Sida - Swedish International Development Cooperation Agency

Den statliga myndigheten Sida tillhör UD, och är styrelsen för internationellt utvecklingsarbete. Sida arbetar självständigt inom de ramar som riksdagen och regeringen sätter upp. Riksdagen och regeringen bestämmer de ekonomiska ramarna som Sida ska arbeta efter, och vilka länder som Sverige och därmed Sida ska, såväl samarbeta med som vilken inriktning det ska ha. Sidas huvudkontor har sitt säte i Sverige. I de utlandskontor som finns i ett 50-tal lände arbetar både lokalanställda och utresta från Sverige och har ansvaret för kontakterna med samarbetsländerna. Det nuvarande Sida bildades 1995. Det var en sammanslagning av Sidas föregångare, SIDA och de mindre biståndsmyndigheterna SAREC, Swedecorp, BITS och Sandö u-centrum (Sida, 2005).

1962 röstade riksdagen ja till biståndsproposition, som hade tillkommit av en arbetsgrupp med Olof Palme i ledningen. Sveriges dåvarande statsminister Tage Erlander, hade givit dem uppdraget att utreda biståndsfrågan. Målet för det svenska biståndet var att höja fattiga människors levnadsnivå, vilket fortfarande gäller. De tre motiv som biståndet skulle ha och som blev vägledande för den framtida inriktningen av biståndet, var ”fred/säkerhet, solidaritet och handelsutbyte” (Ibid.). Tre år senare, 1965, bildades SIDA och insatserna koncentrerades de första åren till länder som bland annat överensstämde med Sverige rent kulturellt, men det berodde även på politiska motiv och tidigare kristna missioner (Ibid.).

1978 gjordes kompletteringar angående det övergripande målet, som var att de fattigas levnadsnivå skulle höjas. De fyra delmålen var

• Resurstillväxt

• Ekonomisk och social utjämning • Ekonomiskt och politiskt oberoende

• Demokratisk samhällsutveckling (Sida, 2005)

Men genom en strategi för landsbygdsutvecklingen ändrades biståndets inriktning två år senare, 1980, vilket innebar ökade resurser för den fattigaste befolkningen, bland annat Etiopen och Moçambique. Under detta första årtionde började såväl Sverige som de flesta västliga givarländer att stödja Världsbankens och Valutafondens program. Tanken med detta var att ekonomin för u- länderna skulle stabiliseras och liberaliseras. Ett femte biståndsmål tillkom 1988: ”en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg av miljön” (Sida, 2005). När Berlinmuren föll, 1989, startade ett utvecklingssamarbete med Öst- och Västeuropa, och för detta tillkom en särskild budget tre år senare, 1992. Det nuvarande Sida bildades således ytterligare tre år senare, 1995 (Sida, 2005).

Sida startade med U-hjälp, ett begrepp som kom till på 1970-talet och som under 1980-talet ändrades till bistånd, för att årtiondet efter få benämningen utvecklingssamarbete. Samarbetsländer var ett ord som började användas. Själva ordet samarbete uttrycker en samhörighet, och som det även står på Sidas hemsida: ”jämbördighet” (Sida, 2005). I detta århundrade, 2000-talet, vill Sida vidga begreppet eftersom samhället idag är alltmer globaliserat. Organisationen menar att begreppet handlar mer om ”politik för en global utveckling” (Ibid.).

Eftersom delegationen under inventeringsresan i januari 2002, fann att planerna hade förbättrats sedan det förra besöket, var delegationens rekommendationer att Sida skulle hjälpa till. Ansökan om projektmedel till BA, ankom till Sida 2002-05-06 och beskriver projektets målsättning och genomförande. Här understryks vikten av att en barn- och ungdomsverksamhet kommer i gång, och att det på lång sikt ska utgöra ett kunskapscentrum och inspirera till en vidare utveckling av barn- och ungdomsverksamhet i hela Egypten och MENA-regionen som området i Mellanöstern och Norra Afrika kallas. Andra, för projektet viktiga mål, innefattar ett väl utvecklat biblioteksdatasystem och välutbildad personal (Ansökan om projektmedel till

Bibliotheca Alexandrina (FAS 1), 2002).

