Webbenkätens syfte var att besvara undersökningens forskningsfrågor som rör hur de akademiska biblioteken själva ser på sina sociala medier, vilken information som förmedlas över Facebook och Twitter, vilken kommunikation som uppstår samt huruvida de olika medierna används i olika syften. Syftet med enkäten var med andra ord att få fram ett underlag för bibliotekens attityd gentemot sin användning av sociala medier. Jan Trost understryker i Enkätboken (2012) att en forskningsen-käts framgång grundas i att forskaren har enkätens syfte klart för sig samt vilken typ av information enkäten strävar efter att frambringa (Trost 2012, s. 16). Den här undersökningens enkät var menad att frambringa ett huvudsakligen kvalitativt re-sultat även om ett fåtal kvantitativa aspekter fanns med i enkäten. Trost menar att det ofta hävdas att enkäter alltid är huvudsakligen kvantitativa i sin natur men att de även kan innehålla en uppsättning kvalitativa element (Trost 2012, s. 17). Trost skriver att är man ”intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster, är en
De bibliotek som undersökningen omfattar och som fick enkäten skickad till sig var utvalda enligt principen av ett bekvämlighetsurval blandat med ett strate-giskt urval. Ett stratestrate-giskt urval innebär i situationskontexten att biblioteken delvis valdes ut för att det skulle uppstå en variation i svaren (Trost 2012, s. 31-32). De variabler och karakteristika som har varit av teoretisk betydelse för urvalet har re-dan gåtts igenom i kapitel 5.1 Urval.
För att garantera att webbenkäten har en hög forskningsmässig trovärdighet har jag utgått från Trosts kriterier för standardisering och strukturering. I uppsatsen har standardisering och strukturering använts istället för reliabilitet och validitet, vilka är begrepp som främst hör hemma i kvantitativa studier. Reliabilitet åsyftar tradit-ionellt forsknings tillförlitlighet, att en studie är stabil och inte innefattar t.ex. infly-tande av slumpartade faktorer. Grundtanken med reliabilitet är att en studie vid punkt x ska ge exakt samma resultat om samma undersökning genomförs vid tid-punkt y. Problematiken är att den typen av tankesätt förutsätter statiska förhållan-den, vilket går helt emot det symboliskt interaktionistiska synsätt som utgår från att alla människor konstant deltar i processer av att konstruera och förändra verklig-heten (Trost 2012, s. 61-63).
Standardisering innebär en avsaknad av variation, att alla respondenter har fått samma enkät, innehållandes samma frågor och samma förutsättningar för att be-svara frågorna. Dock bör man som forskare vara medveten om att detaljerna i re-spondenternas svarssituation kan variera i det oändliga och att fullständig standar-disering aldrig kan uppnås (Trost 2012, s. 57). Begreppet strukturering kan tolkas på ett flertal olika sätt men i situationskontexten låter jag den, inspirerad av Trost, åsyfta frågeformulärets struktur, dvs. dess disposition och formulering av relevanta frågor (Trost 2012, s. 57-60). För att utforma en enkätsituation med hög standardi-sering och en enkät med hög strukturering valde jag att skicka samma introdukt-ionsmail, enkät och påminnelsemail till alla respondenter vid samma tillfällen. En-käten var formulerad på ett sådant sätt att den enbart berörde ämnen relevanta för undersökningen men hade öppna svarsalternativ så att respondenterna hade möjlig-het att svara så utförligt de önskade.
5.3.1 Tillvägagångssätt och arbetsgång: Webbenkät
Studiens webbenkät skapades på hemsidan www.webbenkater.com. Enkäten be-stod av 15 frågor, exklusive kontrollfrågor om respondentens för- och efternamn, anställningsplats, yrkestitel och arbetsenhet. Enkäten distribuerades till biblioteken via mail, i två fall adresserades mailet till den medarbetare på biblioteket som upp-satsförfattaren uppfattade som en aktuell enkätrespondent. Aktuella enkätrespon-denter var i detta fall de medarbetare som administrerade högskolebibliotekets so-ciala medier. I resterande tre fall kontaktades biblioteken genom ett telefonsamtal eller genom bibliotekens hemsidors chattfunktion för att få svar på frågan gällande
vilken medarbetare som enkäten skulle adresseras till. Respondenterna kom till en-käten genom att klicka på en länk som fanns bifogad i mailet. Genom att använda en webbenkät i studiens undersökning förenklades respondenternas deltagande i svarsprocessen. Respondenterna behövde enbart besvara frågorna och sedan stänga ned fliken i webbläsaren, till skillnad från exempelvis post- eller mailenkäter där respondenterna manuellt måste skicka ett enkätsvar till enkätförfattaren. Webb-enkäten skickades ut till biblioteken 25/1/2016 och sista datum för inlämning sattes en månad senare 24/2/2016. Efter två veckor skickades en påminnelse ut till de bibliotek som ännu inte hade svarat på enkäten. Denna påminnelse skickades både ut via mail och genom högskolebibliotekens facebookchatt. Det mail som enkätun-dersökningen bifogades i går att läsa i sin helhet i Bilaga 1 liksom påminnelsemailet finns bifogat i Bilaga 2.
