Naturvårdsverket bidrar till att utveckla miljöpolitiken – nationellt och inter- nationellt. Vi lämnar förslag på nya styrmedel och åtgärder och ser till att regeringen har beslutsunderlag i frågor som rör miljön. Vi analyserar vid behov konsekvenser av åtgärder och styrmedel på miljöområdet.
Miljöarbetet inom EU har hög prioritet. Vår personal medverkar som experter i en rad arbetsgrupper och bidrar till slagkraftiga, svenska stånd- punkter i förhandlingar på både EU-nivå och internationellt. Genom multi- lateralt och bilateralt samarbete i miljöfrågor verkar vi för att förbättra miljö- situationen i andra länder. Det bidrar i sin tur till en bättre miljö även i Sverige.
39%
BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
EU och internationellt arbete . . . .50
Sammanfattande resultatbedömning . . . 50
Vårt arbete i EU och i miljökonventionerna . . . .50 Grafiskt uppslag: Med i loppet för världens klimat . . . 56
Vårt internationella samarbete . . . 58
Utveckling av styrmedel och åtgärder . . . .65
Sammanfattande resultatbedömning . . . 65 Regeringsuppdrag . . . 66 Samhällsekonomiska analyser . . . 67 Vårt expertstöd . . . .68
ID
R
A T
IL
L
A
T
T U
T
V
E
C
K
L
A
M
IL
JÖ
P
O
L
IT
IK
E
N
Styrning mot lösningar som ger effekt
Det går. Många av lösningarna i Sverige för klimatet och miljön finns
inom räckhåll. Vi har under 2015 presenterat drygt 30 förslag på viktiga styrmedel för regeringen, bland annat för minskade utsläpp från väg- och
lufttransporter, industrin och vår konsumtion.
BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE
Naturvårdsverket deltar i internationellt miljöarbete samt i förhandlingar om EU-lagstiftning i Miljörådet. Vi är även med i olika kommittéer där tillämpning av lagstiftning hanteras. Vårt bidrag består av underlag och expertkunskap samt i att vi deltar i möten och rapporterar från dessa. Vi konsekvensbedömer även de förslag som kommer från EU kommissionens arbetsgrupper liksom kommis- sionens förslag till ny EU-lagstiftning.
SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING
För att uppnå flera av våra svenska miljömål behöver vi delta i internationellt samarbete. Naturvårdsverkets expertmedverkan i internationella processer syftar därför till att få gehör och genomslag för svenska prioriteringar inom EU och internationellt. Vi har under året följt viktiga förhandlingsprocesser och deltagit i partsmöten inom flera konventioner. Vi har bidragit till centrala beslut, analysun- derlag och bemannat viktiga positioner till exempel inom FN:s klimatkonvention, Montrealprotokollet och FN:s luftvårdskonvention som lett till framgångar i förhandlingsarbetet och som på sikt väntas ge en effekt globalt och indirekt nationellt. Exempelvis antogs ett nytt globalt klimatavtal för att begränsa utsläppen av klimatgaser vid partsmötet i Paris i december. Vidare har Sverige under året ratificerat samtliga tre tilläggsavtal till luftvårdskonventionen och Naturvårds- verket har utarbetat underlag för regeringens beslut om ratificering.
I genomförandet av EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) har Naturvårdsverket löpande drivit på för ökat genomslag för ny miljöteknik och innovationer.
Under 2015 har vi haft värdefulla bilaterala samarbeten med ett flertal länder. Kina angående bland annat hantering av elektroniskt avfall, Indien
angående ökad kapacitet i miljöförvaltningar på delstatsnivå, Ryssland angående till exempel införandet av ny lagstiftning för tillståndsprövning och Serbien för att anpassa arbetssätt och regelverk till EU:s miljökrav. I våra multilaterala samarbeten har vi under året bidragit med underlag, ståndpunkter och expert- kunskap, bland annat i Nordiska ministerrådet, där vi har förvaltningsansvar för två expertgrupper angående avfall och terrestra ekosystem. Inom Arktiska rådet är vi sedan 2015 ordförande i arbetsgruppen angående miljöföroreningar och inom Barentsrådet har vi under året bidragit till att avveckla ytterligare tre särskilt förorenande källor, så kallade hotspots, i nordvästra Ryssland.
