Bibliotheca Alexandrinas roller och värderingar

som är skrivet, i synnerhet om det första Alexandria-biblioteket och själva staden. Den digitala aspekten har stor betydelse då mycket omvandlas till elektronisk media för att kunna bevaras för eftervärlden.

De tillgängliggörande och identifierande rollerna finns också med i ansträngningarna. Samlingen kunde naturligtvis vara ännu större och mer varierad, men det som finns är inordnat i en ”pyramid av kunskap”, och därmed torde man på plats kunna identifiera den information man söker. Dessutom är samlingen inlagd i en modern bibliotekskatalog. Genom sökningar har vi upptäckt att katalogen är enkel att använda, och att den inger en märklig känsla av att befinna sig på ett närbeläget avstånd, trots att det råder otaliga mil mellan Sverige och Egypten. Strävan efter att BA skall vara ett fönster, såväl ut som in mot omvärlden, visar konkret att målet inte är ouppnåeligt. Dessutom finns BA:s hemsida som omsluter betraktarens intention om att BA är tillgänglig för hela världen. Här kan man ta del av olika aktiviteter i Egypten, och i synnerhet aktiviteter som BA anordnar. Genom länken Eternal Egypt kan alla som besöker hemsidan få information om det gamla Egypten, även om man i denna del inte belyser övriga arabområden. Men också den ambitionen finns där, bland annat genom Academica Bibliotheca Alexandrina och Arab Reform Forum. Dessa två projekt är ytterligare exempel på BA.s mål att vara fönstret mot resten av världen och en samlingsplats för forskning och kultur. Återigen speglar ny teknik in då tillgången av hemsidans information, såsom exempelvis föreläsningar, inte hindras av antalet fysiska dokument.

Att samlingen är inordnad i en pyramid av kunskap må göra samlingen enkel att hitta i. Vad man däremot kan fundera på är klokheten i var i pyramiden ämnena är i inordnade. I botten av pyramiden, vad all annan kunskap vilar på och vad man valt att kalla kunskapens rötter, finns filosofi, religion, historia och geografi. Åtminstone tre av dessa ämnen är humaniora, och där det inte finns någon exakt ve tenskap. Pyramiden fortsätter sedan med andra humanioraämnen såsom litteratur och konst. Ändå har man valt att bygga på dessa ämnen för att sedan arbeta sig uppåt för att till slut komma till sådana ämnen som data och annan ny vetenskap. Författarna anser att spekulationerna om nivåerna i pyramiden kan utgå från två stråk. Den ena är att samlingen är uppbyggd utifrån vad man ser som de viktigaste ämnen varpå all annan kunskap vilar, alternativt att man har velat ha samma ämnen som antikens bibliotek, det vill säga de ämnen man med någorlunda säkerhet slagit fast har funnits. Det andra stråket härrör sig från byggnadens arkitektur. Man har velat hålla undan de inexakta humanistiska ämnena på bottenplanen under mark för att lyfta fram de nya kunskaperna i den ljusa delen av biblioteket, nära takets microchiputformning.

När det gäller den symboliska aspekten så anser vi att den haft stort inflytande för BA:s återuppbyggnad. Egypten har under långt tid haft ambitionen att vara det ledande landet i arabvärlden. BA med sina anor från antikens dagar är naturligtvis något som skänker status och prestige. Man kan nästan säga att det är ett inofficiellt nationalbibliotek då det satsats speciellt inom det egna och det närmaste geografiska områdets kulturarv.

En värdering viktig för bibliotek är attityden till utbildning. Här har vi kunnat skönja att en förändring har skett, vilket ökningen av läs- och skrivkunnigheten är ett exempel på. I och med detta har också intresset för litteraturen ökat. Satsningen på att alla invånare skall ha rätt till denna kunskap har utfallit väl och mycket beror på en kombination av

menar att detta har resulterat i att utbildning och litteratur värderas högre än vad det gjorde tidigare. Detta ökar givetvis bibliotekens förutsättningar för att få stöd, vilket visas av fler satsningar på biblioteken. UNESCO:s biblioteksmanifest visar mål som överensstämmer med de mål som finns även för BA. Det som i första hand utmärker detta är läskunnighet, utbildning, information och kultur. Det är möjligt att UNESCO:s manifest kan ha bidragit till att fastställa en del av målen för BA. Detta torde ha varit en bidragande möjlighet för tillblivelsen av BA.

