Naturvårdsverkets årsredovisning 2015

(1)

Å R S

R E D

V I S

(2)

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp

Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Grundvatten av god kvalitet

Ett rikt växt- och djurliv

Levande sjöar och vattendrag

Hav i balans samt levande kust

och skärgård

(3)

Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se

ISBN 978-91-620-8755-5. TRYCK: Arkitektkopia AB, Stockholm, 16-02. PRODUKTION: BNG Communication AB/Reform Act. BILDER OMSLAG:

Roine Magnusson/Johnér Bildbyrå AB (uggla), Desktop Wallpaper HD (fyr), William Hook (cykelstyre), Veranstalter/BMW Frankfurt Marathon (marathon). BILDER INLAGA: sid 18–19: Roine Magnusson/Johnér Bildbyrå AB (uggla), sid 30–31: Desktop Wallpaper HD (fyr), sid 48–49: William Hook (cykelstyre), sid 56–57: Veranstalter/BMW Frankfurt Marathon (marathon), sid 72–73: Johan Alp/Johnér Bildbyrå AB (rodd), sid 82–83: Mikael Svensson (sophantering), sid 94–95: Lars-Peder Danielsson/Länsstyrelsen Västerbotten (fjäll). REDAKTÖR: Sohie Heine, Global Reporting. ORIGINAL: Naturvårdsverket och

Naturvårdsverkets

årsredovisning 2015

(4)

Innehåll

Tabell- och figurförteckning. . . .3

Generaldirektören har ordet. . . .4

1. Utveckling av myndigheten . . . .6

2. Naturvårdsverket och Sveriges miljömål. . . .10

3. Om årsredovisningen . . . .15

4. TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG . . . .18

Vi tar fram kunskap om miljön och miljöarbetet . . . .20

Miljöforskning . . . .34

Vi gör kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig. . . .40

5. BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN. . . .48

EU och internationellt arbete . . . .50

Utveckling av styrmedel och åtgärder. . . .65

6. GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN . . . 72

Regelgivning, regeltillämpning och vägledning. . . .74

Genomförande av åtgärder för miljö och klimat . . . .85

7. Vår direkta miljöpåverkan . . . .106

8. Kompetensförsörjning. . . .109

9. Återrapportering giftfria och resurseffektiva kretslopp . . . .114

10. Redovisade regeringsuppdrag under 2015. . . .117

11. Våra insatser för miljökvalitetsmålen 2015. . . .120

12. Våra insatser för målen för friluftslivspolitiken 2015. . . .124

13. Föreskrifter och allmänna råd . . . .127

14. Regleringsbrevet och instruktionen. . . .129

15. Avgiftsfinansierad verksamhet. . . .135

Finansiell redovisning

Finansiell redovisning. . . .141

Intern styrning och kontroll . . . .166

(5)

Tabell/ Figur

Namn Sida

Figur 1 Politiska mål. Inklusive externa krav från lagstiftning, regleringsbrev, styrsignaler m.m.

6

Figur 2 Särskilt betydelsefulla delsteg 2015 11

Figur 3 Fördelning av personalkostnader 13

Tabell 1 Utfall i verksamhetsområden 2015 14

Figur 4 Årsredovisningens logik och struktur 15 Tabell 4 Prestation: Miljöövervakning och

inventeringar

21 Tabell 5 Fördelning av anslag för

miljöövervakning

23

Tabell 6 Prestation: Årlig miljökvalitetsmåls- uppföljning och fördjupad utvärdering

27 Tabell 7 Prestation: Internationella rapporteringar 32

Tabell 8 Prestation: Miljöforskning 35

Tabell 9 Översikt pågående forskningsprogram, budget, inriktning m.m.

36

Tabell 10 Fördelade medel miljöforskningsanslaget 37 Tabell 11 Fördelade medel viltforskningsanslaget 39 Tabell 12 Prestation: Vi tillgängliggör kunskap om

miljön och miljöarbetet

41 Tabell 13 Kostnader för lagring och

tillgänglig-görande av information

43

Tabell 14 Nyckeltal tillgängliggörande av information

44

Figur 5 Antal följare på Twitter 2012–2015 46

Tabell 15 Naturvårdsverkets webbplats, statistik 47

Tabell 16 Prestation: Vårt arbete inom EU 51

Tabell 17 Prestation: Vårt internationella arbete, bilateralt samarbete

58 Tabell 18 Antal avslutade insatser 2015, bilateralt

samarbete

59

Tabell 19 Bilaterala samarbeten, ﬁnansiering 60 Tabell 20 Prestation: Vårt internationella arbete,

multilateralt samarbete

63

Tabell 21 Prestation: redovisade regeringsuppdrag, antal och kostnad

66

Tabell 22 Pågående regeringsuppdrag 67

Tabell 23 Prestation: Konsekvensanalyser 67

Tabell/ Figur

Namn Sida

Tabell 24 Prestation: Nationellt expertstöd 69 Tabell 25 Prestation: Regelgivning och

regeltillämpning

75

Tabell 26 Antal fattade beslut inom jakt, vilt och artskydd

79

Tabell 27 Prestation: Vägledning 81

Tabell 28 Prestation: Skydd av värdefull natur 88 Tabell 29 Prestation: Åtgärder för naturmiljöer,

arter och friluftsliv

90

Tabell 30 Fördelade medel anslag 1:3 91

Tabell 31 Antal besök till naturum 93

Tabell 32 Life – nya projekt och pågående 96

Tabell 33 Åtgärdsprogram för hotade arter 97

Tabell 34 Utbetalda bidrag inom rovdjur- och viltförvaltning

97

Tabell 35 Utbetald ersättning för viltskador med mera (anslag 1:7)

98 Tabell 36 Prestation: Efterbehandla förorenade

områden

99

Tabell 37 Efterbehandling, antal objekt i olika faser 100

Tabell 38 Prestation: Klimatklivet 102

Figur 6 Antal stöd per kategori 103

Figur 7 Totalt beviljade ansökningar per län 105 Tabell 39 Antal inrikes resor och resfria möten 108 Tabell 40 Åldersfördelning per kön, totalt anställda 112

Tabell 41 Anställda, medeltal 113

Tabell 42 Anställda per kompetenskategori, medeltal

113

Tabell 43 Sjukfrånvaro i procent 113

Tabell 44 Nedlagd tid på handlingsplanen för en giftfri vardag

116

Tabell 45 Kostnader för konsultuppdrag 116

Tabell 46 Redovisade regeringsuppdrag 117

Tabell 47 Föreskrifter och allmänna råd 127

Tabell 48 Förteckning med samtliga återrappor-teringskrav enligt regleringsbrevet

129 Tabell 49 Avgiftsbelagd verksamhet där

intäkterna disponeras

136

Tabell 50 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

137

(6)

Generaldirektören har ordet

I december fick världen ett klimatavtal som överträffade de flestas förväntningar. Samlade i Paris enades världens länder om att

begränsa utsläppen av klimatpåverkande gaser för att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader. Finansmarknad, företag, städer och civilsamhälle utropade fossilfrihet och visade på lösningar och åtgärder för att undanröja klimatpåverkande utsläpp. Att tänka och agera klimatsmart är en vinnande strategi, det bekräftades i Paris.

De klimatpåverkande utsläppen fortsätter att minska i Sverige, men för att nå de långsiktiga målen krävs internationellt samarbete. Vi har bistått regeringskansliet i förhandlingsarbetet såväl på plats i Paris som i förberedelserna på vägen dit. Vi har bidragit kontinuerligt med kunskapsför-sörjning, uppföljning och utvärdering. Bland klimatinsatserna på hemmaplan kan nämnas vårt arbete med handeln med utsläppsrätter, klimatrapportering och sist men inte minst starten på Klimatklivet med statsbidrag till effektiva klimat-investeringar.

I september 2015 antog FNs generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling, den så kallade Agenda 2030. För första gången har vi nu antagna globala mål som ska genomföras i FN:s samtliga medlemsländer oavsett deras ekonomiska förutsättningar. För Sveriges del kommer det innebära en del utma-ningar, både inom miljö- och klimatområdet och inom andra samhällsområden. En del utmaningar känner vi igen från arbetet att genomföra de nationella miljömålen som i många fall speglar de globala utmaningarna.

Under året slutförde vi den fjärde fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål. Den sammanfattande rapporten överlämnade jag till regeringen i november. I rapporten lyfter vi fram 33 förslag på åtgärder inom flera olika politikområden för att nå miljömålen. Förslagen handlar om en sammanhållen politik för hållbar utveckling, styrning mot en cirkulär ekonomi, ändrade drivkrafter och beteenden samt bättre miljöhänsyn. Utvärderingen är ett resultat av ett utvecklat arbetssätt på Naturvårdsverket och en god samverkan med ett flertal myndigheter som bistår i miljömålsuppföljningen.

