin (2012), ”How Do Libraries Use Social Networking Sites to Interact with Users”, Proceedings of the ASIST, vol 49, nr 1, s. 1-10.
Chu, Melanie & Meulemans, Yvonne Nalani (2008), ”The problems and potential of MySpace and Facebook usage in academic libraries”. Internet Reference Services Quarterly, vol 13, nr 1, s. 69-85.
Collins, G. & Quan-Haase, A. (2012), ”Social Media and Academic Libraries: Current Trends and Future Challenges.” Asist 2012 Conference.
https://www.asis.org/asist2012/proceedings/Submissions/272.pdf
Comm, Joel (2010), Twitter power 2.0 : how to dominate your market one tweet at a time. Hoboken, N.J. : John Wiley & Sons Inc.
Connell, Ruth Sara (2009), ”Academic Libraries, Facebook and MySpace, and Student Outreach: A Survey of Student Opinion”, Libraries and the Academy, vol 9, nr 1, s. 25-36.
Crawford, Walt (2006) ”Library 2.0 and ’Library 2.0’”, Cites & Insights: Crawford at Large. http://citesandinsights.info/l2a.htm [2016-01-02].
Dahlbäck, Eva (2009). Att bygga ett bibliotek : en studie av funktion och rörelse i tre nyinrättade biblioteksbyggnader : Kungliga tekniska högskolans bibliotek, Sambiblioteket i Härnösand och Vitterhetsakademiens bibliotek i Stockholm Uppsala: Institutionen för ABM, Biblioteks- och informationsvetenskap De Rosa, C., Cantrell, J., Havens, A., Hawk, J., & Jenkins, L. (2007). Sharing,
pri-vacy, and trust in our networked world: A report to the OCLC membership. Dublin, OH: OCLC. http://www.oclc.org/content/dam/oclc/reports/pdfs/sha-ring.pdf.
Del Bosque, Darcy (2012), ”Libraries atwitter: trends in academic library twee-ting”. Reference services review, vol 40, nr 2, s. 199-213.
Devoe, K. (2009), ”Constructing who we are online: One word, one friend at a time”. The Reference Librarian, vol 50, nr 4, s. 419-421.
Engqvist Jonsson, Anna-Karin (2013), Biblioteket på Facebook. En studie av hur akademiska bibliotek och folkbibliotek i Sverige använder sig av Facebook. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås: Inst. För biblioteks- och informationsvetenskap, 2013:1.
Evans, Beth (2006), ”Your Space or MySpace.”, Library Journal, vol 131, s. 8-‐ 12.
Facebook (2016)a, ”Facebook Page Basics”, Facebook. https://www.fa-cebook.com/business/learn/facebook-page-basics/ [2016-01-06]. Facebook (2016)b, ”Page Insights Basics”, Facebook.
https://www.fa-cebook.com/business/learn/facebook-page-insights-basics/ [2016-01-06]. Facebook (2016)c, ”Allmänt om sidor”, Facebook.
https://www.fa-cebook.com/help/281592001947683/[2016-01-06].
Facebook (2016)d, ”Reach all the right people”, Facebook. https://www.fa-cebook.com/business/products/ads/ad-targeting/ [2016-01-06].
Farkas, Meredith G. (2006), ”Libraries in Social Networking Software”, INFORMATION Wants To Be Free. http://meredith.wolfwater.com/word-press/2006/05/10/libraries-in-social-networking-software/ [16-01-10]. Fernandez, Joe (2009), "A SWOT Analysis for Social Media in Libraries".
Lib-rary Staff Publications. Paper 7.
Findahl, Olle & Davidsson, Pamela (2015), Svenskarna och internet : 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. Stiftelsen för Internetinfra-struktur, förlagets förhandsinformation ofullständig enl. Libris.
Fitcher, Darlene (2006), ”Web 2.0, Library 2.0 and Radical Trust: A First Take”, Blog on the Side.
http://library.usask.ca/~fich-ter/blog_on_the_side/2006/04/web-2.html [2016-01-02].
