Biblioteksplanerna & (icke-) användare

Både i inledningen och i det teoretiska avsnittet i denna uppsats finns det argument som talar för att det borde finnas en strävan hos folkbiblioteket att vilja nå fler och nya användare;

användarstatistiken sjunker och behovet av finansiering verkar avgörande för bibliotekets framtid. Bland annat skriver Höglund och Klingberg (2001) att bibliotekens framtid hänger på att tillfredsställa nya tekniska behov ihop med en användarbaserad styrning, och Svensk

Biblioteksförening (2014) menar att användarna bör involveras i verksamhetens utveckling med hjälp av olika kvantitativa mätmetoder för att säkra en hög användaraktivitet i framtiden. På grund av detta fanns det innan granskningen av biblioteksplanerna, en förväntan att det redan fanns etablerade metoder och praktiska exempel på hur verksamheter kan utvecklas för att nå icke-användare, och det största fyndet blev just bristen på detta. Trots att det i

dokumentundersökningen av biblioteksplanerna tydligt framgick att användarperspektivet är viktigt för respektive filials utveckling, så var det endast fem planer som uttryckligen nämner icke-användare.

Det kan finnas flera anledningar till denna paradox, men den troligaste tolkningen är en brist på kunskap om gruppen icke-användare från bibliotekens sida. Detta påstående är inte att förväxla med att folkbiblioteken inte är användaranpassade, tvärtom syns flera tydliga exempel i

biblioteksplanerna på hur de arbetar för att göra biblioteken mer användarvänliga. Bodelsson och Jacobsson (2008) visar i sin studie att bibliotekschefer har svårigheter att samla och utvärdera data om användarna i utvecklingsprocesser på grund av bibliotekets abstrakta

för sig själva och endast använder befintliga användare som målgrupp i undersökningar kring utvecklingsfrågor, vilket i sin tur leder till att icke-användarna och deras åsikter inte syns. Detta kan styrkas med vad som skrivs i de biblioteksplaner som redovisar praktiska tillvägagångssätt för att involvera användarna. Bland annat nämns enkäter, öppna diskussionstillfällen och förslagslådor, samtliga metoder som endast engagerar personer som redan är användare på biblioteken. Flera av de utvecklingsområden som sedan identifierades i dokumentanalysen är på liknande sätt framtagna med ett perspektiv från befintliga användare. Till exempel är

tillgängligheten i form av meröppet en klar aktuell fråga för de som redan använder sig av biblioteket; har du inte varit en aktiv användare på över tre år, är chansen liten att du skulle påverkas av att ditt kommunala bibliotek hade öppet oftare och längre. Figuren nedan illustrerar den ”onda cirkel” som detta fenomen skulle kunna innebära för folkbibliotekets utveckling gentemot icke-användare.

Figur 5: Illustration över möjligt fenomen som kan försvåra folkbibliotekets utveckling gentemot icke-användare.

BTJ (2006) skriver att en åldrande bibliotekspersonal kan vara en bidragande faktor till att folkbiblioteket har svårigheter att utvecklas, då man enligt tradition anser att folkbibliotekets uppgift framförallt är att verka litteratur- och informationsfrämjande. Enligt Hedemark (2009) förändras synen på folkbibliotekets roll i samhället hela tiden, och enligt Andersson och Skot- Hansens modell (1994) har bibliotekets identitet som informationscentrum bytts ut till

innovationscentrum, vilket pekar på att nya användare vill se folkbiblioteket i en annan roll än tidigare. Alltså skulle det kunna antas att befintliga användare av folkbiblioteket ÄR användare av de gamla traditionella anledningarna, och har därför en viss syn på bibliotekets roll som litteraturförmedlare. Genom att endast göra undersökningar på hur dessa befintliga användare

önskar utveckla folkbiblioteket ökar risken att det blir svårt gå utanför boxen för att kunna nå nya användare.

Både i resultatet av enkäten och intervjuerna syns det tydligt att de åtgärder som folkbiblioteken tar för att nå sina användare inte påverkar varken användare eller icke-användare särskilt mycket, vilket kan tolkas som att undersökningarna som ligger till grund för dessa

utvecklingsområden är bristande i verklighetsanknytning och därmed kunskap om målgrupper. Detta stödjer vad tidigare forskare sagt i ämnet om att det finns ett behov av mer kvalitativ forskning i ämnet, om inte annat för att få ett större perspektiv på frågan om hur folkbiblioteket kan nå nya användare. På flera sätt visar dokumentanalysen att folkbiblioteken gärna arbetar användaranpassat på de befintliga användarnas villkor. Det vill säga att användarperspektivet som folkbiblioteken har i sina utvecklingsplaner är framtagen ur mätningar och undersökningar om redan befintliga användare, samtidigt som utvecklingsområdena är anpassade därefter. Detta leder i sin tur till att det upplevs en okunskap kring hur icke-användare ska nås och kunna involveras i verksamhetsutvecklingen.

Å andra sidan skulle det också kunna tolkas som att icke-användarna faktiskt inte är en prioritet för folkbibliotekets i sin verksamhetsutveckling. Enligt Anderson och Skot-Hansens (1994) modell fyller folkbiblioteket en funktion för samhället i form av fyra olika roller, och modellen är baserad på de traditionella uppfattningar som finns om folkbiblioteket. En av rollerna biblioteket har är som socialt center, framförallt för utsatta grupper i samhället, och i bibliotekslagen framgår det tydligt att folkbibliotekets användarfokus ska ligga på de prioriterade målgrupperna nyanlända, funktionsvarierade och barn. Eftersom det redan finns utarbetade metoder för bibliotekens verksamhetsutveckling för dessa målgrupper, kan det innebära att användaranpassningen i praktiken stannar där. I samband med att det redan upplevs svårigheter för mätmetoder och undersökningar kring användarnas aktivitet och önskemål, kan nya målgrupper troligen uppfattas som för stora projekt för biblioteken att ta sig an i sina utvecklingsplaner. Icke-användare är en heterogen grupp som det inte utförts mycket

undersökningar och studier på, vilket gör att det skulle krävas stora satsningar från bibliotekens sida för att göra dem till en prioriterad målgrupp. Även denna tolkning går att koppla till vad tidigare forskning säger om att det finns ett behov av kvalitativ forskning om bibliotekets icke- användare; en ökad förståelse och kartläggning för icke-användares uppfattningar om

biblioteken hade kunnat vara en god grund för vidare kvantitativa undersökningar som sedan kan fungera som underlag till målformuleringar i vidare användaranpassad