(7)

Naturvårdsverket har under året fått utökat uppdrag med förstärkta ekono-miska förutsättningar. Vi upplever ett stort förtroende att kunskapsförsörja, genomföra miljöpolitiken och föreslå nya åtgärder i det svenska miljöarbetet.

På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket genomfört en översyn av viltförvaltningen i Sverige. Uppdraget resulterade bland i en övergripande vision och strategi för svensk viltförvaltning med vägval för att utveckla och stärka viltförvaltningen. Arbetet bygger på samverkan med länsstyrelser och andra myndigheter, intresseorganisationer, forskarsamhället och de areella näringarna.

Som ny generaldirektör för Naturvårdsverket känner jag stor tillförsikt i arbetet myndigheten bedrivit under året. Vi har tagit oss an det ökade förtroendet och har gjort stora insatser för att leverera ökade volymer i både naturskyddet och klimatklivet. Vi har också förberett oss väl för att ytterligare öka insatserna 2016 inom flera olika verksamheter, bland annat när det gäller åtgärder för värdefull natur och efterbehandling av förorenade områden.

Björn Risinger Generaldirektör

(8)

1. Utveckling av myndigheten

För att Naturvårdsverket ska nå bra resultat krävs ständig utveckling av hur myn-digheten styrs och av verksamhetens processer. Det handlar om att få rätt saker att hända, och att de genomförs på bästa möjliga sätt och att de ger önskvärda effekter.

STYRNING MED ÖKAT FOKUS PÅ EFFEKTER

Ökade krav på åtgärder och samverkan i miljöarbetet, innebär också ökade krav på Naturvårdsverkets styrning för att visa vårt totala bidrag till arbetet med att nå de politiska målen. De nationella, politiska mål som vår verksamhet i huvud-sak bidrar till är generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt friluftslivsmålen och de politiska målsättningarna för viltförvaltningen. Detta görs inom ramen för förverkligandet av regeringsformens demokrativärden.

En hel del kraft ägnades under 2015 åt att utveckla styrmodellen så att den täcker in hela verksamheten. Vi har valt att inför 2016 gå från balanserat styrkort till en styrmodell som baseras på en organisationsoberoende målstyrning som ett led i vårt bidrag till de politiska målen. Det är en styrmodell som stödjer plane-ring, uppföljning och återrapportering av hela verksamheten som ett led i vårt bidrag till de politiska målen. Målstyrningen är strukturerad i sju effektområden och fem interna perspektiv vilka ska vara ett stöd i genomförandet

Politiska mål

Inklusive externa krav från lagstiftning, regleringsbrev, styrsignaler m.m.

Vårt bidrag Ekologisk hållbar utveckling Stärkt genom-förande Klimat – luft Hälso- och miljö-påverkan Biologisk mångfald Vilt-förvaltning Friluftsliv Kund, kommunikation Medarbetare Process IT

Resultat och ﬁnansiell styrning Direkt miljöpåverkan FIGUR 1. NATURVÅRDSVERKETS STYRMODELL 2016

(9)

Naturvårdsverket verksamhetsplan för 2016 omfattar ett eller flera mål per effektområde och per perspektiv. Målen har sikte på att ge effekt på cirka tre års sikt och greppar sammantaget över hela verksamheten. Fokus 2016 anges per effektområde och perspektiv. Budgetunderlaget för 2017 – 2019 kommer att följa denna struktur.

Under året har vi påbörjat arbetet med att tydliggöra verksamhetslogiken inom organisationen, det vill säga sambanden mellan resurser, de aktiviteter som genomförs, myndighetens leveranser och effekterna av dessa. Utifrån verksam-hetslogiken utvecklas en modell för att kommunicera resultat av myndighetens arbete. Med bättre resultatkommunikation ökar möjligheterna för omvärlden att värdera effekterna av de skattepengar som satsas på åtgärder för en bättre miljö.

Övergripande styrning omsätts i det dagliga arbetet genom en strukturerad samtalsmodell för dialog mellan chef och medarbetare. På så sätt säkerställs tydlighet kring uppdrag, leveranser och förväntningar, vilket också är en viktig plattform inför samtal om lön. Samtalsmodellen omfattar också regelbunden avstämning för att följa hur arbetet framskrider, liksom avstämning av arbetsläget och eventuella behov av omprioriteringar

För att förbättra överblicken och koordineringen av det pågående utvecklings-arbetet har vi påbörjat ett införande av programstyrning. Det innebär att utveck-lingsprojekt och linjeverksamhet som leder mot gemensamma mål samordnas i program med en programledning och en programstyrgrupp. Under 2015 har program drivits för införandet av industriutsläppsdirektivet (IED), öppna data och digital samverkan.

De senaste årens förbättringar av den finansiella styrningen har under 2015 gett resultat. Vi gör nu färre men bättre prognoser och genom att analysera och titta på historiska data har vi minskat arbetsinsatsen i samband med prognos kraftigt. Avvikelse mot budget 2015 var två procent, vilket är att jämföra med sex procent 2014.

JOBBA LAGOM LIKA, SMARTARE OCH MED MINSKAD STRESS

Ett förslag till ny rekryteringsprocess har jobbats fram under året. Förslaget utgår från aktuell forskning och väl beprövad praxis bland andra statliga myndigheter. Förbättringarna i rekryteringsprocessen kommer att effektivisera och förbättra kvaliteten på de rekryteringar som myndigheten gör framöver.

Inom vårt program för digital samverkan arbetar vi för att nå programmets tre mål: jobba lagom lika, jobba smartare och jobba med minskad stress. Nya it-verktyg kommer göra det möjligt att jobba mer mobilt, på distans och i sam-verkan med omvärlden. Förberedelser pågår för införande av Office 365, in-klusive nya digitala samverkansytor som ska användas för att skapa dokument tillsammans och för att stödja exempelvis projektarbete och arbete i nätverk.

För att få tillgång till bästa processer, kompetens och verktyg har vår it-drift och helpdesk under året överförts till en extern leverantör. Det ger oss möjlighet att på sikt köpa standardiserade it-tjänster och därigenom få en säkrare, stabi-lare och mer kostnadseffektiv it. Förberedelser pågår också för att anlita Statens servicecenter (SSC) för tjänster inom ekonomi, e-handel och löneadministration.

(10)

Genom att anlita SSC får vi tillgång till effektiva processer, moderna it-stöd och hög kompetens inom dessa områden.

OM KUNDFOKUS

För att förbättra servicen och avlasta handläggare från telefonsamtal och e-post, utvecklas successivt en kundtjänst som ska kunna svara på de vanligaste frågorna. Under 2015 har kundtjänsten utvidgat verksamheten med kundkontakter inom områdena jägarregistret, viltförvaltningen och de lokala klimatinvesteringarna. De kundkontakter som hanteras av kundtjänsten följs upp genom mätningar av svarstider och kundenkäter.

För femte året i rad genomfördes i slutet av året en kundundersökning där kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter, liksom näringslivet och deras branschorganisationer, fick ge sin bild av Naturvårdsverket och på konkreta leveranser som berör deras verksamhet. I 2015 års undersökning mättes förutom bilden av myndigheten de tre leveranserna samordning av miljömålsuppföljningen, samverkan i regeringsuppdrag och vägledning om industribuller. Undersökningen visar bland annat att Nöjd-Kund-Index (NKI) har legat på 52 av 100 i de senaste tre mätningarna. NKI för arbetet med miljömålsuppföljningen har gått framåt i varje mätning. Naturvårdsverket bedöms genomgående vara kompetenta och kunniga i sakfrågor och dialogen med Naturvårdsverkets personal får genom-gående högt betyg.

JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Vi har under 2015 utsett en jämställdhetskoordinator och har som en första åtgärd genomfört en utbildning för medarbetare om jämställdhetsintegrering. Under 2016 kommer Naturvårdsverket arbeta med följande utvecklingsområden inom jämställdhetsintegrering:

• Miljöteknik och miljöinnovationer • Könsuppdelad statistik

• Strategisk kommunikation om klimatomställningen • Information om allemansrätten

• Utveckling av friluftslivet

Vi har tagit fram en handlingsplan för åtgärder som behöver vidtas under 2016. Syftet är att analysera och integrera jämställdhetsfrågorna i ovanstående områden.