Frommer, Dan (2010), ”Here's How To Use Instagram”, Business Insider. http://www.businessinsider.com/instagram-2010-11?IR=T [2016-01-07]. Fuchs, Christian (2014), Social Media: A Critical Introduction. London: Sage. Geoff (2014), ”The Complete History of Instagram”, Wersm.
http://wersm.com/the-complete-history-of-instagram/ [2016-01-04].
Gummesson, Evert (2002), Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R. Malmö: Liber.
Gummesson, Evert (2004), Many-to-many marketing. Från one-to-ont till many-to-many i nätverksekonomins marknadsföring. Malmö: Liber.
Gupta, Dinesh & Savard, Réjean (2011), Marketing libraries in a Web 2.0 world. International Federation of Library Associations and Institutions. Manage-ment and Marketing Section.
Gupta, Dinesh K. & Jambhekar, Ashok (2002), ”What is marketing in libraries? Concepts, orientations, and practice.” Information outlook, vol 6, nr 11, s. 29-30.
Haglund, Lotta (2005), ”Relationsmarknadsföring som drivkraft för bibliotekens utveckling”, InfoTrend, vol 60, nr 4, s. 113-120.
Hansson, Joacim (2010), ”Att vara där folket är: om folkbibliotekens relation till folkbildningens ideal och en problematisk samtid”, i: Atlestam, Ingrid & Forsén Ulla (red). Där människor och tankar möts: bibliotek som folkbild-ning. Lund: BTJ förlag.
Harris, Roma (2009), ”Their little bit of ground slowly squashed into nothing”, i Thecknology, Gender, and The Vanishing Librarian in Librarianship. New Critical Approaches. Leckie, Gloria & Buschman, John (red). Westport: Lib-raries Unlimited.
Helinsky, Zuzana (2006), En nödvändig liten bok om marknadsföring av biblio-tek. Lund: BTJ Förlag.
Hendrix, Dean, Chiarella, Deborah, Hasman, Linda, Murphy, Sharon & Zafron, Michelle L. (2009), ”Use of Facebook in academic health sciences libraries”, Journal of the Medical Library Association, vol 97, nr 1, s. 44-47.
Holmberg, K m.fl (2009). Bibliotek 2.0: Deltagarkultur i förändring. Lund: BTJ Förlag.
Holmberg, Kim, Huvila, Isto & Kronqvist-Berg, Maria (2009), ”What is Library 2.0?”, Journal of Documentation, vol. 65, nr 4, s. 668-682.
http://kib.ki.se/om-webbplatsen [2016-02-12].
Instagram (2015), ”Celebrating a Community of 400 Million”, Instagram. http://blog.instagram.com/post/129662501137/150922-400million
[2016-01-Jacobson, Terra B. (2011), ”Facebook as a Library Tool: Perceived vs. Actual Use Anticipated”, College & Research Libraries, vol 72, nr. 1, s. 79-90.
JMW (2012), ”2007 - Facebook visade vägen”, JMW.
http://www.jmw.se/2012/11/09/2007-facebook-visade-vagen/ [2016-01-04]. Johansson, Hanna (2015), ”Förväntningar och verklighet - bibliotek och sociala
medier i samspel”, Sociala medier på biblioteken - en blogg från biblioteksrå-det i Stockholms län. https://smbib.wordpress.com/2015/04/10/forvantningar-och-verklighet-bibliotek-och-sociala-medier-i-samspel/ [2016-01-04]. Kai-Wah Chu, Samuel &, S Du, Helen (2013), ”Social networking tools for
aca-demic libraries”, Journal of Librarianship and Information Science, vol 45, nr 1, s. 65-75.
KAUB , ”KAU publishing”, Twitter. https://twitter.com/kaupublish [2016-02-15]. KAUB (2016)a, ”Om biblioteket”, Karlstads Universitet.
http://www.kau.se/bibliotek/om-biblioteket [2016-02-15].
