Varför avstå? I koppling till biblioteksplanerna

Vidare fick de intervjuade öppna frågor kring de fem kategorier av utvecklingsområden som identifierats i dokumentundersökningen av biblioteksplanerna. Samtliga hade tidigare svarat på online-enkäten, och de kommande presenterade svaren är en uppföljning av samma frågor i en

varför -form.

Samtliga svarade nej på frågan om de upplevde att folkbiblioteket i deras hemkommun marknadsför sig synligt. Däremot uppger A att hen ”troligtvis har sett någonting om ett event

för ensamkommande barn på folkbiblioteket”, och E säger att hen ”kanske har sett någon plansch någon gång, men det är inget jag funderat på”. För att få en uppfattning kring i vilken

grad respektive filial når sina kommuninvånare överhuvudtaget fick de intervjuade frågan om vilken kunskap de har om vilka tjänster som erbjuds på folkbiblioteket i deras hemkommun. A och C visste att det fanns en caféverksamhet i koppling till deras folkbibliotek. A uppgav även att folkbiblioteket i sin hemkommun hade ett mindre galleri och en speciell avdelning som erbjuder studievägledning. D, som har minst relation till folkbiblioteket av de intervjuade då hen inte besökt eller varit aktiv användare på närmare 20 år, uppgav att hen endast vet var

folkbiblioteket i sin nya hemstad ligger för att ”någon, någon gång har pekat ut det för mig när

vi gått förbi” och gissade att ”det antagligen finns ett café, kanske en datorhörna och kanske någon loungedel där man bara kan hänga”. Att de intervjuade har så pass lite kunskap om

folkbiblioteket visar att det finns en tydlig brist på marknadsföring från samtliga folkbibliotek i de kommuner där de intervjuade bor, och samtliga hade i enkäten svarat att de troligtvis inte, eller inte skulle besöka eller använda sig av folkbiblioteket oftare om de haft en synligare marknadsföring. Även svaren på frågan kring inställningen till meröppet pekar på att

folkbiblioteket brister i sin marknadsföring. De intervjuade fick frågor kring öppettiderna hos folkbiblioteket i respektive kommun, och sedan om ökade öppettider hade påverkat deras aktivitet samt varför de svarade som de gjorde. Ingen av de fem intervjuade hade kunskap om öppettiderna, och ingen av dem skulle besöka eller använda sig av folkbiblioteket oftare om öppettiderna förlängts. A svarade att ”ställen som biblioteket tycker jag ska ha en fast öppettid.

Så fort de börjar ändra i öppettiderna och jag inte kan ha dem i huvudet så tappar jag intresset för att gå dit, och det har de redan gjort en gång”. Intervjupersonerna hade olika långt till

respektive bibliotek från hemmet, men var samtliga medvetna om funktionen med bokbussar, och ingen av dessa faktorer påverkade deras inställning till folkbiblioteket. Ur dessa svar kan vi se att de första två utvecklingsområdena marknadsföring och tillgänglighet inte lockar icke- användarna att bli mer aktiva biblioteksanvändare, och att de inte heller påverkar vilken inställning de har till folkbiblioteket.

Den del av intervjuerna som behandlade frågan om folkbibliotekets digitala bestånd blev kort. Av de fem intervjuade var det endast C som läste e-böcker, vilka hen konsumerade genom en prenumenanttjänst och inte kunde se någon anledning till att sluta göra det. Samtliga intervjuade konsumerade även film och musik genom olika prenumenanttjänster och skulle inte bryta sina vanor oavsett hur mycket folkbiblioteket utvecklade sitt digitala utbud då det nuvarande alternativet enlig E är ”bekvämt, billigt och lättillgängligt”. Vidare visade analysen av biblioteksplanerna att folkbiblioteken har planer på att utveckla det fysiska rummet, och på så sätt locka fler att arbeta, studera eller använda bibliotekets lokaler till programverksamhet och möten. Intervjupersonerna fick frågan om de ofta sökte sig utanför hemmet eller arbetsplatsen för studier eller arbete, och även om de hade kunnat tänka sig att sitta på biblioteket i detta syfte.

A och E uppger att de gärna sitter på ett café eller liknande för att komma bort från arbetsplatsen/skolan. B, C och D gör det inte. Ingen av intervjupersonerna hade varit intresserade av att använda folkbibliotekets lokaler för arbete eller studier, men av olika anledningar. B, som under hela intervjun har uttryckt ett allmänt ogillande gentemot

folkbiblioteket på grund av miljön och stämningen säger att ”jag hade inte gått dit om någon

tvingat mig, det påminner alldeles för mycket om skolan; man måste vara tyst och bete sig på ett visst sätt”. A och E svarade båda att de hellre sitter på ett café eftersom ”man vet vad man får”.