(11)

(12)

2. Naturvårdsverket och

Sveriges miljömål

Miljökvalitetsmålen är styrande för miljöarbetet i Sverige. Tillsammans med generationsmålet och etappmålen ger de anvisningar om vad vi tillsammans ska uppnå samt hur och i vilken takt vi gemensamt ska driva miljöarbetet för att det ska ske. Arbetet för att nå dessa mål inkluderar hela samhället varav 26 myndig-heter har i uppdrag att verka för att målen nås.

VI HAR VERKAT FÖR ATT NÅ SVERIGES MILJÖMÅL 2015

Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket. Detta innebär att Naturvårdsverkets resultatredovisning i sin helhet beskriver hur vi har verkat för att nå miljökvalitets- och generationsmål. Mer om detta kan läsas i kapitlet Om årsredovisningen.

De tre huvudsakliga uppgifter som Naturvårdsverket utför för att bidra till att miljökvalitetsmålen nås är:

• Ta fram kunskap genom utvärdering och uppföljning av miljökvalitets-målen, miljöövervakning, internationell rapportering, utlysa och följa forskningsprogram, utveckla och samordna miljöinformationsförsörjning, samt ta fram andra underlag och analyser.

• Bidra till att utveckla miljöpolitiken genom internationella samarbeten, regeringsuppdrag, samhällsekonomiska analyser, EU- och internationella konventioner samt arbeta med styrmedel.

• Genomföra miljöpolitiken i samverkan genom vägledning, miljöprövning, regelgivning, beslut i förvaltningsärenden, tillsyn samt förvalta anslagen för sanering av förorenade områden, skötsel av skyddade områden och områdesskydd.

Våra aktiviteter kan spänna över samtliga miljökvalitets- och generationsmål eller ha snävare inverkan på något eller några miljömål.

Vissa aktiviteter som genomförts under 2015 bedömer vi vara särskilt betydelse-fulla delsteg för miljökvalitetsmålen. De särskilt betydelsebetydelse-fulla delstegen är listade i figur 2. Mer om dessa uppgifter och aktiviteter finns att läsa i respektive kapitel.

(13)

FIGUR 2. SÄRSKILT BETYDELSEFULLA DELSTEG 2015

Biologisk mångfald och mark

Kretslopp, avfall och förorenade områden Klimat och luft

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, God bebyggd miljö

Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv

Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvali-tet, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö

T

a

fram kunskapch underlag

• Genomfört tvåårsrapporteringen om växthusgasinventering • Avrapporterat de fyra luft- och

klimatmålen till den Fördjupade utvärderingen 2015

• Levererat rapporten Luft & miljö – Vi påverkar Arktis. Arktis påverkar oss.

• Tagit fram kunskapsunderlag för förvaltning av våra rovdjur samt för Viltstrategin • Avrapporterat de tre gröna

målen till den Fördjupade utvärderingen 2015 • Levererat ny rapport Skog &

mark med tema fjäll

• Genomfört ett stort antal screeningar av högﬂuorerade ämnen och bekämpningsmedel inom ramen för regeringsupp-drag

• Gjort forskningsutlysningar bl.a. på området Styrmedel och konsumtion

Bidra till att utveckla miljöpolitiken

• Gett stöd till regeringen i Sveriges arbete med att rati-ﬁcera tre reviderade protokoll under FN:s luftvårdskonvention • Startat upp ”Klimatklivet”

inklusive förslag till förordning om lokala klimatinvesteringar • Analyserat nationella bidrag

för utsläppsminskningar inför klimatförhandlingarna i Paris

• Levererat nya riktlinjer för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur och en genomförandeplan

• Levererat ny guide för värde-ring av ekosystemtjänster och dialogmöten med näringsliv och offentlig sektor • Levererat underlag för

infö-rande av EU-förordning om invasiva arter

• Levererat underlag för införande av EU-förordning om genetiska resurser inklusive ny tillsyns-struktur och organisation i Sverige

• Levererat rapporten Omställ-ning till hållbar konsumtion som ett underlag till den fördjupade utvärderingen • Levererat inriktningsförslag

för arbetet med förbättrad avfallsstatistik och spårbar-hetssystem för farligt avfall. • Stärkt arbete för att stödja

innovation och ny teknik i IED-direktivets BREF:ar • Levererat rapporten

Spets-teknik för miljömålen

Genomföra miljöpolitiken i samverkan

• Genomfört tillsyn av handel med utsläppsrätter • Uppstart, marknadsföring

och de första 98 besluten om fördelning av medel inom Klimatklivet • Vägledning för hållbar utbyggnad av vindkraft • Genomföra systemet för kväveoxidavgifter

• Levererat ny strategi för svensk viltförvaltning

• Deltagit i stora miljöprövningar, bl.a. målet om kalkbrytning i Bunge på Gotland

• Skapat nya naturreservat och genomfört åtgärder i skyddade områden, bl.a. i brandområdet i Västmanland

• Levererat förslag till avgifter för ett väl fungerande produ-centansvar

• Levererat ny strategi för arbetet med teknikutveckling inom efterbehandling av förorenade områden • Levererat ny vägledning för IED-direktivets BREF:ar • Genomfört godkännande av insamlingssystem för elavfall och batterier.

(14)

STYRNINGEN AV VÅR VERKSAMHET UNDER 2015

Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets ledningssystem syftar i sin helhet till att verka för att miljökvalitetsmålen nås utifrån den ram som ges av instruktion och regleringsbrev.

Naturvårdsverkets verksamhetsidé är vår uttolkning av vårt uppdrag. De olika delarna i vår verksamhetsidé är baserade på våra huvudsakliga uppgifter Ta fram kunskap och underlag, Bidra till att utveckla miljöpolitiken samt Genomföra miljöpolitiken i samverkan. Uppdragen spänner över samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet.

Styrmodellen är vårt sätt att säkerställa balanserad styrning och främja strate-gisk utveckling av verksamheten med sikte på visionen.

Vår vision är ”En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer”. Visionen sammanfattar innebörden av miljök-valitetsmålen och generationsmålet och är verksamhetens ledstjärna som hela verksamheten siktar mot. Kvalitet och effektivitet i vår verksamhet förutsätter utveckling av alla perspektiv, men miljökvalitetsmålen är mest synliga i perspekti-vet kärnverksamhet. Vår operativa planering och uppföljning är fokuserad på att säkerställa leveranser av rätt kvalitet och ambition.

(15)

EKONOMISK ÖVERSIKT

År 2015 disponerade Naturvårdsverket 2 970 mkr. Av dessa var 396 mkr för-valtningsanslag och 2 574 mkr sakanslag. Ingående disponibelt belopp vid årets början var 2 469 mkr. Detta ökades vid vårändringsbudgeten med 501 mkr, varav 15 mkr avsåg förvaltningsanslaget. Av sakanslagen är det anslagen Miljö-övervakning m.m, Åtgärder för värdefull natur, Skydd av värdefull natur och Ersättningar för viltskador m.m som erhållit ökad finansiering. Samtidigt har ett nytt anslag, Klimatinvesteringar, beslutats. Det sistnämnda uppgick till 111 mkr för 2015.

Förvaltningsanslaget finansierar Naturvårdsverkets egen verksamhet, såsom personal, lokaler och utrustning. I 2015 års anslag ingick ett anslagssparande från 2014 på 3 mkr och utfallet för året ligger i linje med det disponibla beloppet. Utnyttjad anslagskredit 2015 uppgår till 1 mkr vilket påverkar 2016 års dispo-nibla belopp. Anslagssparande för 2015 uppgick till 1 procent. Motsvarande siffra för 2013 och 2014 var 3 procent för båda åren. I figur 3 visar vi fördelningen av personalkostnader för verksamhetsområdena tre år tillbaka i tiden. Personal-kostnaderna har ökat under 2015 vilket beror på den ökning av budget som beslutades vid vårändringsbudgeten.

FIGUR 3. FÖRDELNING AV PERSONALKOSTNADER

Utfallet för sakanslagen är 2 516 mkr, 54 mkr lägre än disponibelt belopp. Inget anslag har överskridit disponibelt belopp. Störst avvikelse finns på anslaget Klimatinvesteringar där avvikelsen är 25 mkr. Regeringen har i regleringsbrevet för 2016 beslutat att detta anslagssparande får disponeras under 2016. Anslaget Åtgärder för värdefull natur, har en avvikelse på 20 mkr. Detta får inte dispone-ras under 2016. Övriga anslag har mindre avvikelser mot disponibelt belopp och får inte heller de disponeras under 2016.

