SWEBA – Sweden and BA Library Development

Sidaprojektet SWEBA, som det sedermera kom att kallas, startade i maj 2002 och sedan november 2004 är Isaksson koordinator för projektet (2005-10-24). Att SWEBA kan betraktas som ett stort kontaktnät för det kulturella och intellektuella samarbetet mellan Sverige och Egypten, visar samlingen av SWEBA:s medlemmar som ger BA stöd:

• Göteborgs universitetsbibliotek, där bibliotekarierna utgör den samverkande delen.

• SIDA

• Kungälvs kommun

• Bibliotekshögskolan, Borås

• Kungliga Biblioteket

SWEBA samarbetar även med Göteborgsoperan, Theatre Kolibri/Atalante, Dramatiska Institutet, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseet, Nordiska akvarellmuseet, Arabiska Kulturinstitutet och Föreningen Alexandrias Vänner (Schneidler-Larsson, 2004).

IT-kunskaper, personalutveckling/kompetens och barn- och ungdomsverksamhet tillhör de tre områden som tyngdpunkten ligger på, och det övergripande målet för projektet ”… is to support the BA in creating a modern public library being able to integrate cultural and scientific activities in a library setting”. (Ibid.).

På frågan om SWEBA har bidragit till Nobelrummet vid BA, förklarar Isaksson att Nobelrummet fanns redan på plats när SWEBA-projektet tog form och började verka vid det nya biblioteket i Alexandria. Hon menar att det är främst barn- och

ungdomsbiblioteket som SWEBA inriktar sina insatser på. Barn- och ungdomsbibliotekarier utbildas till exempel genom kurser och studieresor, men även av en barnbibliotekarie från Sverige, skriver Isaksson. Barnbibliotekarien skall tillbringa några veckor i vid BA, för att dela med sig av kunskaper och erfarenheter (2005-10-24). Det är nämligen vår strävan, säger Isaksson, att försöka påverka verksamhetens innehåll och inte enbart bidra med media och utbildning, och därför är det givetvis viktigt att vi gör regelbundna besök i Alexandria och BA, säger hon vidare. Det är alltså inte så mycket bevänt med att försöka påverka verksamheten genom att hålla sig kvar i Sverige och administrera, anser hon (Ibid.).

Isaksson berättar att SWEBA finansierar en del av utrustningen på barn- och ungdomsavdelningen och på BA:s hemsida finns det fotografier därifrån att beskåda. Bilderna på barn- och ungdomsbiblioteken visar att utrustningen, till exempel möblerna, tycks vara av hög kvalité och väl anpassade för barn respektive ungdomar. En plats där kreativitet och skapande föds och utvecklas (2005-10-25).

Inom SWEBA-projektet finns det specifika ansvarsområden. BHS sköter till exempel bibliotekariernas utbildning när det gäller de allmänna frågorna, berättar Isaksson och exemplifierar med användarutbildning, Internet och referensarbeten (2005-10-25). Inga Lalloo, universitetsadjunkt på BHS och medlem i dess projektgrupp för BA, berättar att högskolan hållit i ett tiotal utbildningstillfällen. Lika många lärare har varit där nere, och alltid två och två då de infört detta som princip. Ibland har utbildningarna varit med hela personalen, och ibland endast med en del av dem. Förutom vad Isaksson berättat om verksamheten på BHS, nämner Lallo särskilt barnbibliotekariernas utbildning, där man speciellt tagit upp bitar som språkutveckling, läskunnighet och referensarbete med barn (2005-10-27)

En fråga som kan kännas oundviklig är om organisationerna som är med och bidrar såväl ekonomiskt som praktiskt, har stött på några svårigheter, till exempel utifrån den egyptiska byråkratin, i synnerhet om man betänker hur den svenska byråkratin kan te sig. Isaksson svarar att

BA är en institution med hög grad av autonomi inom den egyptiska Statsbyråkratin så därför är de byråkratiska svårigheterna antagligen mindre där än på ett vanligt bibliotek. Men varje institution har ju sin egen byråkrati och eftersom SWEBA arbetar direkt mot BA och inom organisationens ram så är det självklart att vi måste anpassa oss. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till bibliotekets allmänna planering och andra aktiviteter som pågår. Vi är inte den enda biståndsaktören på BA (2005-10-25).

