Bibliotekets styrning för att öka Norrköpings digitala delaktighet

Biblioteket beskriver sin digitala verksamhet utifrån två olika begrepp – en hård och en mjuk sida. Med hård sida menas vad de erbjuder för fysisk teknik och med mjuk sida vad de erbjuder för att lära invånarna tekniska och digitala verktyg. Biblioteket såg till tidigt att kunna erbjuda många publika datorer, ett fritt wifi som gör att alla med egna hårdvaror kan koppla upp sig till deras nätverk och andra olika digitala tjänster som scanner och skrivare. Bibliotekschefen uttryckte sig så här:

[…] Men sen insåg vi ju att det kanske inte räckte med att ställa fram en massa datorer och andra hjälpmedel utan här behövdes det handledning. 172

Norrköping blev därmed ett av de första biblioteken att erbjuda individuell handledning, som innebär att man kan boka tid med någon ur bibliotekspersonalen och ställa olika frågor om både hård- och mjukvaror. Ända sedan arbetet med digital delaktighet började har man erbjudit korta kurser och handledningar i hur man skaffar en e-postadress, söker jobb, söker i bibliotekets

Norrköpings kommun, 2015 B, s. 4. 169 Intervju 2. 170 Intervju 3. 171 Intervju 2. 172

databaser och olika kurser i sociala medier. För Norrköping har det blivit viktigt att, utöver hårdvaran, även kunna erbjuda hjälp om hur man behärskar de digitala och tekniska verktygen. 173

Norrköpings biblioteksverksamhet erbjuder själva vissa digitala tjänster som bland annat e-böcker och andra medier. Dessa tjänster har en viss tröskel vid användningen vilket gör att bibliotekspersonalen lägger tid och energi på att hjälpa folk att komma över denna tröskel. Biblioteket anordnar vissa temakurser, med fokus på det digitala, som sätts ihop utefter vad det finns för behov och efterfrågan. Biblioteket är även alltid med under kampanjveckorna Get Online

Week och E-medborgarveckan, då biblioteket har extra fokus på digital delaktighet och gör olika

event med fokus på just det temat under de två kampanjveckorna. Under januari 2017 började även biblioteket med något som de kallar för ”teknikhjälpen” vilket är ett öppet drop-in som har öppet två timmar varje vecka, där invånarna kan komma och ställa frågor och få hjälp med tekniska och digitala verktyg. Biblioteket är eniga om att det är en viktig fråga:

Vi ser att det finns ett extremt behov och i linje med vårt uppdrag så ligger det på vårt bord att försöka hjälpa till med den här biten av digital delaktighet – det är en del av en demokratiseringsprocess. Det är stora ord som man gärna slänger sig med men det är faktiskt väldigt konkret – det är en demokratifråga. 174

I Norrköpings kommun har politiken bland annat valt att satsa på utbyggnad av bredband för att skapa inkludering i hela kommunen – i tätort och på landsbygd – för både privatpersoner och företag. Informanten menar på att ämnet om digital delaktighet finns på den politiska agendan – men kanske inte med just den rubriken. Däremot pratar man i kommunen mer om utbyggnad, förnyelse och utveckling snarare än att försöka få med de som står utanför den digitala delaktigheten. Kommunen arbetar även i ett projekt som kallas för Testmiljö Norrköping där man 175 bland annat har valt att satsa på att lära äldre, som är över 80 år, att använda surfplattor. Syftet är att äldre ska bli mer digitalt delaktiga för att bland annat kunna vara med i fler sociala sammanhang över nätet. Men detta projekt, med att lära äldre att använda surfplattor, gav också ett fysiskt 176 socialt utbyte då de fick träffa likasinnade i samma ålder och lära känna varandra samtidigt som de

Intervju 2. 173 Intervju 3 174 Intervju 5. 175 Intervju 5. 176

lärde sig att bli mer digitalt delaktiga. Informanten beskriver relevansen i att arbeta med dessa 177 frågor:

Det digitala handlar ju om inkludering. […] Risken är ju att man är, eller upplever sig som, exkluderad om man inte är med i digitaliseringen. Därför är det viktigt att jobba med digital delaktighet. 178

Norrköpings biblioteksverksamhet är ett av de lägst finansierade biblioteken i Sverige, men har valt i deras budget att satsa på publika datorer och kunna erbjuda kringtjänster kring digital delaktighet. Detta beror på bland annat på att biblioteken och deras arbete med digital delaktighet omskrivs i bibliotekslagen men även den regionala digitala agendan och i det regionala utvecklingsprogrammet:

Jag upplever nog att vi har ett mandat från politiken att jobba med digital delaktighet. […] För sju, åtta år sedan fick vi ett uppdrag från politiken att jobba med digital delaktighet och i de uppdragsplaner vi har står det bland annat att vi ska jobba med tillgänglighet och i det ingår den digitala delaktigheten. Men det krävs också att det finns en vilja och nyfikenhet hos bibliotekspersonalen att förbättra eller hitta nya vägar och vilja förmedla det till sin omgivning. Där har vi i Norrköping varit väldigt lyckosamma, vi har haft många som har varit intresserade av att jobba med digital delaktighet och kompetensutveckla både sig själva, annan personal och i förlängningen även besökare. 179

Informanten menar på att det även kan vara så att det är låg kännedom om att det finns ett digitalt utanförskap och att det är ett samhällsproblem. Det kan vara få att som vet om att det finns policyer, riktlinjer och lagar om digital delaktighet – både i politiken och tjänstemannamässigt. Informanten menade på som följande:

Att implementera något som man inte riktigt känner till är svårt. […] Det är ju inte den enda agendan som finns. Att man inte implementerar just den regionala digitala agendan betyder kanske inte att man inte jobbar med det, utan det finns många frågor man jobbar med utan att

Linköpings universitet. 2014. Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-2014. Institutionen för välfärds-

177

och samhällsstudier vid Linköpings universitet, s. 23. Intervju 5.

178

Intervju 2.

man är medveten om att det finns en riktlinje att jobba efter eftersom det finns så många olika riktlinjer och policyer. 180