2013 2014 2015 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 Regelgivning, tillämpning och vägledning Genomförande av åtgärder för miljön EU och internationellt arbete Utveckling av styrmedel och åtgärder Ta fram kunskap om miljön och miljöarbete Miljö-forskning

(16)

TABELL 1. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2015, tkr

PERSONAL- ÖVRIGA SUMMA INTÄKTER LÄMNADE

KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD BIDRAG

Regelgivning, tillämpning och vägledning 89 954 22 138 112 091 21 683 1 591 38 853 650 903 Genomförande av åtgärder för miljön 37 685 1 015 503 1 053 188 246 198 1 010 681 0 1 120 851 Bidra till att utveckla miljöpolitiken

EU och internationellt arbete 50 955 16 975 67 930 20 167 – 2 870 0 24 162

Utveckling av styrmedel och åtgärder 77 435 10 875 88 310 3 357 11 212 0 1 486

Ta fram kunskap och underlag Ta fram kunskap om miljön

och miljöarbetet 63 793 204 670 268 462 22 749 249 297 0 60 424

Miljöforskning 9 918 4 026 13 944 4 074 205 0 90 705

Summa 2015 329 739 1 274 187 1 603 926 318 228 1 270 115 38 853 1 948 531

Regelgivning, tillämpning och vägledning 84 272 21 378 105 649 17 855 2 896 13 647 802 547 Genomförande av åtgärder för miljön 34 417 874 265 908 681 2 710 049 -1 492 145 0 923 910 Bidra till att utveckla miljöpolitiken

EU och internationellt arbete 50 190 16 052 66 242 18 348 -581 0 21 682

Utveckling av styrmedel och åtgärder 69 843 4 488 74 331 755 3 045 0 4 454

Ta fram kunskap och underlag Ta fram kunskap om miljön

Miljöforskning 10 577 5 117 15 694 4 359 538 0 96 538

Summa 2014 308 946 1 119 552 1 428 496 2 773 908 -1 359 909 13 647 1 924 165

Regelgivning, tillämpning och vägledning 83 507 20 718 104 225 17 388 5 964 14 020 789 008

Genomförande av åtgärder 36 775 876 589 913 363 651 549 343 998 0 929 345

Bidra till att utveckla miljöpolitiken

EU och internationellt arbete 45 777 21 488 67 265 25 125 -3 975 0 13 330

Utveckling av styrmedel och åtgärder 62 244 18 432 80 676 2 732 31 798 0 10 171 Ta fram kunskap och underlag

Ta fram kunskap om miljön

Miljöforskning 12 507 12 858 25 364 5 696 14 831 0 93 580

Summa 2013 307 667 1 136 970 1 444 636 728 016 703 552 14 020 1 919 576

Not: Fördelningen mellan posterna ”intäkter av anslag” och ”intäkter” inom området Genomförande av åtgärder för miljön skiljer sig väsentligt mellan åren då reavinster vid försäljning av mark redovisas under ”intäkter” och på motsvarande nivå reducerar ”intäkter av anslag”. Bakgrunden är att Naturvårdsverket erhållit mark från Sveaskog där marknadsvärdet realiseras vid bytesaffärer.

(17)

3. Om årsredovisningen

ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR

Årsredovisningen är disponerad utifrån kraven i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Årsredovisningens struktur bygger på att hela vår verksamhet, via våra tre huvudsakliga uppgifter, verkar för att nå målet och miljökvalitetsmålen. Figur 4 illustrerar hur vi arbetar mot generations-målet och miljökvalitetsmålen och ger samtidigt en översiktsbild av årsredovis-ningens innehåll. För att ytterligare öka tydligheten har vi i kapitel 4 till 6, med symboler i marginalen, markerat vilka av miljökvalitetsmålen aktiviteten främst bidrar till.

Våra interna mål är ett redskap för att främja en strategisk utveckling av vår verksamhet. Målen följs löpande upp under året och resultatet sammanfattas och bedöms i samband med generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll.

FIGUR 4. ÅRSREDOVISNINGENS LOGIK OCH STRUKTUR

Resultatredovisningens delar:

• Kapitel 2 ger en sammanfattande redovisning av hur vi verkat för att nå gene-rationsmålet och miljökvalitetsmålen och beskriver hur arbetet har integrerats i genomförandet av myndighetens verksamhet.

• Kapitel 3 är en beskrivning av årsredovisningens struktur samt mer generell upplysning om årsredovisningen.

• Kapitel 4 till 6 är stommen i resultatredovisningen och tar sin utgångspunkt i Naturvårdverkets prestationer. De tre kapitlen redogör för resultat kopplat till Naturvårdverkets tre huvudsakliga uppgifter: Ta fram kunskap och underlag,

Resurser

Kapitel 4-13 samt Finansiell redovisning Kapitel 2–7

Aktiviteter Prestationer Effekter _{på kort sikt} Effekter_{medellång sikt} Effekter_{lång sikt} Exempelvis: • Årlig budget • Personal • Kompetens • Utrustning Exempelvis: • Framtagande av vägledning • Framtagande av delningsnycklar • Framtagande av

lag till den fördjupade

utvärderingen. • Deltagande i tionella konferenser • Genomförande av samhälls-ekonomiska analyser • Deltagande i mål och ärenden Våra uppgifter: • Kunskap och underlag

• Bidrag till att utveckla

miljöpolitiken • Genomförd

miljöpolitiken

i samverkan

Exempel på effekt hos mottagare (kund): • Kunskap om lagstiftning • Kunskap om miljöpåverkan • Möjlighet att genomföra åtgärder • Möjlighet till samverkan Mål som: • Naturvårdverkets interna mål Mål som: • Naturvårdverkets vision • Generationsmålet • Miljökvalitetsmålen • Etappmål

(18)

• Kapitel 7 och 8 redovisar resultat avseende direkt miljöpåverkan och kompetensförsörjning.

• Kapitel 9 är en Återrapportering av Giftfria och resurseffektiva kretslopp. • Kapitel 10 och 11 listar viktiga insatser för miljökvalitetsmålen och för målen

inom friluftslivspolitiken.

• Kapitel 12 innehåller en förteckning över de föreskrifter och allmänna råd som Naturvårdverket tagit fram under året.

• Kapitel 13 innehåller en förteckning över samtliga regeringsuppdrag under 2015.

• Kapitel 14 är en ”läshjälp” i form av sidhänvisningar utifrån vårt regleringsbrev och vår instruktion.

• Kapitel 15 är en redovisning av vår avgiftsfinansierade verksamhet. Därefter följer en redovisning av vår avgiftsfinansierade verksamhet samt vår finansiella redovisning. Årsredovisningen avslutas med en beskrivning av vårt arbete med intern styrning och kontroll. Sist återfinns generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll samt beslut om årsredovisningen.

UPPLYSNINGAR OM RESULTATREDOVISNINGEN

Jämförande siffror

Jämförande siffror anges vanligen för 2013, 2014 och 2015. Vi har under 2015 fortsatt utvecklingsarbetet och kvalitetssäkringen av våra prestationer. Det inne-bär att vi under året gjort justeringar i existerande prestationer och dess historis-ka data.

Uppgifter om vad Naturvårdsverkets bidragsmottagare utfört med de medel som betalats ut erhålls först en bit in på det nya verksamhetsåret. Därför redo-visar vi i dessa fall jämförelsesiffror för 2012, 2013 och 2014.

Beräkningsmetoder i resultatredovisningen

Vi har fördelat myndighetens utfall på våra verksamhetsområden i tabell x–y, i enlighet med redovisningen i huvudboken. För att kunna ge en rättvis bild av hur vår arbetsinsats har fördelat sig på verksamhetsområdena har vi i tabellerna valt att dela upp verksamhetens kostnader på personalkostnader och övriga kostnader. Anledningen till detta är att merparten av våra övriga driftskostnader består av intrångsersättningar till markägare och köp av miljöövervakningstjänster.

Fördelningen av personalkostnader baseras på tidredovisningen. Påslaget för OH-kostnader 2015 är 66 procent. OH-kostnaderna har definierats som kostna-der för GD, de strategiska funktionerna och internrevision, samt kostnakostna-der för avdelningen för verksamhetsstöd.

(19)

Prestationer

I förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag anges att resul-tatredovisningen ska ta sin utgångspunkt i verksamhetens prestationer och hur dessa har utvecklats med avseende på volym och kostnader. De prestationer som redovisas är slutprestationer, det vill säga slutleveranser. Våra prestationer är: TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG

• Tre prestationer inom Miljöövervakning och inventeringar, sid 21. • Prestation inom Årlig miljökvalitetsmåluppföljning och fördjupad

utvärdering, sid 27.