Sida gjorde bedömningen att delegations rekommendationer var relevanta, och att även GUB skulle kunna få bra erfarenheter från biståndsarbetet. Inte minst det faktum att projektet låg i linje med Sidas mål var också av betydelse, både i Sidas syn på det geografiska området samt Sidas kulturutvecklingsmål. Initialt fick man en budget 989 000 kronor (Initialstöd till ett kompetensutbyte m.m. mellan Göteborgs

universitetsbibliotek och Alexandriabiblioteket, 2002).

Det blev således Göteborgs universitet som kom att bli spindeln i nätet för projektet. KB - Kungliga Biblioteket, ansåg inte att de hade tillräckligt med tid för att bli involverade i ett nytt projekt. Skälet var deras tidigare inblandning med andra Sida-projekt. Projektet gick därför istället till Göteborgs Universitetsbibliotek där Nordstrand vid denna tid var chef. Andra beslut som fattades var att Bibliotekshögskolan skulle hjälpa till med utbildning och Kungälv med utvecklingen av ett barnbibliotek, berättar Nordstrand (2005-09-20). Angelica Schneidler-Larsson, 1: e bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek och tidigare projektledare för projektet, menar att GUB:s involvering även berodde på att de allra flesta av huvudaktörerna fanns i västra Sverige, och att det därför var mest praktiskt att placera samlingsplatsen vid Göteborgs universitet.

Men kompetensen spelade också en betydande roll och Schneidler poängterar att ”En annan viktig orsak var att vi hade kompetensen för det vid den tiden mest skriande behovet hos BA, nämligen biblioteksdatasystemet och optimeringen av dess funktioner” (Zorn, 2003, s. 18) vilket också poängteras av Lena Isaksson, systemansvarig vid Göteborgs universitetsbibliotek och sedan 2004 koordinator för Sida:s SWEBA-projekt. Isaksson blev tillfrågad av Nordstrand om hon ville åka till Alexandria och hjälpa till med BA:s bibliotekssystem. ”Det var i maj 2002” berättar Isaksson och jag ” fann att hjälpbehovet var stort och att mina kunskaper från implementationer av VIRTUA [datasystemet] i Göteborg kom väl till pass…” (2005-10-24).

I lägesrapporten för april 2002 (Ansökan om projektmedel till Bibliotheca Alexandrina

(FAS 1), 2002) understryks också vikten av Sveriges, och i detta fall, Isakssons viktiga

roll i sammanhanget:

[…] Isaksson […] har kontakt bl. a. Med systemansvariga för biblioteksdatasystemet. Hon har lagt ner arbete på att analysera, kommentera frågor och problem, som rör systemet. Frågorna har formulerats av ansvariga bibliotekspersoner. Hon reser ner i början av

maj för att arbeta med konvertering, katalogposter samt genomföra viss utbildning av berörd personal. (Ibid., s. 2)

Det är i synnerhet kompetensen av datasystem som Isaksson bidrar med och några problem att handskas med BA:s datasystem torde inte föreligga eftersom Göteborgs universitetsbibliotek och BA använder samma datasystem vilket även universitetsbiblioteken i Lund och Uppsala gör (Isaksson, 2003-04-14). På frågan om hon är ensam ansvarig när det gäller BA och Sveriges hjälp med datasystem, svarar Isaksson att det för närvarande inte finns någon annan svensk insats på IT-området, så vitt hon vet. Däremot, menar Isaksson, är Sverige inte det enda landet i världen som bidrar med IT- insatser. BA samarbetar med flera andra länder när det gäller IT och att det finns många olika projekt som är på gång just inom den avdelningen, säger Isaksson. SWEBA:s (se kap. 7.3) insatser när det gäller webbutveckling och digitalisering har till exempel fler än jag haft hand om, menar Isaksson (2005-10-24).

