6 ”Det finns behov, så det måste finnas lösningar!”
SAMMANFATTANDE TABELL EGEN KÄLLA.
9. Källförteckning
9.1 Tryckta referenser
Aabø, Svanhild. 2005. The role and value of public libraries in the age of digital technologies. I Journal of Librarianship and Information Science.
Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj. 2008. Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Studentlitteratur.
Berg, Kira. 2014. Slutrapport Digidel 2013, Östergötlands län.
Bertot, John Carlo., Jaeger, Paul T., Subramaniam, Mega., Taylor, Natalie Green och Thompson, Kim M. 2014. Digital Literacy and Digital Inclusion. Rowman & Littlefield Publishers.
Bertot, John Carlo och Jaeger, Paul T. 2009. E-government Education in Public Libraries: New
Service Roles and Expanding Social Responsibilities. I Journal of Education for Library and
Information Science.
Bertot, John Carlo., Jaeger, Paul T och McClure, Charles R. 2011. Public Libraries and the
Internet: Roles, Perspectives and Implications. Libraries Unlimited Inc.
Bertot, John Carlo., DeCoster, Elizabeth J., Jaeger, Paul T., Katz, Sarah M och Thompson, Kim M. 2012. The Intersection of Public Policy and Public Access: Digital Divides, Digital Literacy,
Digital Inclusion, and Public Libraries. I Public Library Quarterly.
Bryman, Alan. 2015. Samhällsvetenskapliga metoder. Oxford: University Press.
Christensen, Tom., Lægreid, Per., Roness, Paul G och Røvik, Kjell Arne. 2005. Organisationsteori
för offentlig sektor. Stockholm: Liber.
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena. 2012.
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts Juridik AB.
Gustafsson, Maria-Therese och Johannesson, Livia (red.). 2016. Introduktion till politisk etnografi. Malmö: Gleerups.
Hall, Patrik och Löfgren, Karl. 2006. Politisk styrning i praktiken. Malmö: Liber.
Hedlund, Gun och Montin, Stig. Governance som interaktiv samhällsstyrning – gammalt eller nytt i
forskning och politik. I Hedlund, Gun och Montin, Stig (red.). 2009. Governance på svenska.
Stockholm: Santérus Academic Press.
Hertting, Nils. Implementering: perspektiv och mekanismer. I Rothstein, Bo (red.). 2014. Politik
som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. Lund: Studentlitteratur.
Region Östergötland. 2016. Regional Digital Agenda Östergötland: Handlingsplan 2016.
Repstad, Pål. 2007. Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur. Ruiu, Maria Laura och Ragnedda, Massimo. 2016. Between digital inclusion and social equality:
the role of public libraries in Newcastle upon Tyne. I Library and Information research.
Teorell, Jan och Svensson, Torsten. 2007. Att fråga och att svara. Malmö: Liber.
van der Doelen, Frans C.J. The ”Give-and-Take” Packaging of Policy Instrument: Optimizing
Legitimacy and Effectiveness.I Bemelmans-Videc, Marie-Louise., Rist, Ray C och Vedung, Evert.
2006. Carrots, sticks & sermons. Transaction Publishers.
Vedung, Evert. 2016. Implementering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur.
Vedung, Evert. Policy Instruments: Typologies and Theories. I Bemelmans-Videc, Marie-Louise., Rist, Ray C och Vedung, Evert. 2006. Carrots, sticks & sermons. Transaction Publishers.
Åström, Joachim. 2004. Mot en digital demokrati? Teknik, politik och institutionell förändring. Örebro: Trio Tryck AB.
9.2 Internetreferenser
Berdik, Chris. 2015. Can ed-tech inequality be solved by roving buses with Wi-Fi and loads of
equipment? I The Hechinger Report, 2015-10-31. http://hechingerreport.org/can-ed-tech-inequality-
be-solved-by-roving-buses-with-wi-fi-and-loads-of-equipment/ hämtad 2017-03-02.
Bertot, John Carlo., McClure, Charles R and Jaeger, Paul T. The impacts of free public Internet
access on public library patrons and communities, 2008. http://mcclure.ii.fsu.edu/publications/
2008/The%20impacts%20of%20free%20public%20Internet%20access%20on%20public%20library %20patrons%20and%20communities.pdf hämtad 2017-01-05.
Carlsson-Kanyama, Annika., Eriksson, Björn och Lindén, Anna-Lisa. 2005. Efficient and inefficient
aspects of residential energy behaviour: What are the policy instruments for change? I Energy
Policy.
http://ac.els-cdn.com/S0301421505000583/1-s2.0-S0301421505000583-main.pdf?_tid=16b50b66- fa8a-11e6-8176-00000aab0f01&acdnat=1487938347_4c36e95ebdecc77d91b67ea2459ce9b9 hämtad 2017-02-24.
DigiDel, eMedborgarveckan. http://digidel.se/emedborgarveckan/ hämtad 2017-01-17. DigiDel. Get Online Week. http://digidel.se/gow17-2/ hämtad 2017-01-17.