KAUB (2016)b, ”Bibliotekshuset - hus Värmeln”, Karlstads Universitet. http://www.kau.se/bibliotek/kontakta-biblioteket/om-universitetsbiblio-teket/fakta-om-biblioteket/bibliotekshuset [2016-02-15].
KAUB Facebook , ”Karlstads Universitetsbibliotek”, Facebook. https://www.fa-cebook.com/Karlstadsuniversitetsbibliotek/info/?tab=overview [2016-02-15]. KIB (2015), ”Om webbplatsen”, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek. KIB Facebook a, ”Om Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket - Översikt”,
Facebook. https://www.facebook.com/Karolinskainstitutetsuniversitetsbiblio-tek/info/?tab=overview [2016-02-15].
KIB Facebook b, ”Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket”, Facebook. https://www.facebook.com/Karolinskainstitutetsuniversitetsbibliotek/ [2016-02-15].
KIB Facebook c, ”Om Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket - Sidinformat-ion”, Facebook. https://www.facebook.com/Karolinskainstitutetsuniversitets-bibliotek/info/?tab=page_info [2016-02-15].
Kim, Min Hae, Abels, Eileen & Yang, Christopher C. (2012), ”Who disseminates academic library information on Twitter?”, Proceedings of the Annual Mee-ting of the American Society for Information Science and Technology, vol 49, nr 1, s. 1-4.
Kim, Yong-Mi & Abbas, June (2010), ”Adoption of Library 2.0 Functionalities by Academic Libraries and Users: A Knowledge Management Perspective”, The Journal of Academic Librarianship, vol 36, nr 3, s. 211-218.
Klanac, Maria & Nicklasson, Emma (2012), ”Att vara där människor är” - en kvalitativ studie av sex folkbiblioteks användande av sociala medier. Kandi-datuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås: Inst. För biblioteks- och informationsvetenskap, 2012:43.
Larsson, Larsåke (2014), Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitte-ratur.
Lindberg, Jenny (2012), ”Professionen tar form - teknik och genus i fokus”, i: Styra eller stödja : svensk bibliotekspolitik under hundra år. Frenander, An-ders & Lindberg, Jenny (red). Borås: Institutionen Biblioteks- och informat-ionsvetenskap, Borås bibliotekshögskola.
Lindberg, Maria & Odham, Karin (2012). Att marknadsföra ett bibliotek på Fa-cebook. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås: Inst. För biblioteks- och informationsvetenskap, 2012:9.
Lundgren, Lena, Strandh, Kicki & Johansson, Catrin (2012), De sociala intranä-tens praxis: användning, nytta och framgångsfaktorer. Sundsvall:
DEMICOM, Mittuniversitetet.
Mahmood, Khalid & Richardson, John (2011), ”Adoption of Web 2.0 in US aca-demic libraries: a survey of ARL library websites”, Program, vol 45, nr 4, s. 365-375.
Maness, Jack M. (2006), ”Library 2.0 Theory: Web 2.0 and Its Implications for Libraries”, Webology. http://www.webology.org/2006/v3n2/a25.html [2016-01-02].
Mathew, Brian S. (2006), ”Do you Facebook?: Networking with students online”, College & Research Libraries News, vol 67, nr 5, s. 306-307.
Mathews, Brian. (2009), ”Do you Facebook?”, College and Research Libraries News, vol 67, nr 5, s. 306-307.
Meredeth Farkas (2007), “Going Where Patrons Are: Outreach in MySpace and Facebook”, American Libraries, vol 38, nr 4.
Miller, Sarah Elizabeth & Jensen, Lauren A. (2007). ”Connecting and Communi-cating With Students on Facebook”, Computers in Libraries, vol 27, nr 8, s. 18-22.
NE , ”Smiley”, Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/upp-slagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/smiley [2016-05-03].
Nelke, Margareta (2009), Universitets- och högskolebibliotek i förändring: Om-världsanalys och framtidsscenarier. Stockholm: Svensk biblioteksförening. Newsroom FB, (2016)a, ”Our History”. Newsroom FB.
http://news-room.fb.com/company-info/ [2016-01-06].