• Prestation inom Internationell rapportering, sid 32. • Prestation inom Miljöforskning, sid 35.

• Prestation inom Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbetet, sid 41. BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN

• Två prestationer inom Vårt arbete inom EU, sid x.

• Prestation inom vårt Internationella samarbete, bilaterala samarbeten, sid 58. • Prestation inom vårt Internationella samarbete, multilaterala samarbeten, sid 63. • Prestation inom Redovisade regeringsuppdrag, sid 66.

• Prestation inom Konsekvensanalyser, sid 67. • Prestation inom Nationellt expertstöd, sid 69. GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN

• Tre prestationer inom Regelgivning och regeltillämpning, sid 75. • Prestation inom Vägledning, sid 81.

• Prestation inom Skydd av värdefull natur, sid 88.

• Prestation inom Åtgärder för naturmiljöer, arter och friluftsliv, sid 90. • Prestation inom Efterbehandla av förorenade områden, sid 99. • Prestation inom Klimatklivet, sid 102.

(20)

4. Ta fram kunskap

och underlag

Naturvårdsverket har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi övervakar och följer förändringar i miljön. Vi analyserar den samlade effekten av samhällets miljöpåverkan liksom resultatet av miljöarbetet. Vi fördelar även anslag till miljöforskning inom prioriterade områden och utvärderar regelbundet samhällets insatser för att nå miljökvalitetsmålen.

Kunskap och resultat lagras och görs tillgängliga i moderna, digitala lösningar. Inom ramen för vårt kommunikativa uppdrag sprider vi kunskap om miljön och miljöarbetet i olika kanaler.

23%

TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG

(21)

INNEHÅLL

Kunskap ger rätt åtgärder Grunden för bra beslutsfattande. Med hjälp av en omfattande

miljööver-vakning och kunskapsinhämtning har vi under året följt upp sju av miljömålen,

identiﬁerat och föreslagit åtgärder. Vi har belyst miljöpåverkan från både

konsumtion och produktion.

F

R

A

M

K

U

N

S

K

A

P OC

H U

N

D

E

R

L

A

G

Vi tar fram kunskap om miljön och miljöarbetet . . . .20

Sammanfattande resultatbedömning . . . 20

Miljöövervakning och inventeringar . . . 21

Vår roll i uppföljningen och utvärdering av miljökvalitetsmålen . . . 27

Graﬁskt uppslag: Med sikte på miljömålen. . . 30

Internationell rapportering av miljöpåverkan . . . 32

Miljöforskning . . . .34

Miljöforskning . . . 35

Vi gör kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig . . . .40

Lättillgänglig och kvalitetssäkrad kunskap gör nytta . . . 41

(22)

TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG

VI TAR FRAM KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET

Naturvårdsverket tar fram kunskap som grund för ett effektivt miljöarbete. Genom miljöövervakning, inventeringar och fördelning av anslag till miljöforsk-ning, tar vi fram information om hur miljön mår. Med hjälp av olika datakällor sammanställer, strukturerar och kvalitetssäkrar vi information om miljöpåverkan och åtgärdsarbete.

Informationen används för att analysera hur miljöarbetet går och för att bedö-ma om de styrmedel som används är effektiva. Inforbedö-mationen är viktig i många delar av miljöarbetet, exempelvis förvaltning av naturmiljön, uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen, liksom för den rapportering som Sverige gör till internationella organ.

SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING

Insamlingen av information genom miljöövervakning och naturinventeringar har löpt som planerat. Information om miljötillståndet i känsliga nordliga miljöer har sammanfattats och lyfts fram i rapporterna Luft & miljö 2015, tema Arktis, samt Skog & mark 2015, tema Fjäll. Genom att belysa vår påverkan på dessa miljöer ur många olika aspekter, framhävs vikten av helhetssyn i åtgärdsarbetet.

I den fördjupade utvärderingen Styr med sikte på miljömålen gavs regeringen 33 förslag till åtgärder som är viktiga för att nå miljökvalitetsmålen. Den nya redovisningsformen där vi tydligt angivit ansvarigt politikområde mottogs mycket väl. Andra myndigheters medverkan i arbetet har breddats, speciellt genom de arbetsgrupper som tagit fram rapporter för fokusområdena. Utvärderingen visar bland annat att större uppmärksamhet bör ges åt analys av varför styrmedel och åtgärder inte får avsedd effekt. Det innebär ett ökat behov av datafångst som visar hur insatser genomförs. Det gäller även i EU-direktiv.

EU:s granskning av Sveriges rovdjurspolitik och den pågående regionalise-ringen av rovdjursförvaltningen ställer stora krav på ett vetenskapligt och stabilt kunskapsunderlag vilket är presenterat på sådant sätt att det kan användas i förvaltningen. I mars 2015 undertecknades en unik principöverenskommelse, Memorandum of understanding, mellan Norge och Sverige om gemensam över-vakning av de stora rovdjuren i Skandinavien. Överenskommelsen underteckna-des av cheferna för respektive lands ansvariga myndigheter, Naturvårdsverket och Miljødirektoratet. Överenskommelsen bidrar till högre kvalitet i rovdjurs-inventeringar genom att undersökningsresultaten i högre utsträckning gäller hela populationer.

Samtliga lagstadgade rapporteringar till internationella organisationer har genomförts under 2015. Klimatrapportering hör till årets mest resurskrävande rapportering. Vårt arbete med att utveckla metoder för att sprida kunskap om utmaningar av det nya industriutsläppsdirektivet (IED), inte minst gällande rapportering, går stadigt framåt. Det är dock en utmaning i samverkan, och kräver betydande resurser för kommunikation och dialog. Modellen kommer att kunna användas som underlag till rapporteringen om miljökonsekvensbedömning (MKB-direktivet).

(23)

MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR

TABELL 4. PRESTATION: MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR

2013 2014 2015

Prestation: Genomföra och samordna

miljö-övervakningen, Totala antal återrapporteringar 240 226 240

Vår hanteringskostnad, tkr 9 138 14 920 14 910

Prestation: Antal beslutade och återrapporterade

naturinventeringar för Arter och habitat 35 28 14

Vår hanteringskostnad, tkr 1 130 460 1 002

Prestation: Antal beslutade och återrapporterade

rovdjursinventeringar 46 42 48

Vår hanteringskostnad, tkr 2 839 2 693 3 859

Genomföra och samordna miljöövervakningen:

Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning mm, tkr 115 550 113 873 120 507

Antal nytecknade avtal — 178 192

Totalt antal avslutade avtal — 182 194

Antal avtal som pågår över årsslutet (ﬂeråriga) — 44 46

Konferenser och seminarier (samordning) 12 11 9

Inventeringsunderlag Arter &habitat:

Fördelade medel 1:3 biologisk mångfald, tkr 7 537* 5 865 7 053 Inventeringsunderlag Rovdjur:

Fördelade medel som bidrag, tkr 1:3, för underlag

till förvaltning av rovdjur, tkr 40 520 45 264 42 630

Fördelade medel som uppdrag, tkr 1:3,

för underlag till förvaltning av rovdjur, tkr 15 993 15 677 18 427

Genomföra och samordna miljöövervakningen

Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten driver Naturvårdsverket den nationella miljöövervakningen och samordnar länsstyrelsernas arbete med de regionala miljöövervakningsprogrammen.

Naturvårdverkets prestation inom miljöövervakning är det antal återrapporte-ringar vi fått av olika utförare. Antalet återrapporteåterrapporte-ringar är relativt stabilt över åren. Avtalen har som regel varit ettåriga med årlig rapportering. Vår strävan att få en utökning av fleråriga avtal, vilka kan ge resurseffektiviseringar hos såväl Naturvårdsverket som utföraren, har inte lyckats fullt ut. Arbetet löper inte frik-tionsfritt då vi ibland har svårigheter att tillmötesgå önskemål om uppskrivning-ar som kompensation för generell kostnadsökning. Avtalen baseras på långsiktiga program med syfte att skapa tidsserier av data. De tidsserier som de årliga resul-taten bygger upp, används regelbundet i uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för internationell rapportering.

Miljöövervakningen gör det möjligt att identifiera, dokumentera och sprida information om mer storskaliga förändringar och trender i miljön. I

Naturvårds-ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:2 Miljöövervakning m.m.

INSTRUKTIONEN §3.8p.

(24)

verkets övergripande samordningsansvar ingår administrativ samordning och samverkan kring utvecklingen av miljöövervakningen, samt fördelning av medel för miljöövervakning. I den administrativa samordningen ingår metod- och kvalitetsarbete samt samverkan med nationella och internationella aktörer. Nationellt är samordningen med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna särskilt viktig. Prioritering av övervakningsinsatser samt utveckling av beräknings-modeller och indikatorer är centralt.

