Omvärldsrelaterat

Inlägg i kategorin omvärldsrelaterat omfattar ämnen som kan vara av intresse för bibliotekets akademiska omvärld men som inte berör bibliotekets dagliga skötsel. Framförallt innehåller kategorin inlägg till för högskolans fakultet relevanta forsk-ningsartiklar, stipendietips och lokala som nationella akademiska nyheter. Om-världsrelaterade inlägg var den absolut mest publicerade kategorin på Twitter med Omvärldsbevakning som den mest framträdande genren bland inläggen. Den kva-litativa innehållsanalysen påvisar att högskolebiblioteken har en god insikt i hur de brukar Twitter. I webbenkäten framkom att biblioteken främst använde Twitter för att kommunicera med forskare, doktorander och andra akademiska bibliotek och därefter som informationskanal för omvärldsbevakning. Innehållsanalysen påvisar att fyra av fem högskolebibliotek främst använder Twitter till akademisk omvärlds-bevakning. Det bibliotek som särskiljer sig, SHB, använde Twitter till att

mark-omvärldsbevakning. Därmed måste fastslås att högskolebiblioteken även är kor-rekta i sin analys av att Twitter främst används till att kommunicera med medarbe-tare inom akademin och högskolebiblioteksvärlden. En del av de omvärldsbeva-kade inläggen var även retweets, primärt författade av forskare, aomvärldsbeva-kademiska orga-nisationer, högskolebibliotek och bibliotekarier. Oftast retweetades biblioteken sina universitet, forskare och bibliotekarier, men att utomstående biblioteks- och univer-sitetsrelaterade personer och organisationer retweetades var inte ovanligt, se bild-serie 3.

Av den kvalitativa innehållsanalysen kunde utläsas att attribut används på olika sätt beroende på det sociala medium som biblioteken publicerar material över. Citat och hashtags var vanligt förekommande på Twitter, medan bilder, direkt tilltal, frå-gor, informellt språk, uppmaningar och utrop var frekventa attribut i facebookin-lägg. Två attribut, länkar och omnämnanden, var vanligt förekommande oavsett socialt medium. Sättet som högskolebiblioteken använder attribut på bekräftar tidi-gare iakttagelser om att Facebook och Twitter används till olika typer av kommu-nikation. På Twitter dominerade de attribut som låg närmast en akademisk diskurs, citat och omnämnanden. Detta är enbart naturligt om man ser till att samtliga biblio-tek publicerade flest inlägg i de kategorier som var akademiskt betonade, omvärlds-bevakning och universitetsforskning, över Twitter. Att hashtags främst användes över Twitter var även det väntat eftersom attributet hashtags på många sätt är me-diespecifikt för Twitter. Över Twitter var direkt tilltal, eller ni-tilltal, av läsaren ovanligt, vilket bekräftar intrycket av att högskolebibliotek använder Twitter som ett arbetsverktyg till för institutionellt men inte personligt relationsskapande.

2010 publicerade Stuart sina forskningsresultat över hur 422 bibliotek använde Twitter (Stuart 2010, s. 45). Stuart studie påvisade att högskolebibliotek inte upp-visade större något intresse av att följa andra twitterkonton och gjorde liten an-strängning för att själva skaffa sig nya följare. Innehållsmässigt bestod bibliotekens tweets till 44 procent av uppdateringar om biblioteket, 11 procent gjorde reklam för en specifik biblioteksresurs, 10 procent behandlade allmänna nyheter och generell information medan enbart 9 procent adresserade en annan twitteranvändare och 7 procent retweetade andra användares inlägg (Stuart 2010, s. 47). Stuarts resultat skiljer sig från den kvalitativa innehållsanalysens, både gällande hur svenska hög-skolebibliotek publicerar och retweetar material. De fem svenska högskolebiblio-teken använde visserligen Twitter för att publicera uppdateringar av biblioteket men bibliotekets huvudsakliga fokus låg på omvärldsrelaterat material och i SUB:s fall uppdateringar om universitetsforskning. Bibliotekens tendenser att retweeta material tycks också ha ökat med tiden, om man jämför den här studiens forsknings-resultat med Stuarts. Det är möjligt att tidsaspekten kan vara en faktor i skillnaden mellan forskningsresultaten. Stuart publicerade sina resultat 2010, sedan dess har biblioteken hunnit omvärdera och utveckla sitt bruk av Twitter. Samma år som