Newsroom FB, (2016)b, ”Status”. Newsroom FB. http://newsroom.fb.com/com-pany-info/ [2016-01-06].
Nicholas, David, Watkinson, Anthony, Rowlands, Ian & Michael Jubbb (2011), “Social Media, Academic Research and the Role of University Libraries”, Academic Librarianship, vol 37, nr 5, s. 373-375.
Noriega, Margarita (2014), ” Why we retweet”, Daily Dot Tech.
Olsson, Therese (2012). Det moderna biblioteket - om biblioteks marknadsföring i sociala medier. Kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås: Inst. För biblioteks- och informationsvetenskap, 2012:88. Phillips, Nancy Kim (2011), ”Academic Library Use of Facebook: Building
Re-lationships with Students”, Journal of Academic Librarianship, vol. 37, nr 6. s. 512-522.
Regionalbibliotek Stockholm (2015), ”Förväntningar och verklighet - bibliotek och sociala medier i samspel”, Youtube.
https://www.youtube.com/watch?v=0iEblzNZlL8 [2016-01-04].
Rogers, Everett M. & Kincaid, D. Lawrence (1981), Communication networks. To-ward a new Paradigm for research. New York: The free press.
Sachs, Dianna E., Eckel, Edward J. & Langan, Kathleen (2011), ”Striking a Ba-lance: Effective Use of Facebook in an Academic Library”, A Internet Refe-rence Services Quarterly, vol 16, nr 1, s. 35-48.
Salisbury, Lutishoor, Laincz, Jozef & Smith, Jeremy J. (2012), ”Science and Te-chnology Undergraduate Students' Use of the Internet, Cell Phones and Social Networking Sites to Access Library Information”, Issues in Science & Tech-nology Librarianship. http://www.istl.org/12-spring/refereed3.html [16-01-10].
SHB Facebook a, ”Södertörns Högskolebibliotek”, Facebook. https://www.fa- cebook.com/S%C3%B6dert%C3%B6rns-h%C3%B6gskolebibliotek-101187633285620/?fref=ts [2016-02-16].
SHB Facebook b, ”Södertörns Högskolebibliotek - Sidinformation”, Facebook. https://www.facebook.com/S%C3%B6dert%C3%B6rns-h%C3%B6gskole-bibliotek-101187633285620/info/?tab=page_info [2016-02-16].
SHB Verksamhetsplan (2015), ”Verksamhetsplan Södertörns högskolebibliotek 2015”, Södertörns högskola. https://www.sh.se/p3/ext/res.nsf/vRes/biblio-tek_vp2015_biblioteket_pdf/$File/VP2015_biblioteket.pdf [2016-02-16]. Shontz, Marilyn. L, Parker, Jon C & Parker, Richard (2004), ”What do librarians
think about marketing: a survey of public librarians attitudes toward the mar-keting of library services”, The Library Quarterly, vol. 74, nr 1, s 63-84. Singh, Rajesh (2003), ”Developing relationship marketing with customers: A
Scandinavian perspective”, Library management, vol 24, s. 34-43.
Singh, Rajesh (2009), ”Does your library have an attitude problem towards ‘mar-keting’? Revealing inter-relationship between marketing attitudes and behavior”, The Journal of Academic Librarianship, vol. 35, nr 1, s. 117-137. Skatteverket, ”Reklamskatt ska betalas på annonser och reklam enligt lagen
(1972:266) om skatt på annonser och reklam (reklamskattelagen)”, Skattever-ket. http://www.skatteverSkattever-ket.se/foretagorganisationer/skatter/punktskatter/re- http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/punktskatter/re-klamskatt.4.18e1b10334ebe8bc80001249.html?q=kommersiell [2016-05-03].
Strand, Hans (1983), Tillförlitlighetsproblem vid tolkning och innehållsanalys. Strand, Hans (red). Stockholm: Akademilitt.
Stuart, David (2010), “What Are Libraries Doing on Twitter”, Online, vol 34, nr.