DigiDel2013. 2013. Ökad digital delaktighet – Förslag från DigiDel2013. http://digidel.se/wp- content/uploads/2015/09/digidel_slutrapport_2013.pdf hämtad 2016-12-14.
Digitaliseringskommissionen. 2016. För digitalisering i tiden. http://www.regeringen.se/4af25c/ contentassets/f7d07b214e2c459eb5757cea206e6701/sou-2016_89_webb.pdf hämtad 2017-02-14. Europeiska kommissionen. 2010. A digital agenda for Europe. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/ LexUriServ.do?uri=COM:2010:0245:FIN:EN:PDF hämtad 2016-11-22.
Europeiska kommissionen. Digital single market. https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/ digital-scoreboard hämtad 2016-11-22.
Feltenius, David. 2010. Decentraliserad äldreomsorg under förändring. I Scandinavian Journal of Public Administration. http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/sjpa/article/viewFile/962/844 hämtad 2017-01-30.
Finndahl, Olle. 2013. En miljon svenskar vill inte använda internet. https://www.iis.se/docs/ digidel_rapport_2013.pdf hämtad 2017-03-23.
Finndahl, Olle. 2015. Svenskarna och internet 2015. https://www.iis.se/docs/ Svenskarna_och_internet_2015.pdf hämtad 2017-03-07.
Finndahl, Olle. 2016. Svenskarna och internet 2016. https://www.iis.se/docs/ Svenskarna_och_internet_2016.pdf hämtad 2017-03-07.
Holmlid, Stefan. 2009. Participative; co-operative; emancipatory: From participatory design to
service design. Conference Proceedings ServDes. http://www.ep.liu.se/ecp/059/009/
ecp09059009.pdf hämtad 2017-01-05.
Jæger, Birgit. 2012. New Frontiers in the Digital Divide: Revisiting Policy for Digital Inclusion. https://www.scss.tcd.ie/disciplines/information_systems/egpa/docs/2012/Jaeger.pdf hämtad 2017-02-14.
Kungliga biblioteket. 2016. Digitalt först med användaren i fokus: Biblioteket ger digitaliseringen
ett mänskligt ansikte. http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/Nationell%20biblioteksstrategi/Forslag
%20Digitalt%20f%C3%B6rst%20med%20anv%20i%20fokus_dnr%206.7-2015-1181.pdf hämtad 2017-02-27.
Linköpings universitet. 2014. Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-2014. Institutionen för välfärds- och samhällsstudier vid Linköpings universitet. http:// www.norrkoping.se/vard-omsorg/kvalitet-utveckling/puff/forskning-och-utveckling/ utvecklingsprojekt/Utvardering-av-projektet-TmN-oktober-2015.pdf hämtad 2017-02-01.
Löfgren, Karl. 2007. The Governance of E-government: A Governance Perspective on the Swedish
E-government Strategy. I Public Policy and Administration. https://www.researchgate.net/profile/
K a r l _ L o e f g r e n / p u b l i c a t i o n / 2 5 8 1 7 9 4 9 3 _ T h e _ G o v e r n a n c e _ o f _ E - government_A_Governance_Perspective_on_the_Swedish_E-government_Strategy/links/ 55b9416208aec0e5f43c311c.pdf hämtad 2017-02-14.
Löfgren, Karl. 2012. Implementeringsforskning – En kunskapsöversikt. http://malmo.se/download/ 18.d8bc6b31373089f7d9800026373/Karl+L%C3%B6fgren_Implementeringsforskning.pdf hämtad 2017-01-30.
Norrköpings kommun. 2015. Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2015-2018. https:// www.nsb.norrkoping.se/documents/10148/68623/biblioteksplan_2015-2018/555641d8-de80-4f8b- b046-e8bf09e24480 hämtad 2017-01-17 B.
Norrköpings kommun. 2016. Kultur- och fritidsnämndens uppdragsplan 2016. http:// www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/uppdragsplaner/kultur/kultur-fritidsnamnden.pdf hämtad 2016-11-22.
Norrköpings kommun. 2017. Kultur- och fritidsnämndens uppdragsplan 2017. http:// www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/uppdragsplaner/kultur/kultur-fritidsnamnden.pdf hämtad 2017-01-16.
Norrköpings kommun. 2015. Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 2015-2018. http:// www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/malomraden/Overgripande-mal-2015-2018.pdf hämtad 2016-11-22.
Norrköpings kommun. 2017. Norrköpings kommuns organisation. http://www.norrkoping.se/ organisation/kommunen/om-kommunen/organisationsbroschyr.pdf hämtad 2017-03-07 A.
Regeringen. 2011. IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. http://www.regeringen.se/ contentassets/6136dab3982543bea4adc18420087a03/it-i-manniskans-tjanst---en-digital-agenda-for- sverige-n2011.12 hämtad 2016-11-22.
Region Östergötland. 2016. Reglemente för Region Östergötland. http://www.regionostergotland.se/ PageFiles/287/Reglemente_for_RegionOstergotland2016-06-23.pdf hämtad 2017-02-14.