Stu-art publicerade sin Stu-artikel undersökte Yong-Mi Kim och June Abbas hur 230 slump-mässigt utvalda akademiska bibliotek använde bibliotek 2.0-applikationer och en-bart 15 procent av de utvalda biblioteken använde vid denna tidpunkt Twitter (Kim & Abbas 2010, s. 221, 214). I kontrast till Kims och Abbas studie kan man sätta Boatengs forskningsresultat från 2013 som uppvisade att 100 procent av de under-sökta högskolebiblioteken vid denna tidpunkt brukade Twitter. På tre år hade an-vändningen av Twitter ökat från 15 procent till 100 procent, det är därmed även rimligt att användningen av Twitter förändrades med tiden. Stuart genomförde sin studie under en tidsperiod då Twitter fortfarande var relativt nytt och just hade bör-jat användas bland akademiska bibliotek, och Stuarts resultat tyder på att bruket av Twitter inte var särskilt utvecklat. Twitter användes år 2010 för att marknadsföra och informera, medan Twitter år 2015 är ett socialt medium ägnat åt kommunikat-ion med akademiska forskare och institutkommunikat-ioner. Detta kan vara ett tecken på att an-vändningen av Twitter har utvecklats och att biblioteken har hittat ”sitt” använd-ningsområde för Twitter. De slutsatser som dras här har dock baserats på den här undersökningens studieresultat satt i relation till tidigare forskning från USA, där-med kan sociokulturella skillnader förekomma.

I den omvärldsrelaterade kategorin kan många av de inlägg som högskolebib-lioteken publicerat i kategorin omvärldsrelaterat sammankopplas med Gummes-sons föreställningar om intern marknadsföring och e-relationen. Genom att över sociala medier uppmärksamma sitt eget och andra universitets högskolebibliotek, forskare och föreläsningar så skapar högskolebiblioteken relationer med andra uni-versitets medarbetare, forskare och bibliotek. E-relationen är tekniskt sett en di-stansrelation men har visat sig leda till ökad mänsklig kontakt istället för tvärtom. Detta gäller även internt inom både högskolebiblioteket och dess universitet; om biblioteken retweetar medarbetares inlägg, twittrar om universitetets forskningsrön och uppmärksammar specifika individer på ett positivt och bejakande sätt i sina sociala medier så blir det även en intern marknadsföring gentemot biblioteket och universitetet, se bildserie 4. På detta sätt kan man genom sociala medier skapa po-sitiva relationer mellan biblioteket och dess universitet samt mellan biblioteket och utomstående högskolebibliotek och akademiska institutioner. Den kvalitativa ana-lysen av attribut stärker antagandet om att Twitter i högre utsträckning an Facebook används för seriös akademiskt relationsbyggande, av samtliga twitterinlägg inne-håller 24.4 procent ett omnämnande av forskare, medarbetare eller akademiska in-stitutioner, 11,2 procent direktciterar desamma, alternativt en publikation, och 24.8 procent innehöll hashtags vilket inkluderar inläggen i ett större sammanhang.

Ett resultat av att omvärldsrelaterade och relationsskapande inlägg dominerade Twitter tycktes vara att antal inlägg med informellt språk, bilder och personliga tilltal var lägre än i inlägg publicerade på Facebook. Språket var överlag mer for-mellt över Twitter, särskilt i de omvärldsrelaterade inläggen, detta kan ha att göra

med Twitters begränsning på 140 tecken per inlägg. Anledningen till de mer for-mellt språkliga inläggen kan även stå att finna i bibliotekens syn på Twitter som ett socialt medium som syftar till akademisk omvärldsbevakning och kollegialt samt institutionellt relationsskapande och därmed inte användes för lättsammare sociali-sering. Ingen märkbar skillnad i andel publicerade inlägg kunde urskiljas mellan de bibliotek som inte hade en mediepolicy och de bibliotek som hade en gällande om-världsrelaterade inlägg. Men i webbenkäten framkom överlag att samtliga bibliotek var mer intresserade av att diskutera Facebook än Twitter, trots att den kvalitativa innehållsanalysen pekar på att Twitter är ett viktigare medium för akademiskt re-lationsskapande. Högskolebibliotekens primära målgrupp är dock studenter, och överlag liten andel publicerade twitterinlägg var riktade mot universitetsstudenter. I nuläget tycks det snarare som att högskolebiblioteken bestämt sig för att avsätta Twitter till akademiska angelägenheter och därmed inte primärt publicerar material för studenter, vilket resulterar i att studenter inte intresserar sig för bibliotekets twit-terkonto.