Just denna fråga gav upphov till starka reaktioner hos de intervjuade, vilket både syntes i kroppsspråk och i svar. D sa att hen ”inte tycker om stämningen, för man måste bete sig och

vara tyst, plus att det är gammalt och sunkigt”. Vidare sa A att ”det är för litet, för gammalt och inte uppdaterat. Jag kan tänka mig att gå dit för ett ärende, men jag vill inte vara där”.

Ingen av intervjupersonerna såg sig som några större konsumenter av gratis kultur- och informationsaktiviteter. Däremot fick de uppföljande frågor om vanor kring

informationsinhämtning till praktiska vardagsfrågor samt åsiktsbildning i samhällsfrågor eftersom det upplevdes vara ett ämne de alla fem fastnade vid i samtalet. Samtliga svarade att nyheter i dagstidningar och nyhetssändningar på TV var den mediekanal som påverkade deras ställning till samhällsfrågor mest, ihop med att lyssna på debatter och folk i sin omgivning. Fortsättningsvis upplevdes det att A, B, D och E uppvisade en osäkerhet kring var man egentligen hämtar information till olika vardagsfrågor såväl som politiska frågor samt att personlig källkritik är ett problemområde. Inom begreppet vardagsfrågor talades det bland annat om ekonomiska frågor som att till exempel köpa hus, starta företag eller andra investeringar, men även frågor om sjukvård och hälsa, resor och juridiska frågor. A säger att hen ”vet ju

ungefär var jag hittar information på basnivå, men mer avancerad information typ om

sjukdomar och sånt, det vet jag inte var jag ska vända mig med. Jag litar absolut inte på nätet, och jag kan inte avgöra vilka personer jag kan lita på där heller. Oavsett vem som hade gett mig den informationen så hade jag ju ifrågasatt den”. Fortsättningsvis menar E hen ”vet att det finns vissa ställen man kan vända sig till, om jag typ behöver hjälp med deklarationen och sånt. Men alla stora beslut som kräver flera steg vill jag gärna ha mycket information om och hjälp med. Hade det funnits ett ställe där jag fick one-to-one praktisk hjälp hade jag lätt gått dit, eftersom jag inte gillar att läsa. Även om det i frågan upplevdes finnas intresse för en objektiv

aktör som informationsförmedlare, hade ingen av intervjupersonerna velat utnyttja

folkbibliotekets informationsaktiviteter. Bland annat uppgav C att hen redan har en dator och en mobiltelefon och därför inte ser något behov av folkbibliotekets informationstjänster.

Sammanfattningsvis pekar resultatet av intervjuerna på att det finns flera skäl till att icke- användarna avstår folkbiblioteket i koppling till de fem kategorierna av utvecklingsområden. Det finns överlag en okunskap hos icke-användarna ifråga om vilka tjänster som folkbiblioteket erbjuder, till synes på grund av dålig marknadsföring från bibliotekets sida, men också för att de intervjuade har olika personliga erfarenheter av biblioteket som gör att de har en klar

uppfattning om vilken roll det har för dem. Meröppet och bokbussar påverkar inte icke- användarnas inställning till folkbiblioteket eftersom de knappt har en relation till respektive kommunala filial som det är. Det finns inget intresse hos icke-användarna att utnyttja folkbibliotekets mediebestånd (digitalt eller analogt) eftersom de uppger sig kunna få tag på samma medier via enklare förmedlingar som till exempel prenumenanttjänster. Svaren pekar också på att det finns ett ogillande mot folkbibliotekets lokaler av olika anledningar då frågorna kring detta väckte starka reaktioner hos de intervjuade. Bland annat upplevs lokalerna vara förlegade vilket gör att ingen av de intervjuade kan tänka sig att arbeta eller studera där, samtidigt som de tycker att miljön och stämningen är stel och jobbig att befinna sig i då man

”måste bete sig på ett visst sätt”. De intervjuade söker sig i dagsläget inte till gratis kultur- och

informationsaktiviteter, medan svaren även visar att det finns ett visst behov av fler objektiva informationskanaler när det kommer till vardagliga frågor. Däremot upplevs det inte finnas något större intresse för att bli mer aktiva biblioteksanvändare om folkbiblioteket i respektive kommun anordnade fler informationsaktiviteter. Gemensamt för samtliga intervjuade icke- användare är att de framförallt förknippar folkbiblioteket med studier och skola, och har en allmän uppfattning om att bibliotekets huvudsakliga uppgift är att förse olika målgrupper med böcker i analog form.