Region Östergötland. Välkommen till Region Östergötland. http://www.regionostergotland.se/ Funktioner/Lattlasta-webbsidor/Valkommen-till-Region-Ostergotland/ hämtad 2017-01-19.
Region Östergötland. Digital agenda för Östergötland 2014-2020.
h t t p s : / / w w w . r e g i o n o s t e r g o t l a n d . s e / P a g e F i l e s / 8 7 6 9 / Digital_agenda_for_Ostergotland_2014-2020.pdf hämtad 2016-11-22.
Region Östergötland. Regionalt utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland. 2012. http:// www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-och-landsbygd/ landsbygdsutveckling/RUP.pdf hämtad 2016-11-22.
Sandvikens kommun. Om kulturcentrum. https://sandviken.se/kulturfritid/kulturcentrum/
omkulturcentrum.4.31cc567714529846d7460c5.html hämtad 2017-01-05.
Statistiska Centralbyrån. Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016 och
efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/ Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/ hämtad 2016-11-22.
Statskontoret. 2000. The 24/7 Agency: Criteria for 24/7 Agencies in the Networked Public
Administration. http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2000-2005-english/
200041.pdf hämtad 2017-03-24.
Syssner, Josefina. 2015. Visioner som formar platsen – Om visionsdriven styrning i den lokala utvecklingspolitiken. I Geografiska Notiser. http://www.geografitorget.se/gn/nr/2015/bil/1-09.pdf hämtad 2017-02-24.
Svensk biblioteksförening. 2015. För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen
enligt lagstiftaren. http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2015/04/FOR-DET-
DEMOKRATISKA-SAM-UTSKRIFT.pdf hämtad 2017-01-17.
Svenska Unescorådet, Medie- och informationskunnighet. http://www.unesco.se/kommunikation/ medieutveckling-och-kapacitetsbyggande/medie-och-informationskunnighet/ hämtad 2017-01-16. Sveriges riksdag. Bibliotekslag 2013:801. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/ svensk-forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801 hämtad 2016-11-22.
Söderholm, Kristina och Wihlborg, Elin. 2014. Policy for Sociotechnical Transition: Implications
from Swedish Historical Case Studies. I Journal of Environmental Policy & Planning. http://
www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/1523908X.2014.965809?needAccess=true hämtad 2017-01-30.
Wiklund, Ann. 2012. Läns- och regionbiblioteken i kampanjen Digidel 2013, en delrapport för det
nationella arbetet, perioden januari-december 2012. http://regionvasterbotten.se/wp-content/
uploads/2012/08/Digidel_L%C3%A4gesrapport_2012.pdf hämtad 2017-03-23.
9.3 Muntliga referenser
Intervju 1. Intervju med utvecklingsledare för digital kompetens och projektledare för Digital
mediebuss, regionbiblioteket i Östergötland. 2017-01-11.
Intervju 2. Intervju med bibliotekschef, Norrköpings stadsbibliotek. 2017-01-18.
Intervju 3. Intervju med bibliotekarie och projektmedlem i Digital mediebuss, Norrköpings
stadsbibliotek. 2017-01-18.
Intervju 4. Intervju med regionråd, region Östergötland. 2017-01-20. Intervju 5. Intervju med kommunalråd, Norrköpings kommun. 2017-02-01.
10. Bilagor
10.1 Intervjuguide
Detta format användes till intervjuerna. Eftersom intervjuerna är semistrukturerade anpassas upplägget utefter varje informant samt så kan följdfrågor tillkomma på plats.
• Vad är din roll och befattning? (Vilken nivå verkar du på? Kommunal/regional?) • Varför är arbetet med digital delaktighet viktigt enligt dig?
• Berätta om er verksamhet när det gäller digital delaktighet, vad gör ni? Vad för åtgärder görs för att öka den digitala delaktigheten?
• Hur länge har ni arbetat med digital delaktighet?
• Vad får er att arbeta med digital delaktighet? Eget initiativ? Kommunen/regionen/staten? • Vad har biblioteket för roll i frågan om digital delaktighet? Varför?
• Hur ser du på biblioteket som aktör? Som offentlig plats? Vad är bibliotekets roll i dagens samhälle?
• Varför tycker du att du är digitalt delaktig och inkluderad? Vad använder du för tjänster/verktyg? Har du upplevt att du någon gång inte hänger med? Beskriv gärna och ge exempel!
• Vilka möter du i ditt arbete och hur uppfattar du att de inte är digitalt delaktiga? Vad behöver de hjälp med? Vilka frågor reser de? Har de lånekort?
• Vad ser du för specifika grupper som är utanför det digitala delaktigheten? Spelar ekonomiska resurser någon roll?
• Varför tror du att det är så svårt att implementera nationell lagstiftning om digital delaktighet? Som exempelvis bibliotekslagen § 2 och 7. Men även nationella, regionala och lokala policyer som till exempel digitala agendor?
• Vad hände i det lokala projektet Digital mediebuss i Östergötland och hur adresserade projektet problemet med ojämlik digital delaktighet? Utfall av projektet?