VÅRT ARBETE I EU OCH I MILJÖKONVENTIONERNA
Genom att delta i relevanta möten kan Sverige påverka EU:s kommande lagstift- ning, liksom unionens positioner i internationella förhandlingar. Effekten av våra insatser syns inte alltid direkt, eftersom processerna är långa. Förhandlingar pågår ofta i flera år, men för att nå svenska mål för positiva miljöeffekter är vårt deltagande centralt. Det gäller både EU:s interna arbete med gemensam lagstift- ning och EU:s externa arbete med multilaterala konventioner.
INSTRUKTIONEN §4.6p och 7p
TABELL 16. PRESTATION: VÅRT ARBETE INOM EU
2013 2014 2015
Prestation: Mötesrapporter, EU-internt arbete,
(Lagstiftningsarbetet inom unionen) 179 151 129
Vår hanteringskostnad, tkr 13 724 14 480 16 824
Prestation: Mötesrapporter, EU-externt arbete
(internationella miljöfrågor, tex miljökonventionerna) 54 82 94
Vår hanteringskostnad, tkr 9 977 14 108 14 089
Naturvårdsverkets deltagande i möten är ett sätt att mäta hur aktiva vi är i EU-arbetet. Därför presenteras våra prestationer i form av antal mötesrapporter, både vad gäller det EU-interna arbetet och det EU-gemensamma globala arbetet. Hanteringskostnaden är cirka 31 mkr för årets insatser. Hanteringskostnad och rapporter från möten ligger relativt konstant över tid, vilket speglar att det rör sig om en regelbundenhet i processer som pågår över lång tid. Fler fysiska möten ersätts av webb- och telefonmöten, vilket minskar både kostnader och tidsåtgång för möten.
I mötesrapporterna framgår vår närvaro, de svenska ståndpunkterna och handlingslinjerna, samt vårt agerande i viktiga frågor. Rapporterna sprids såväl internt som externt och är viktiga verktyg i arbetet med att utveckla svenska positioner. De skapar kontinuitet och spårbarhet i de långa arbetsprocesser som det internationella förhandlingsarbetet innebär och ger berörda nationella aktörer en överblick över arbetets framskridande. Exempel från olika områden där vi nått vissa mål, eller där vi i övrigt gjort väsentliga insatser under året, presenteras nedan.
Klimat och luft – fokus på FN:s klimatkonvention
Klimat- och luftområdet är ett viktigt exempel på EU-gemensamt internationellt arbete. I november och december genomfördes klimatkonventionens (UNFCCC) årliga partskonferens i Paris, Frankrike (COP21). Dessförinnan genomfördes flera förberedande FN-sessioner. Mötets viktigaste resultat var ett rättsligt bindande avtal (Parisavtalet) som innebär att världens länder nu har en gemensam plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2°C, med en strävan efter att nå under 1,5°C. Parterna ska också successivt skärpa sina åtaganden.
Naturvårdsverket har under året bidragit till klimatförhandlingarna genom deltagande i olika arbetsgrupper i EU:s förberedande arbete. En av Naturvårds- verkets medarbetare var vice ordförande i EU:s expertgrupp för finansierings- frågor fram till juni 2015. En annan medarbetare har en nyckelroll inom EU på rapporteringsområdet och en tredje deltar som koordinator i EU:s samord- ningsgrupp för det nya avtalet och har även lånats ut till det luxemburgska EU- ordförandeskapet för koordineringsstöd. Dessa medarbetare har under året ingått i EU:s inre kärngrupp vid FN-förhandlingarna. Tack vare sina centrala positioner kunde Naturvårdsverkets medarbetare under partsmötet i Paris bidra till ett nytt
BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
klimatavtal med högsta möjliga globala ambition på utsläppsbegränsningsområ- det. Naturvårdsverket gör detta genom att verka för jämförbarhet mellan länder och utvärdering av nationella bidrag med målet att hålla temperaturökningen under 2°C. Naturvårdsverket tog tillsammans med andra myndigheter fram en lista över vilken information som behöver presenteras när en part lägger fram ett nytt åtagande. Listan finns nu i klimatavtalet och är bindande för parterna. Natur- vårdsverket har varit sammanhållande och bidragit till den svenska analysen av parternas föreslagna klimatplaner till ett nytt klimatavtal, vilka inkommit under året. Medarbetare från Naturvårdsverket har också haft tongivande roller i EU:s grupp för analyser av klimatplanerna.