Själva beslutsfattandet går lite saktare fram, än vad det gör i till exempel Sverige, där beslutsdelegationen är mer uppbyggd än vad den är i Egypten, menar Isaksson. Det betyder att åtgärderna som SWEBA gör inte enbart skall förankras hos dem som är ansvariga för respektive avdelning, utan även hos chefen för bibliotekssektorn, berättar Isaksson (Ibid.). Angelica Schneidler-Larsson anser att samarbetet med kollegerna vid BA har fungerat mycket väl, men att det har varit en del problematik med att komma i kontakt med de högre ansvariga cheferna. Schneidler-Larsson poängterar dock att

anledningen har varit chefernas snäva tidschema och att det inte har berott på ett ointresse (2005-11-14).

Även Lalloo nämner BA:s hierarki som en av svårigheterna i kommunikatione n med biblioteket. Allt ska gå genom de rätta cheferna, vilket lett till svårigheter. Det gäller både därför att man inte kunnat kommunicera med rätt person direkt och för att man kanske vänt sig till fel person från början. Det har även inträffat virus i datasystemet som gjort det omöjligt att nå fram via mail över huvud taget. Andra svårigheter Lalloo varit med om är att fylla ut de behov med utbildning som finns. Till exempel har det varit svårt att lägga rätt nivå på utbildningarna då personalen kan olika mycket. Ännu svårare är det, menar Lalloo, att undervisa om informationssökning utan en dator (2005-10-27).

Mycket av arbetet vid BA har varit i samarbete med de egyptiska bibliotekarierna, dels för att förbättra den allmänna IT-kompetensen och således åstadkomma en ökning av systemanvändandet, men också för att kunna planera arbetsrutinerna och underlätta kommunikationerna med personalen på IT-avdelningen (Isaksson, 2005-10-25). Men något som hade varit bra, menar Schneidler- Larsson, är en kontaktperson på BA som hade ansvarat för att regelbundet hålla kontakter med de externa givarna. Det hade skapat bättre förutsättningar för ett välplanerat tidschema för utbildningstillfällen etcetera, berättar Schneidler- Larsson (2005-11-14).

Men detta är inget som hindrar de involverade i Sidaprojektet SWEBA med det fortsatta arbetet att stödja BA:s utveckling inom de tre delprojekten, som SWEBA i huvudsak har arbetat med. Isaksson anser, precis som Schneidler- Larsson, att samarbetet med de egyptiska kollegerna vid BA har och fungerar mycket väl och är ”synnerligen tacksamt” (2005-10-25), som Isaksson uttrycker det och berättar vidare om SWEBA:s insatser:

Vi har implementerat flera nya moduler i systemet (lån, förvärv, periodikakontroll), genomfört ett antal upprensningar i databasen, utvecklat arbetsrutiner, utbildat bibliotekarier. IT-avd. har skapat ett flertal externa applikationer som ansluter till bibliotekssytemat eller på annat sätt underlätta bibliotekariernas vardag (Ibid..).

Sveriges insatser har varit tillräckliga när det gäller satsade medel, skriver Schneidler-Larsson. Förutom att projektet har bidragit med medel till möbler och annan utrustning som är anpassad för barn och ungdomar, har pengar givits till medieinköp som strategiskt har byggts upp för passa olika målgrupper. Projektet har även satsat på inköp av datorer och tekniska hjälpmedel för att blinda och läshandikappade barn och ungdomar skall stimuleras och kunna nyttja litteraturen och informationsresurserna. Däremot anser Schneidler-Larsson att projektets insatser på barnverksamheten kunde ha varit ännu mer intensiva genom att låta svenska bibliotekarier arbeta vid BA under en längre tid. De svenska barnbibliotekarierna har visserligen besökt BA och därigenom förmedlat tankar och idéer rörande barn- och ungdomsverksamheten, skriver Schneidler- Larsson, men menar att om deras tid vid BA hade varit längre, skulle perioderna ha blivit mer sammanhängande (2005-10-25).

Bibliotekarierna vid BA har gjort studieresor till Sverige och genom dessa resor torde deras insyn i hur barnbibliotek fungerar vara stor. I och med dessa studieresor till

svenska bibliotek har dock betydelsefulla kontakter knutits med de svenska barnbibliotekarierna, poängterar Schneidler-Larsson (Ibid.)