I Samhällsvetenskapliga metoder (2011) skriver Alan Bryman att enkäter till många avseenden liknar strukturerade intervjuer men i och med att det inte finns någon intervjuare som kan precisera och förklara frågorna bör enkätens frågor vara lätta att förstå och besvara (Bryman 2011, s. 228). Därtill bör enkätundersökningen vara utformade på ett lättförståeligt sätt så risken för att respondenten glömmer att besvara delar av undersökningen minimeras. Därtill bör enkäter vara kortfattade för att minska risken för att respondenten tröttnar på enkäten och väljer att inte svara alls (Bryman 2011, s. 228). Studiens webbenkät var formulerad som 15 mycket enkla frågor som var uppdelade i fem separata sektioner: Inledning, Anledning till att använda sociala medier, Hur publicerar Ert högskolebibliotek material på Fa-cebook, Hur publicerar Ert högskolebibliotek material på Twitter samt Högskole-bibliotekets administration av sociala medier. Webbenkäten kan läsas i sin helhet i Bilaga 3. För att inte begränsa eller styra respondenternas svar var majoriteten av enkätfrågorna öppna så respondenten hade möjlighet att fritt formulera svaret och det fanns ingen undre eller övre gräns för hur utförligt svaret behövde vara. För att förhindra att respondenterna undvek att svara på, alternativt glömde bort, enkätfrå-gor var 13 av enkätfråenkätfrå-gorna obligatoriska att svara på för att kunna gå vidare i en-käten.
Enkätundersökningar kan medföra metodiska problem som att respondenterna blir förvirrade av enkäten och skulle behöva en förklaring, att enkätfrågorna inte är täcker hela kunskapsområdet vilket medför att viktig information missas och att ett stort antal av respondenter faller bort (Bryman 2011, s. 229-231). För att försöka förebygga liknande problem introducerades enkäten med ett kortfattat men utförligt introduktionsmail som förklarade syftet med undersökningen och hur responden-terna hade valts ut. I detta mail uppmanades alla respondenter att ta kontakt med uppsatsförfattaren om de skulle ha några frågor gällande enkäten, hur enkätsvaren skulle användas eller gällande detta uppsatsarbete. Respondenterna fick möjlig-heten att både söka kontakt med uppsatsförfattaren via e-post och telefon vid
even-information som respondenterna ville dela med sig av men som inte skulle framgå av enkätfrågorna fanns i enkätformulärets sista sida en ”Övrigt”-kategori där re-spondenterna uppmanades att dela med sig av information eller åsikter som inte framkommit under de tidigare frågorna. I enkäten ombads respondenterna att bifoga högskolebibliotekets policy över användningen av sociala medier ifall en sådan fanns.
I ett av fallen så hade biblioteket, SHB, två olika personer som separat admini-strerade bibliotekets facebook- respektive twitterkonto. I detta fall skickades fråge-mailet ut till båda dessa personer så totalt medverkande i undersökningen var sex respondenter. Enkäten besvarades av samtliga fem bibliotek som undersökningen berörde, vilket därmed resulterade i en svarsfrekvens på 100 procent. Enbart ett av biblioteken, KIB, bifogade i enkätundersökningen en policy över sina sociala me-dier. För att få klarhet i varför de andra biblioteken valde att inte bifoga en medie-policy då fyra respondenter (66.7 procent) uppgav att biblioteket hade en sådan och två respondenter (33.3 procent) uppgav ”annat” skickads ett mail ut till de bibliotek som inte hade bifogat en mediepolicy där de åter ombads bifoga en sådan, alterna-tivt precisera varför en sådan inte kunde bifogas. Detta mail resulterade i att ytter-ligare tre av biblioteken antingen bifogade, eller hänvisade, till en mediepolicy me-dan ett bibliotek, KTHB, uppgav att de i nuläget inte hade en uppdaterad mediepo-licy i aktivt bruk.
Svaren på de öppna frågorna och högskolebibliotekens mediepolicys samman-fattades och tematiserades i två worddokument. I undersökningen var responden-terna tvungna att uppge information om för- och efresponden-ternamn, vilket högskolebiblio-tek de jobbade på, sin yrkestitel och vilken enhet på bibliohögskolebiblio-teket som de arbetade på. Alla deltagare utlovades anonymitet i slutrapporten bland annat för att individa-spekten av enkätsvaren inte är relevant för den här studien.