Naturvårdsverkets arbete under 2015 har bidragit till att skapa förutsättningar för minskade utsläpp, till gagn för bland annat miljökvalitetsmålet Begränsad
klimatpåverkan, vilket enbart kan nås genom internationellt samarbete.
Liksom tidigare år har vi haft huvudansvaret för de svenska insatserna inom
FN:s luftvårdskonvention. Detta har skett i nära samarbete med Miljö- och
energidepartementet. Under året har arbetet fokuserat på ratificering och imple- mentering av tre nyligen omförhandlade tilläggsavtal till luftvårdskonventionen:
Metall-, POP- och Göteborgsprotokollet. Sverige har under året ratificerat samt-
liga tre tilläggsavtal och vi har utarbetat underlag för regeringsbeslut om dessa ratificeringar. En medarbetare vid Naturvårdsverket är sedan i december 2014 ordförande i konventionens högsta beslutande organ och är därmed den som leder och styr konventionens arbete.
I december 2013 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny luftvårds- lagstiftning i det så kallade Luftvårdspaketet. I det ingick bland annat ett nytt direktiv gällande utsläpp från medelstora förbränningsanläggningar som fär- digförhandlats under året. Förhandlingarna om ett förslag till nytt takdirektiv för utsläpp av ett flertal luftföroreningar har intensifierats. Vi har bidragit med underlag till rådsarbetsgruppernas diskussioner kring båda dessa förslag. Arbetet fortsätter under 2016.
Under året har vi också bidragit till att genomföra EU:s förordning om fluorerade växthusgaser genom att utforma omfattande vägledningsmaterial. Tillsammans med berörda branschrepresentanter inom såväl näringslivet som andra berörda myndigheter, har vi medverkat i kylbranschens arbetsgrupp, samt genomfört ett stort antal presentationer.
Ozonskiktet – kopplingen till klimat
Det internationella arbetet för att skydda ozonskiktet sker inom ramen för
Montrealprotokollet. Syftet med protokollet är att minska den globala produk-
tionen och användningen av ozonnedbrytande ämnen och därmed minska ut- släppen till atmosfären. Det har under flera år tvistats om huruvida fluorkolväten (HFC) ska hanteras under Montrealprotokollet eller under klimatkonventionen. Under 2015 har Naturvårdsverket, tack vare sin centrala position, varit med och bidragit till att lösa den långlivade frågan. Vi har aktivt deltagit i arbetet med ut- formningen av EU:s strategi- och handlingsplan av HFC. I oktober 2015 lyckades parterna enas om ett beslut som innebär att de ska arbeta för att HFC-gaserna förs in under Montrealprotokollet under 2016.
Frisk luft
Inom EU har vi tillsammans med representanter från några medlemsstater arbetat fram förslag till beslut om att expertpanelen vid Montrealprotokollet ska fortsätta arbetet med att identifiera diskrepanser avseende rapporterade mängder, kontra utmätta mängder, koltetraklorid i atmosfären. I Montrealprotokollets styrelse har Sverige, genom Naturvårdsverket, bidragit till studier om genomför- barheten av effektiva lösningar för att globalt minska användandet av ozonned- brytande, klimatpåverkande ämnen i exempelvis fjärrvärme och fjärrkyla. Som representant i den multilaterala fondens styrelse för perioden 2014 – 2015 har Sverige en viktig plats i protokollets finansiella organ. Fondens styrelse har under året bland annat beslutat att finansiera nya demonstrationsprojekt för ozon- och klimatvänliga, alternativ inklusive förstudier för fjärrkyla, samt bekostat 85 undersökningar om HFC-användning i utvecklingsländer.