Hanteringskostnaden för att samordna och genomföra miljöövervakningen har minskat något. En orsak är att det pågående arbetet med screeningundersökning-en gällande högfluorerande ämnscreeningundersökning-en (PFAS) och bekämpningsmedelsrester är ett regeringsuppdrag och att den tid som åtgått för detta arbete har redovisats under regeringsuppdraget och inte för miljöövervakning. En annan orsak är att vi inte haft skäl att lägga så mycket tid på samordning av regional miljöövervakning efter det att de nya regionala miljöövervakningsprogrammen togs i drift i januari 2015.

Vi har under 2015 ordnat nio seminarier, vilket är färre än under 2013 och 2014. Med seminarierna vill vi sprida information samt stödja och utveckla nät-verk för erfarenhetsutbyte. De ska också bidra till en effektiv samordning inom miljöövervakningen. Den minskade hanteringskostnaden och den lägre frekven-sen på seminarier under 2015, speglar det för närvarande minskade behovet av extra insatser, vilka följde av tidigare års resurskrävande revision av de regionala miljöövervakningsprogrammen. Generellt medför utveckling av övervakning inom nya områden med nya typer av prover, liksom insatser för utveckling av kvalitetssäkring och mer tillgängliga resultat, behov av ytterligare samordning.

Fördelningen av medel för miljöövervakning innebär att vi prioriterar och lägger ut uppdrag till universitet och konsulter som genomför övervakningen inom olika programområden. Vi följer löpande upp leveranserna från universitet och konsulter och arbetet har under året i stort följt uppsatt tidsplan. Totalt har i år 139 mkr använts för nationell och regional miljöövervakning ur Naturvårds-verkets del av anslaget miljöövervakning m.m. Av dessa delades cirka 27 mkr ut till länsstyrelserna för regional miljöövervakning. Resterande medel användes för uppdrag inom nationell miljöövervakning. Totalt ökade anslaget miljöövervak-ning m.m. med 5 mkr 2015. Av tabell x, som redovisar utfallet för nationell och regional miljöövervakning, framgår att kostnaderna för vår miljöövervakning ökade under 2015. Ökningen återfinns framför allt i fyra områden; miljögiftsam-ordning som följd av regeringsuppdraget Screening av miljögifter, landskap som följd av utökad sjöfågelrelaterad övervakning samt stöd och luft för att kvalitets-säkra och tillgängliggöra resultaten. Tidigare ingick en mindre del utvecklingsme-del i posten Bidrag till regional miljöövervakning, tabell x. nedan Dessa har från och med 2015 lagts samman med motsvarande nationella medel vilket i stor utsträckning är förklaringen till ökad budget för prioriterade insatser/utveckling.

INSTRUKTIONEN §3.9p.

(25)

TABELL 5. FÖRDELNING AV ANSLAG FÖR MILJÖÖVERVAKNING (utfall tkr*) 2013 2014 2015 Luft 13 126 13 449 14 289 Skog 16 973 17 000 17 000 Jordbruksmark 6 916 7 212 7 181 Våtmark 2 445 2 498 2 700 Fjäll 2 181 2 266 2 251 Landskap 14 286 15 267 15 954 Miljögiftsamordning** 9 405 10 055 12 252 Miljögiftsövervakning (vatten)* 14 332 14 801 14 192 Miljögiftsövervakning (terrester) 4 032 4 000 3 862 Hälsorelaterad miljöövervakning 7 979 8 110 8 906

Stöd (datavärdskap, kvalitetssäkring, information etc) 12 500 8 731 11 851

Prioriterade insatser/utveckling 1 294 985 1 993

Bidrag till regional miljöövervakning* 29 371 28 684 27 025

Internationell miljöövervakningssamverkan* 330 0 0

Summa 135 170 133 058 139 457

* I tabellen anges de medel där Naturvårdsverket har haft ansvar för avtal inom miljöövervakningen (totalt, inklusive vattenrelaterad miljöövervakning enligt överenskommelse med HaV). HaV ﬁnansierar vattenrelaterad miljögiftsövervakning med 5 300 tkr och regional miljöövervakning 13 200 tkr (2015). Datavärdskap 200 tkr, utvecklingsprojekt 250 tkr. För 2014 var summan av dessa två poster 19 200 tkr. Beloppen är inräknade i de hanteringskostnader som redovisas för miljöövervakningen och som motsvarar Naturvårdsverkets arbete med alla medel i tabell 4.

**2015 års siffra består av miljögiftssamordning och kostnader för regeringsuppdrag Screening av miljögifter.

Behovet av ny övervakning ökar, exempelvis av nya ämnen och främmande arter. Ökningen beror bland på krav i EU-direktiv. Under året har vi tagit fram ett för-slag till genomförande av EU-förordningen om invasiva främmande arter, liksom ett förslag till en kompletterande svensk förordning. I arbetet med förslagen har vi utrett hur miljöövervakningen av invasiva arter kan utföras. En viktig slutsats är att vi behöver samordna våra insatser med andra myndigheter och aktörer för att effektivt kunna få en samlad, nationell bild av dessa arters förekomst och utbredning, samt effektiviteten av nödvändiga hanteringsåtgärder.

Exempel på andra särskilda insatser inom nationell miljöövervakning 2015: • Fågelövervakningen har stärkts (ingår i området landskap i tabell x). Det

nystartade nationella övervakningsprogrammet för kustfågel gick in i en operativ fas när de rikstäckande inventeringarna genomfördes. Metodiken och länens deltagande fungerade väl och resultaten har förbättrat dataun-derlaget för rapportering enligt fågel- och havsmiljödirektiven.

• Satsning på övervakning av miljögifter, vilken visar vilka farliga ämnen som förekommer i miljön och i människokroppen, vilka effekter som uppstår i miljön, hur exponeringen sker och om åtgärder för att minska utsläppen har effekt. Under 2015 har vi fokuserat på mätningar av högflourerande ämnen och växtskyddsmedel i yt- och grundvatten, vilket har gett oss en bättre

Ett rikt växt- och djurliv

(26)

uppfattning om spridningen av och riskerna med dessa ämnesgrupper. Detta är ett underlag i arbetet med regeringsuppdraget Screening av miljögifter samt till uppföljning av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Levande

sjöar och vattendrag. Resultaten från satsningen på övervakningen har, i

en workshop, spridits till länsstyrelser och andra myndigheter. Vi har även samlat in synpunkter på behovet av screening.

• Ett nytt kunskapsunderlag om våtmarkers vegetation är sedan 2015 tillgängligt för nationella och regionala miljöanalyser. Detta kan användas som underlag för beslut inom skötsel och förvaltning av värdefulla områden. Det förbättrar också underlagen för internationell rapportering och miljömålsuppföljning, lik-som för fysisk planering på regional nivå. Underlaget är en heltäckande aktuell vegetationskarta för öppna våtmarker. Den är framtagen med hjälp av fjärrana-lysbaserad miljöövervakningen för Gävleborgs och Dalarnas län.

Externa revisioner av program för miljöövervakning säkrar att den

miljööver-vakning som genomförs är relevant och fyller de kvalitetskrav som efterfrågas. Endast i undantagsfall identifieras verksamhet som rekommenderas läggas ner. Naturvårdsverket har under året slutfört revisionen av den nationella, hälsore-laterade miljöövervakningen. Den resulterade i rekommendationer om komplet-terande utredningar och data, liksom i bearbetning av resultat och ytterligare kvalitetssäkring samt i behov av utökad övervakning, exempelvis utökad hälso-relaterad övervakning för barn. Det senare framkom också i diskussionerna om uppbyggnad av ett EU-gemensamt program, Europeiskt Human

Biomoni-toring-program (EHBMI) och i Kemikaliepropositionen. Under 2015 inleddes

planering av EHBMI och ett 20-tal länder avser att delta 2016. Naturvårdsverket har tagit ledningen för det svenska arbetet inom EHBMI där vi har rollen som Programme Manager i Sverige. Detta kommer på sikt att stärka vår övervak-ningskapacitet inom området, men också ställa krav på utökade resurser för samordning och rapportering. EHBMI bedöms kunna leda till högre kvalitet på exponeringsdata och riskbedömning för kemikalier i Europa. Revision av luft-övervakningen pågår enligt planen. Under året har vi inlett förberedelserna inför revision 2016 av våtmarksövervakningen.