I förlängningen har detta även dragit med sig en positiv inställning till teknik, vilket visas av att BA gjort ansträngningar inom digital media. Det tar sig i uttryck genom att vara en speciell punkt i de mål som är uppsatta. Konkret innebär det bland annat samlingar i elektronisk form, webbsida och en modern bibliotekskatalog, vilket möjliggör bra tillgänglig- och sökbarhet av samlingens dokument. Detta passar bra in i målen att vara ett fönster både in och ut för Egypten mot världen och vice versa.

Värderingen att vara till för alla är också närvarande även om den i första hand begränsar sig till att vara för dem som kan betala. Men man har försökt satsa också på mindre och marginella grupper varav kanske samlingen för blinda är den mest utmärkande.

I värderingen angående sanning och sökandet efter sanning, existerar även ämnen som censur och yttrandefrihet. Skepticismen fanns hos många, speciellt i projektets början, vilket inte enbart gav sig i uttryck av kritik angående bygget i sig. Kritiken som riktades mot bygget ink luderade även vissa farhågor när det gällde yttrandefriheten och censuren. Vi har sett att såväl yttrandefriheten och censuren har gått upp och ner i det egyptiska samhället. Sålunda anser vi att det har varit befogat att undra över hur ett land, som inte tillåter att makthavare kritiseras, kan ha ett öppet bibliotekssystem. Professor El-Abbadi, som har riktat mycket kritik över BA:s utveckling, är emellertid inte särdeles orolig för detta. Måhända utger organisationen med utländska medlemmar ett starkt och tryggt intryck när det gäller yttrandefriheten och censuren. Att Salman Rushdie ingår i samlingen torde också ha bidragit till denna syn när det gäller yttrandefriheten och censuren. Vår åsikt är också att detta i hög grad är förenlig med visionen och målet att vara ett fönster mot omvärlden och omvärldens fönster mot Egypten och hela arabområdet. Dock har detta mål vissa fläckar som att många gick miste om invigningen av BA, och att de egyptiska journalisterna har fått ett snävare arbetsfält på senare tid.

Som forskningscentra strävar BA efter värderingar som visar sanningen och sökandet efter sanningen. Strävan uttrycker viljan att nå den verkliga sanningen eller vad som kan vara det. Dock tycks det som om investeringar inom forskning emellertid inte har kommit igång förrän på senare tid i och med Mubarak City for Scientific Research & Technology och den 12-åriga strategin som utarbetats. Den sistnämnda är visserligen så pass ny att det känns oundvikligt att spekulera i om det inte är BA som har bidragit till strategins tillkomst än tvärt om. Oavsett vilket, torde BA ändå vara tillräckligt behjälplig som mötesplats för strategins delmål när det gäller samarbetet mellan forskare.

fulländad, har Egypten ändå kommit långt i sin strävan om att BA skall vara Egyptens fönster mot världen.

Vad som dock kan hindra BA:s ambition att vara egyptiernas fönster ut mot världen är medlemsavgifterna. Vi menar att det utestänger människor som inte har de ekonomiska förutsättningarna och därmed kan försvåra ambitionen om att BA skall vara egyptiernas fönster mot världen, eftersom det inte är alla egyptier som räknas. Det förhindrar visserligen att till exempel hemlösa utnyttjar BA som hemvist, men att människor tvingas betala avgifter för att kunna besöka bibliotek är inte förenligt med UNESCO:s folkbiblioteksmanifest.

Frågan som kan ställas i och med alla dessa satsningar som BA har gjort, är vilken inriktning som gäller för BA. El-Abbadi ville från början ha ett forskningscenter, och även om det tillhör ett av delmålen för BA och därmed finns kvar, menar El-Abbadi, att den kulturella aspekten i nuläget har fått för stor betydelse. Dock kan både forsknings- och kulturinriktningen sägas tillhöra American Library Associations konservativa inriktning. Samtidigt finns även folkbiblioteksaspekten där BA vill vara till för alla. Avsikten finns att BA skall vara till för allmänhetens bästa och att alla landets medborgare skall kunna läsa och skriva. Vi kan därför säga att både den sociala aktivismen och konservatismen är närvarande. BA är med andra ord ett hybridbibliotek, för att använda Seralgeldins ord.