Naturvårdsverket har även aktivt deltagit i ett regionalt nätverksmöte för miljö- handläggare i Sydostasien (ODSONET) i regi av FN:s miljöprogram (UNEP). Nätverket stödjer utvecklingsländerna i arbetet med att genomföra åtaganden under Montrealprotokollet. Under året har vi bidragit med svenska erfarenheter från det svenska arbetet med avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen, liksom med information om EU:s erfarenheter om kartläggning av HFC.
Avfall och kemikalier
År 2015 genomförde Baselkonventionen ett partsmöte, vilket hålls vartannat år. De 181 parterna fattar på detta möte gemensamma beslut om gränsöverskri- dande avfallsfrågor. Konventionsarbetet sker genom utveckling av väglednings- dokument. En rad sådana fastställdes under mötet. Exempel är vägledning om miljöriktig hantering av avfall och kemikalier, elektroniskt avfall, kvicksilver och långlivade organiska föroreningar i avfallet.
Även Stockholmskonventionen om begränsning av långlivade organiska
föroreningar (POPs) höll sitt partsmöte 2015. Det skedde i anslutning till Basel-
konventionen. Ett av de viktigaste resultaten från mötet var att ytterligare tre nya POPs listades till konventionen; hexaklorbutadien (HBCD), pentaklorfenol (PCP) och polyklorerade naftalener (PCN).
Naturvårdsverket har deltagit i arbetet med att utveckla Sveriges positioner och har ingått i EU:s samordningsgrupp för det nya avtalet. Ett viktigt resultat från den fjärde internationella konferensen om hantering av kemikalier inom den internationella kemikaliestrategin Strategic Approach to International Chemicals
Management (SAICM) var att en så kallad intersessional process introducerades.
Målet med processen var att diskutera vad som bör hända på global nivå efter 2020, då SAICM upphör och att anta ett vägledningsdokument om prioriteringar för arbetet för att nå 2020-målet. En fråga som Naturvårdsverket särskilt driver är den om farliga ämnen inom livscykeln för elektriska och elektroniska produk- ter. I detta arbete har vi bidragit med underlag till svenska positioner och aktivt deltagit i den kontaktgrupp som bildades för att utarbeta förslag till beslut om en arbetsplan för perioden 2016 – 2020.
BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
Utveckling av industriutsläppsdirektivet
Industriutsläppsdirektivet (IED) har potential att leda till betydande utsläppsbe- gränsningar, framför allt för svaveloxider, kväveoxider och stoft men även för andra miljöpåverkande utsläpp. Detta är viktigt då dessa föroreningar i många fall är gränsöverskridande och inverkar på möjligheten att nå flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har under 2015 aktivt deltagit i arbetet för bindande krav på bästa tillgängliga teknik (BAT) i EU:s arbete för att genomföra industriutsläppsdirektivet IED. Vi deltog på flera nivåer, dels som experter inom IED-arbetets tekniska arbetsgrupper, dels i genomförandekommittén. Under året har Naturvårdsverket bemannat nio tekniska arbetsgrupper i olika faser av arbetet. Insatserna har innefattat både samverkan inom EU och nationell sam- verkan med industrier och andra aktörer. Arbetet har genomförts via sektorsvisa referensgrupper och en samverkansgrupp där bland annat organisationen Svenskt Näringsliv ingår. Under året har vi löpande drivit på för ökat genomslag för ny teknik och innovationer i IED-arbetet. Det har bland annat skett genom förslag till slutsatser om bästa tillgängliga teknik inom olika industrigrenar och branscher.