Revision av de regionala miljöövervakningsprogrammen genomförs ungefär vart sjätte år. Den senaste slutfördes 2014 och nya program kom på plats i år. Det är glädjande att fler län än tidigare har anslutit sig till de så kallade

Gemen-samma delprogrammen. Nya program har startat under året. Ett program är

ett samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna där de kompletterar Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät. I de gemensamma delprogrammen arbetar parterna med samma syfte, metodik och gemensam projektledning. Det förbättrar möjligheten att upptäcka mönster och trender i miljötillståndet. För en effektivare och förenklad administration har vi i samverkan med Havs- och vatten myndigheten och länsstyrelserna tagit fram en webbaserad redovisnings-modul för den regionala miljöövervakningen. Den ersätter tidigare årliga skriftliga verksamhetsberättelser. Under 2015 har vi tillsammans med Havs- och vatten-myndigheten genomfört en samverkansträff med länen där former för vägledning och dialog diskuterades.

(27)

Inventeringar av arter och habitat

Miljöövervakningen ger inte tillräckligt underlag för att det ska vara möjligt att följa upp arters och naturtypers bevarandestatus och därmed inte heller för att tillgodose kraven på rapportering enligt EU:s habitatdirektiv. För detta behövs ett utökat kunskapsunderlag. Det åstadkoms bland annat genom inventeringar inom programmet Biogeografisk uppföljning, med finansiering från anslaget för åtgär-der för biologisk mångfald. Behovet av prioriteringar inom anslaget har inneburit att nya inventeringar inte har satts igång enligt den ursprungliga planen. Pro-grammet är i stort sett klart för driftsättning och inventeringarna startas i takt med att medel blir tillgängliga. En utvärdering av metoden Terrester habitatupp-följning (THUF) och LIFE-projektet Demonstration of an integrated North-

European system for monitoring terrestrial habitats (MOTH) har genomförts

under 2015. Den senare har gett underlag för beslut om driftsättning

Övervakning genetisk mångfald

Sverige har genom Konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att bevara sin biologiska mångfald på ekosystem-, art- och genetisk nivå. Bevarandet av arter innebär inte per automatik att också den genetiska mångfalden inom arterna bevaras men hittills har bevarandet av genetisk variation fått ganska lite upp-märksamhet inom naturvården.

Naturvårdsverket lämnade 2008, i samråd med Jordbruksverket, Skogs-styrelsen, dåvarande Fiskeriverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), på regeringens uppdrag, ett förslag till nationellt handlingsprogram för bevarande av genetisk variation hos vilda växter, djur och svampar. Programmet var tänkt att löpa från 2009 till 2015 och beräknades kräva medelsförstärkningar på totalt drygt 140 mkr. Av detta belopp skulle 7 mkr årligen (totalt 42 mkr) användas till förstärkt genetisk övervakning inom miljöövervakningen inklusive genetisk prov-bank. Handlingsprogrammet har dock inte genomförts och miljöövervaknings-anslaget har inte förstärkts i detta syfte.

Ett av etappmålen i miljömålssystemet anger att kartläggning och övervak-ning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast 2015. Naturvårdsverkets bedömning i den årliga uppföljningen för 2015 är att detta mål inte nåtts. Sedan tidigare finns en viss kunskap, som mer eller mindre systematiskt hålls uppdaterat om den genetiska mångfalden inom odlade växter, husdjur och kommersiellt viktiga skogsträd. Kunskapen om den genetiska mångfalden har ökat för de stora rovdjuren. Det är en utveckling som förväntas fortsätta i och med att ökat bruk av DNA-baserad övervakningsmetodik. För övriga vilda djur och växter förekommer praktiskt taget ingen kartering och löpande övervakning av genetisk mångfald.

Naturvårdsverket har under året varit i kontakt med andra berörda myndig-heter (Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket) angående övervakning av genetisk mångfald, men det har inte funnits resurser till någon kartläggning eller övervakning. Naturvårdsverket planerar att under första halvåret 2016 kalla till ett arbetsmöte tillsammans med de andra myndigheterna för att analysera behov av, och möjligheter för, övervakning av genetisk mångfald och hur denna kan prioriteras inom ramen för miljöövervakningen och åtgärder för värdefull natur.

ÅTERRAPPORTERING Genetisk mångfald

(28)

Svenskt-norskt samarbete kring rovdjursövervakning

Svensk förvaltning av rovdjur och annat vilt behöver gediget kunskapsunderlag. I mars 2015 undertecknades ett unikt avtal mellan Norge och Sverige om gemen-sam övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien. Samarbetsavtalet under-tecknas av cheferna för respektive lands ansvariga myndigheter, Naturvårdsverket och Miljødirektoratet. Rovdjursbestånden i Skandinavien lever inte isolerade på var sin sida av landgränsen. Länderna delar i stor utsträckning gemensamma populationer. Det nya avtalet är ett resultat av flera års arbete. Avtalet ska bidra till att förvaltningen behandlar rovdjursbestånden i Norge och Sverige som gemensamma i övervakningsarbetet. Det innebär samarbete kring inventeringar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demo-grafisk utveckling. Genom avtalet främjas också forskningssamarbete kring stora rovdjur och övervakning mellan länderna. Samarbetet ska genomföras innanför ramarna för nationell politik, lagstiftning och budget.

År 2015 tecknades ett nytt avtal mellan Svenska Jägareförbundet och Natur-vårdsverket. Avtalet innebär att Svenska Jägareförbundet vid behov ska kunna delta vid länsstyrelsernas inventeringar av rovdjur. Jägarna och allmänhetens delaktighet i inventeringsarbetet är viktigt för att inventeringarna ska bli så heltäckande och rättvisande som möjligt. De årliga inventeringarna av rovdjurs-stammarnas storlek och utbredning, liksom uppföljning och analys av rovdjurens genetiska status, är en central del av en effektiv viltförvaltning. Resultaten används för att följa upp politiska mål och internationella åtaganden. De gör det möjligt att utvärdera effekten av vidtagna åtgärder och fungerar som underlag vid bedömning av ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.

Hanteringskostnaden för rovdjursinventeringar låg 2015 på ungefär samma nivå som under 2014. Den samlade hanteringskostnaden för arbetet med att ta fram underlag till rovdjursförvaltningen har dock ökat. Dessa insatser har emel-lertid genomförts inom ramen för regeringsuppdrag och kostnaderna för dem är en del i kostnaden för regeringsuppdrag. Kostnadsökningen hänger samman med rovdjurspolitiken vilken i år, jämfört med tidigare år, ställt högre krav på utökat och kvalitetssäkrat underlag.

Inventeringsmetodik för att övervaka stammarna av björn, varg, järv och lo finns på Naturvårdsverkets webbplats. Resultaten från inventeringarna dokumen-teras i databasen Rovbase, vilken är ett viktigt verktyg i rovdjursförvaltningen i både Sverige och Norge. I Rovbase dokumenteras också jakt och annan död-lighet. Allmänhetens iakttagelser av rovdjur är viktiga för att få så heltäckande inventeringar som möjligt. Under 2015 har ett fortsatt utvecklingsarbete skett av dessa två databaser. I rapporteringsverktyget Skandobs som från och med 2014 även finns som mobilapplikation, kan alla enkelt registrera sina rovdjursobserva-tioner och ladda upp bilder.

(29)

VÅR ROLL I UPPFÖLJNINGEN OCH UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN Naturvårdverkets prestation avseende vårt ansvar inom miljömålssystemet är den årliga uppföljningen av Sveriges miljömål samt leverans av den fördjupade utvärdering, vilken görs ungefär vart fjärde år. Bakom dessa prestationer ligger tre huvudaktiviteter; att samordna och vägleda, att fördela medel för hela arbetet med uppföljningen och den fördjupade utvärderingen och att ta ett särskilt upp-följningsansvar för sju miljökvalitetsmål. Under 2015 har särskilda insatser för leveransen av den fördjupade utvärderingen genomförts.