För Sida är det barn och ungdomar som skall komma i det främsta rummet, vilket resulterade i att de svenska aktörernas satsning först och främst inriktades på barn- och ungdomsverksamheten skriver Zorn (2003, s. 18). Insatserna för barn- och ungdomsverksamheten påbörjades till viss del ganska snart efter den första resan till BA, visar dokumentet angåendeansökan om projektmedel:

En del insatser har redan påbörjats. Elisabeth Lundgren har sedan resan i januari fortsatt kontakterna med såväl bibliotekschefen Layla Abdelhady samt barn- och ungdomsbibliotekarier vid BA. Material och dokumentation om inredning m.m har samlats in och skickats ner till BA. Ett 50-tal barnböcker på arabiska har inköpts och är nyligen ivägsända. (Ansökan om projektmedel till Bibliotheca Alexandrina (FAS 1), 2002)

I november 2002 gjordes ett ny resa för att se över behoven. Denna gång var det Jon Erik Nordstrand, Angelica Schneidler-Larsson, Lena Isaksson, Elisabeth Lundgren, Johan Mannheimer och Christina Persson som reste. De träffade bland annat BA:s chef Ismael Seralgelding och Layla Abdelhady. Det framgick bland annat att BA beslutat att upprätta separata konton för UNESCO, egyptiska staten och donationerna. Man diskuterade även vilka områden som skulle vara med i ansökan till Sida (Report on a

visit to Bibliothca Alexandrina November 3-5, 2002).

En ny ansökan på en treårsperiod med början 2003 inkom till Sida i början av samma år. Undertecknad av Jon Erik Nordstrand kom ansökan åter igen från Göteborgs universitetsbibliotek, och denna gång hade projektet döpts till SWEBA – Sweden and BA Library Development Project. Målet för projektet anges som ”… to support the BA in creating a modern public library being able to integrate cultural and scientific activities in a library setting.” (SWEBA Project Sweden and BA Library Development

Project): Application for Sida support to the Bibliotheca Alexandrina for the years 2003-2005, 2003). Prioriterade mål är

1. To contribute to a children’s and young peoples library that will serve as a model library for other libraries in the MENA Region 2. To raise the level of education, promote competence development

and ensure further education of the librarians of the BA within different sectors

3. To further develop different IT activities in the library related to the library information system, web issues and digitisation of manuscripts

4. To support and contribute to a sustainable library environment by establishing cooperation and networking on a regional level (Ibid.).

I huvudsak ville man satsa på följande områden: barn- och ungdomsavdelningarna allmän utbildning av personalen, bibliotekssystemet, BA:s webbsida och digitalisering. För detta ansökte man 15 miljoner kronor (Ibid.).

I Sidas bedömning ansåg man även denna gång att projektet passade in i Sidas syn på att utveckla demokrati och de mänskliga rättigheterna i området. Man var även av åsikten att potentialen till gott resultat fanns då man ansåg att den svenska personalen var kunnig, hade internationell erfarenhet, kontakter med BA fanns sedan den förra ansökan, och BA:s stora intresse för barn- och ungdomsavdelningarna. Sida godkände GUBs ansökan på 15 miljoner (Stöd till ett kompentensutvecklingsprogram mellan

Göteborgs universitetsbibliotek och Alexandriabiblioteket, 2003). Några problem med

att få ansökan beviljad förekom inte, enligt Schneidler-Larsson, som förklarar att ”Ansökan sammanföll med en ökad satsning från Sida på kultur i Mena-området […] för att vidga demokratin och verka för mänskliga rättigheter i regionen” (2005-11-14). Schneidler- Larsson understryker också att den fredsbevarande aspekten hörde till (Ibid.).