EU:s strategi för Östersjöregionen
Naturvårdsverket har i uppdrag av regeringen att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen samt ansvara för samordningen av strategins arbete med farliga ämnen. Inom ramen för samordningen av policyområdet far- liga ämnen har under 2015 en rad insatser gjorts. En handlingsplan för policy- området har tagits fram, samarbetet med Helsingforskonventionen (HELCOM) har fördjupats, vi har bidragit till uppdateringen av EU:s handlingsplan för Östersjöstrategin och vi har sökt finansiering till stöd för samordningsuppdraget. Policyområdet har antagit två nya så kallade flaggskepp. De har fokus på giftfria båtbottenfärger respektive källor till plastskräp i havet.
Vi har också bidragit i utvecklingen av två projektidéer. Det gäller riskbedöm- ning av dumpade kemiska stridsmedel och minskad diffus spridning av miljö- gifter från urban miljö. En särskild insats inom området läkemedel i miljön har gjorts. Den har gjorts genom att vi har tagit fram en statusrapport för Östersjö- regionen, samt genom att vi arrangerat en projektutvecklingskonferens där före- trädare för policy och finansiering förts samman med utförare från hela regionen. Naturvårdsverkets nätverk för grön offentlig upphandling i Östersjöregionen har utvecklats till ett projekt där hållbara leverantörskedjor för läkemedel ska under- sökas och ett upphandlingsstöd utvecklas.
Insatser för biologisk mångfald inom EU och globalt
Naturvårdsverket har lämnat ett underlag till regeringen för efterlevnad av en ny EU-förordning om invasiva främmande arter. Förslaget innehåller ändringar i miljöbalken och av ordningen för vilka svenska myndigheter som ska ansvara för EU-förordningen. Arbetet har skett i nära samverkan med Havs- och vattenmyn- digheten och andra berörda myndigheter, exempelvis Jordbruksverket, Tullverket och Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket har också bidragit med underlag till
bestämmande av Sveriges position i genomförandekommittén inför röstning om vilka arter som inom EU som ska omfattas av reglerna. Vi har även finansierat deltagande från utvecklingsländer i en global workshop om invasiva främmande arter. En global samsyn är på längre sikt nödvändig för att begränsa negativ påverkan av invasiva främmande arter.
Naturvårdsverket har under året blivit utsedd till behörig myndighet för arbe- tet med tillträde och rättvis fördelning av genetiska resurser under EU:s Access
and Benefit-Sharing förordning (ABS). Det innebär bland annat deltagande i en
genomförandekommitté. Naturvårdsverket har dessutom, inom ramen för ett regeringsuppdrag, tagit fram förslag till tillsynsorganisation kopplad till genom- förandet av denna förordning. Regeringsuppdraget kopplar till framtagandet av genomförandeakter och vägledningsdokument i genomförandekommittén.
Inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald (CBD) har vi verkat för att föra ut kunskap om konventionens strategiska plan för 2011 – 2020 och dess 20 övergripande mål, de så kallade Aichimålen. För det ändamålet hölls en workshop med deltagande från elva myndigheter. Som bidrag till Sveriges internationella engagemang har vi lämnat underlag till instruktioner för svenska positioner i EU:s rådsarbetsgrupp för internationella biologisk mångfaldsfrågor och deltagit i möte i konventionens tekniska vetenskapliga arbetsgrupp. Vi har bidragit till CBD:s arbete med biologisk mångfald i relation till både anpassning till klimatförändringar och utsläppsreducering. Vi har gjort detta bland annat genom att underlätta för utvecklingsländer att delta i ett internationellt arbetsmöte.
Naturvårdsverket har, i sin roll som vetenskaplig myndighet för konventionen om handel med hotade arter Convention on International Trade in Endangered
Species of Wild Fauna and Flora (CITES), i samarbete med kollegor från Storbri-
tanniens vetenskapliga CITES-myndighet, tagit fram en guide över de i handeln vanligast förekommande CITES-listade arterna av timmerproducerande träd. Guiden är en digital produkt och riktar sig främst till verkställighetsmyndigheter. Timmerguiden fick ett mycket bra mottagande vid Naturvårdsverkets sidoarrange- mang under ett internationellt CITES-möte i Georgien. Flera parter ville direkt översätta den och EU-kommissionen framhöll att guiden håller hög kvalitet och att de haft stor nytta av den i sitt interna och externa arbete.
Naturvårdsverket har varit aktivt i EU:s strategi för biologisk mångfald. Vi har under året bistått regeringen genom deltagande i koordineringsgruppen för biolo- gisk mångfald och med att samordna underlag och möten för EU-kommissionens så kallade fitnesscheck av naturvårdsdirektiven. Det är ett arbete som senare kan leda till ett beslut om genomförande av åtgärder.
Inom Ramsarkonventionen för bevarande och hållbart nyttjande av våtmar- ker har Naturvårdsverket på konventionens tolfte möte, varit ledande inom EU för att få fram ett beslut om ackreditering för städers arbete med våtmarker i vid mening. Beslutet innebär att städer bidrar till att bevara biologisk mångfald och åtgärder för klimatanpassning. Utifrån underlag från Naturvårdsverket har reger- ingen fattat beslut om två nya Ramsarområden.
Med i loppet för
världens klimat
År 2015 var ett viktigt år för världens klimatarbete. Men arbetet påbörjades redan 1992.
Då antog världens ledare en global klimatkonvention i Rio de Janeiro. Konventionen innehöll
åtgärder för att förhindra klimatförändringen. Sedan dess har många viktiga beslut fattats.
De har lett till klimatavtalet i Paris 2015. Ända sedan starten har Naturvårdsverket arbetat
aktivt med frågorna och bidragit till att svenska prioriteringar fått genomslag.
Viktiga insatser som Naturvårdsverket
gjort 2015:
Aktivt bidragit med expertrådgivning till EU:s analysarbete för att jämföra och värdera UNFCCC parternas klimatplaner, samt bidragit till att utar- beta vilken typ av information klimatplanerna ska innehålla.
Lanserat åtgärdsprogrammet Klimatklivet – lokala investeringar för minskade utsläpp vars första om- gång förväntas ge minskad utsläppsminskning med 4 000 ton koldioxid per år.
Tagit fram en enkätundersökning om allmänna attityder om vägar framåt för klimatet.
Analyserat olika styrmedelsförslag i budgetproposi- tionen och vilka utsläppsminskningar de ger i förhållande till det nationella klimatmålet 2020. NATURVÅRDSVERKETS ROLL: 1) Bemannar viktiga
positioner inom EU:s förhandlingsgrupp i FN-arbetet. 2) Bistår regeringskansliet med expertkunskap om utsläppsbegränsning, markanvändning, anpassning och transparensrelaterade frågor med mera. 3) Tar fram under- lag om klimatpåverkande utsläpp. 4) Levererar omvärlds- analys om klimatpåverkan och följer utvecklingen mot ett klimatneutralt samhälle. 5) Utvecklar relevanta styrmedel.
Lång väg till nytt klimatavtal
2015 – ett viktigt klimatår
1992 – Rio de Janeiro
Klimatkonventionen antas
2009 – Köpenhamn
beslut om den gröna klimatfonden för att stödja utvecklingsländer
2011 – Durban
beslut om den process som lett fram till Parisavtalet
2007 – Bali
beslut att alla världens länder måste delta i en ny global överenskommelse som ska täcka alla utsläpp
2010 – Cancun
beslut om att tempe- raturökningen inte får överskrida 2°C
2015 – Paris
alla länder enades om nytt klimatavtal
Bali
Presenterat förslag till åtgärder för regeringen. Åtgärderna gäller bland annat minskade utsläpp från väg- och lufttransporter och vår konsumtion. Levererat samlad analys om Sveriges klimatpåver- kande utsläpp i Sverige och utomlands.
Presenterat nya indikatorer och nyckelområden för att kunna följa utvecklingen till ett klimatneutralt Sverige. Levererat scenarier för Sveriges klimatpåverkande utsläpp fram till 2035.