TABELL 6. PRESTATION: ÅRLIG MILJÖKVALITETSMÅLSUPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UTVÄRDERING

2013 2014 2015

Prestation: Årlig miljökvalitetsmåluppföljning och

fördjupad utvärdering 2015 (samlad analys) 1 1 2

Vår hanteringskostnad totalt, tkr* 14 166 21 569 24 696

Vägledning:

Informations och samordningsmöten, antal 11 28 13

Riktlinjer och anvisningar, antal 3 4 3

Fördelning av medel för ÅU och FU15:

Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning m.m** 18 707 15 315 14 343

Fördelningsbeslut, antal 67 61 52

Samlad redovisning och prognos

Uppdaterade indikatorer, antal 97 72 91

Uppföljning och utvärdering av de miljökvalitetsmål som NV ansvarar för

Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning m.m 4 230 3 812 3 141

Fördelningsbeslut, antal ₁₅ ₂₀ ₂₈

* I beloppet ingår kostnader för arbetet med den fördjupade utvärderingen som ska levereras under 2015, se även avsnittet om regeringsuppdrag

** I fördelade medel ingår kostnader för miljömålsportalen

Rapporten med 2015 års uppföljning av Sveriges miljömål presenterades i mars 2015. Utvecklingen i miljön är positiv för fyra av Sveriges 16 miljökvalitets-mål. För fem är utvecklingen negativ och för övriga går det inte att se en tydlig riktning. För att nå målen krävs styrning och rätt användning av resurser så att insatser ger resultat. Även etappmålen har följts upp. Många av de 24 etappmålen är beroende av internationella och politiska överenskommelser och är därför svåra att bedöma. Etappmålet Utsläpp av växthusgaser bedöms dock numera kunna nås till 2020. Under året har 91 indikatorer uppdaterats med nya data. Samtliga av dessa är viktiga för att värdera arbetet mot miljökvalitetsmål och generations-målet.

INSTRUKTIONEN § 2.4p

(30)

Våra hanteringskostnader 2015 ligger på samma nivå som 2014, men högre än 2013. Detta beror på det omfattande arbete som den fördjupade utvärderingen innebar.

Vår roll att samordna, vägleda och fördela medel inom miljömålsuppföljningen

Naturvårdsverket är ansvarig för att samordna uppföljningen av alla Sveriges miljö mål och ska vägleda de 26 myndigheter och andra organisationer som har ett ansvar i detta arbete. Uppföljning och utvärdering av Sveriges miljömål innebär omfattande behov av samordning mellan ansvariga myndigheter. Vår målsättning är att göra samverkansarbetet enkelt och smidigt. Fokus under 2015 har varit på den fördjupade utvärderingen. I arbetet har tidigare framtagna målmanualer för miljökvalitetsmålen funnits att utgå från. Målmanualerna utgör vägledning för myndigheternas arbete med uppföljning och bedömning av respek-tive mål. De ökar spårbarhet och transparens och gör det möjligt att härleda hur målbedömningarna gjorts.

Vi har under året genomfört 13 informations- och samordningsmöten med andra myndigheter och organisationer med ansvar för uppföljningen av miljök-valitetsmålen. Vi arbetar löpande med metodstöd för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen och har under året tagit fram eller reviderat tre anvisningar för nationell och regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmål och nationell uppföljning av etappmål.

Vi har under året, med ledning av vår reviderade instruktion, startat arbetet med att löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel. Vi arbetar med att ta fram kriterier och arbetsprocess för vår hantering av utredningsmedlen för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Syftet med detta är att ta fram en flerårig plan för utvärderingar med sikte på nästa fördjupade utvärdering, den som äger rum 2019. Arbetet med prioritering och genomförande av styrmedelsanalyser och utvärderingar ska ske i samverkan med myndigheterna med ansvar i miljömåls-systemet. Med utgångspunkt i arbetet med den fördjupade utvärderingen och Naturvårdsverkets egeninitierade miljöbalksprojekt, har vi börjat identifiera prioriterade analysbehov. Under 2015 har vi inhämtat förslag till studier från de åtta målansvariga myndigheterna. Ett fåtal styrmedelsanalyser har påbörjats under året och ytterligare studier har beretts för att kunna utföras kommande år. Vi har även fördelat medel till länsstyrelserna och deras samarbetsorgan Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS).

INSTRUKTIONEN §2.1p och § 3.8p

INSTRUKTIONEN Höra och samordna

INSTRUKTIONEN § 2.3p

INSTRUKTIONEN §3.8p

(31)

Naturvårdverkets särskilda ansvar för sju miljökvalitetsmål

Utöver vårt samordningsansvar inom miljömålssystemet ansvarar vi även för att samordna och genomföra uppföljningen och utvärderingen av sju av de 16 miljö-kvalitetsmålen. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig

försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Det innebär att vi följer, analyserar och utvecklar

kunskapsunderlag i samverkan med internationella aktörer, forskare och andra myndigheter för dessa specifika mål.

I vårt ansvar för att samordna och genomföra uppföljningen och utvärderingen för dessa sju miljökvalitetsmål strävar vi efter ett kostnadseffektivt arbete och använder oss av befintliga analyser och data. Dessa kommer från miljöövervak-ningen, andra inventeringar och med hjälp av data från andra myndigheter. Behovet av kompletterande analyser och information på områden där underlag saknas eller är bristfälligt, ökar i takt med ökad efterfrågan på samhällsekonomisk ut-värdering. Under året har vi tagit fram flera underlag med betydelse för framgång i uppföljningen av de miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket ansvarar för.

Leverans av Fördjupad utvärdering 2015

Den 22 oktober redovisade vi Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål till regeringen. Vi presenterade där 33 prioriterade förslag inom olika politikområden. De prioriterade förslagen handlar om en sammanhållen politik för hållbar utveckling, styrning mot en cirkulär ekonomi, ändrade driv-krafter och beteenden samt bättre miljöhänsyn. I samband med överlämnandet arrangerade Miljö- och energidepartementet ett seminarium om vad som måste göras för att Sveriges miljömål ska kunna nås. Naturvårdsverket medverkade i seminariet. Redovisningen svarar mot ett regeringsuppdrag och omfattar dels en övergripande analys av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmå-len, dels sammanfattande analyser för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen.

Omfattande underlag för Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering har publicerats under året. I maj publicerade vi analys och bedömning av de 16 miljö -kvalitetsmålen. Rapporten var ute på remiss till myndigheter med ansvar i miljö målssystemet och de organisationer som ingår i Samverkansgruppen för miljömålsuppföljning under april–maj. I oktober publicerades underlagsrap-porter inom tre fokusområden: näringslivets miljöarbete, hållbar konsumtion och hållbara städer. Arbetet har bedrivits med stöd av arbetsgrupper med bred representation av berörda myndigheter samt intresse- och branschorganisationer. Underlagen sändes på remiss till de myndigheter och organisationer som ingick i arbetsgrupperna samt till de myndigheter och organisationer som ingår i Samver-kansgruppen för miljömålsuppföljning under våren.

Naturvårdsverket har utvecklat en metodik för målövergripande analys och presenterade i oktober en målövergripande analys av Sveriges miljömål som analyserar miljöarbetet utifrån centrala styrmedel och deras effekter, kostnads-effektivitet och hur de bidrar till att nå målen.

För att underlätta samverkan har vi under året haft fyra möten för de åtta myndigheter och länsstyrelser medsärskilt ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. Inom fokusområdena har sex arbetsgruppsmöten

genom-INSTRUKTIONEN §3.6

Begränsad klimatpåverkan

Bara naturlig försurning

Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö Skyddande ozonskikt Frisk luft INSTRUKTIONEN §2.5p INSTRUKTIONEN §2.2p

(32)

Med sikte på miljömålen

Naturvårdsverkets största leverans under 2015 var den fördjupade utvärderingen. Den analyserar hur

Sverige lever upp till generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen. Arbetet med den fördjupade

utvärderingen baseras på kommunikation och dialog med många parter. Det gör att delaktigheten blir

stor i ett miljöarbete som berör en mängd aktörer i samhället. Utvärderingens rapport, Styr med sikte

på miljömålen, innehåller 33 förslag till regeringen för ett effektivt miljöarbete.

VI SAMVERKAR Dialog & samverkan Strategisk plan för fördjupad

utvärdering 2015 Möten & remisshearing för

underlagsrapporter

VI SYNS

Publicering av underlagsrapporter Deltagande i Almedalen Debattartikel i Dagens Samhälle

Korta ﬁlmer på YouTube miljömål.se Sociala medier

UTVÄRDERINGAR

& ANALYSER

VI FÖRMEDLAR Miljömålsdagarna 2015 Tillståndet i miljön 2015 Mål i sikte

Analys & bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen Omställning till hållbara konsumtionsmönster Mot en hållbar stadsutveckling Miljö- & klimatarbete i näringslivet Målövergripande analys av miljömålen

(33)

VI SKAPAR MÖTEN MED AKTÖRER Regionala seminarium för kommuner, län och näringsliv

Miljömålsdagarna 2016

VI REDOVISAR Överlämning & seminarium

på regeringskansliet Direktsändning på regeringen.se & SVT Forum

VI STÄRKER MILJÖARBETET Miljömålsrådet tar med sig resultaten in i arbetet PÅVERKAR SAMTLIGA MILJÖKVALITETSMÅL: