Bidrag och framtida forskning

Sammanfattningsvis anser vi att vår studie belyser ett viktigt perspektiv på återhämtning; det vill säga professionellas perspektiv. Detta då tidigare forskning till stor del fokuserat på klienters egna

perspektiv på återhämtning, och således inte iakttagit denna aspekt i lika stor utsträckning. Särskilt saknas forskning på återhämtningsperspektiv från professionella inom just socialpsykiatriskt arbete, vilket denna studie fokuserat på. Att undersöka ett fenomen som återhämtning inom socialpsykiatriskt arbete anser vi vara av vikt för att vidare utveckla området och förbättra förståelse och arbete med målgruppen. Detta särskilt eftersom den kontext där professionella och klienter möts sällan tas upp i återhämtningsforskning vi funnit. Eftersom socialt arbete ofta kan ha en marginaliserad plats inom detta fält (som domineras av läkare och psykologer) så anser vi att denna studie utgör ett meningsfullt bidrag till återhämtningsforskning.

Vi vill även belysa hur ekonomi tycks vara den aspekt som påverkar återhämtning från psykiska problem allra mest inom socialpsykiatriskt arbete idag. Detta var ett något oväntat resultat, som inte heller dök upp i vår tidigare forskningsgenomgång, men vi anser det vara ett viktigt fynd, där vidare forskning behövs. Vi anser således att vår studie ger ett viktigt bidrag till forskning inom socialt arbete då den belyser tyngden av ekonomiska förutsättningar för återhämtning, och vi föreslår att vidare forskning utförs på sambandet mellan ekonomi och återhämtning från psykiska problem.

Ytterligare intressant för framtida forskning är det faktum att vi kunde under insamlandet av vår empiri urskilja viss diskrepans mellan offentliga och privata aktörers skildringar av återhämtning för deras klienter. Särskild diskrepans kunde vi observera i uppfattningar om ekonomi och dess påverkan på återhämtning från psykiska problem. Vi ansåg att det inte fanns utrymme att gå djupare in på detta i denna studie, men vi föreslår även denna diskrepans som intressant område för framtida forskning.

36

Referenser

All European Academies (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Berlin: ALLEA. Andersson, G., Bülow, P., Denhov, A., Stefansson, C.G., & Topor, A. (2019). Recovery and

economy; salary and allowances: a 10-year follow up of income for persons diagnosed with first-time psychosis, Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 54, pp. 919-926.

Andresen, R., Oades, L., & Caputi, P. (2003). The Experience of Recovery from Schizophrenia: Towards an Empirically Validated Stage Model, Australian & New Zealand Journal of Psychiatry. 37(5), pp. 586-594.

Arthur Brunt, D., Baigi, A., Brolin, R., & Rask, M. (2015). Satisfaction with Housing and Housing Support for People with Psychiatric Disabilities, Issues in Mental Health Nursing, 36(1), pp. 21-28. Arvidsson, H. (2003). Met and unmet needs of severely mentally ill persons. The Psychiatric Care Reform in Sweden, Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 38(7), pp. 373-379.

Arvidsson, H., & Ericson, B-G. (2005). The development of psychiatric care after the mental health care reform in Sweden. A case register study, Nordic Journal of Psychiatry, 59(3), pp. 186-192. Bacha, K., Hanley, T., & Winter, L.A. (2019). “Like a human being, I was an equal, I wasn’t just a patient”: Service users’ perspectives on their experiences of relationships with staff in mental health services, Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 93(2), pp. 367-386. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in

Psychology, 3 (2). pp. 77-101.

Braun, V. & Clarke, V. (2016). (Mis)conceptualising themes, thematic analysis, and other problems with Fugard and Pott’s (2015) sample-sized tool for thematic analysis, International Journal of Social

Research Methodology’, 19(6), pp. 739-743.

Braun, V., Clarke, V. & Weate, P. (2016). ’Using thematic analysis in sport and exercise research’. I: B. Smith & A. C. Sparkes (red.), Routledge handbook of qualitative research in sport and exercise (pp. 191-205). London: Routledge.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Buchanan-Barker, P., & Barker, P.J. (2008). The Tidal Commitments: extending the value base of

mental health recovery, Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15(2), pp. 93-100.

Bülow, P. (2016). Samhällets respons på allvarliga psykiska problem. Från tidigmodern tid till nutid. I A. Gunnarsson, P. Bülow, A. Denhov & A. Topor. Från patient till person (pp. 51-68). Lund: Studentlitteratur.

Carlsson, I., Frederiksen, S-O., & Gottfries, C-G. (2002). Quality of life and standard of living in a

randomly selected group of psychiatrically disabled people in Sweden 2 years after a psychiatry reform, European Psychiatry, 17(4), pp. 179-187.

37

Chan, K. K. S., & Lam, C. B. (2018). The impact of familial expressed emotion on clinical and personal recovery among patients with psychiatric disorders: The mediating roles of self-stigma content and process. American Journal of Orthopsychiatry, 88(6), pp. 626–635.

Chinman, M.J., Davidson, L., Haglund, K.E., Kraemer Tebes, J., Rakfeldt, J., & Stayner, D. (2001).” It was just realizing … that life isn’t one big horror”: a qualitative study of supported socialization.

Psychiatric Rehabilitation Journal, 24(3), pp. 279-292.

Chinman, M.J., Davidson, L., Kraemer Tebes, J., Rakfeldt, J., Shahar, G., & Stayner, D. (2004). Supported socialization for people with psychiatric disabilities: lessons from a randomized controlled trial. Journal of Community psychology, 32(4), pp. 453-477.

Cohen P., & Cohen J. (1984). The Clinician's Illusion, Arch Gen Psychiatry, 41(12), pp. 1178–1182. Dahl, L. (2007). Från bojor till befrielse - en studie av den svenska psykiatriska tvångsvården. Göteborg: Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Davidson, L., & Roe, D. (2007). Recovery from versus recovery in serious mental illness: One strategy for lessening confusion plaguing recovery, Journal of Mental Health, 16(4), pp. 459–470. Davidson, L., Schmutte, T., Dinzeo, T., & Andres-Hyman, R. (2008). Remission and Recovery in Schizophrenia: Practitioner and Patient Perspectives, Schizophrenia Bulletin, 34(1), pp. 5–8.

Demetriou, A., Kavuma, M., Mezey, G. C., Turton, P., & Wright, C. (2010). Perceptions, experiences and meanings of recovery in forensic psychiatric patients, The Journal of Forensic Psychiatry &

Psychology, 21(5), pp. 683-696.

Denhov, A. & Topor, A. (2011). The components of helping relationships with professionals in psychiatry: Users’ perspective, International Journal of Social Psychiatry 58(4), pp. 417–424. Eivergård, M. (2003). Frihetens milda disciplin: normalisering och social styrning i svensk

sinnessjukvård 1850-1970 (PhD dissertation). Umeå universitet, Umeå.

Fredén, L. & Goldie, N. (1991). A ‘crisis’ in closure and openness: the present state of the Swedish mental health system in light of a policy of sectorisation, Social Science & Medicin, 4(32), pp. 499-506.

Fredén, L., Lindqvist, D., & Rosenberg, D. (2011). Den svenska psykiatrireformen i nordisk belysning,

Socialmedicinsk tidskrift, 88(6), pp. 524-533.

Goffman, E. (2007). Totala institutioner. Stockholm: Nordstedt.

Keen, T. & Barker, P. (2009). The person with a diagnosis of schizophrenia. I: P. Barker (Red.),

Psychiatric and mental health nursing: The craft of caring (2:nd ed.). (pp.213-229). London: Hodder

Arnold Education.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Jacobson, N., & Greenely, D. (2001). What Is Recovery? A Conceptual Model and Explication,

38

Ljungberg, A., Denhov, A. & Topor, A. (2017). A Balancing Act: How Mental Health Professionals Experience Being Personal in Their Relationships with Service Users, Issues in Mental Health Nursing, 38(7), pp. 578-583.

Lundin, L. & Flyckt, L. (2015). Schizofreni förr och nu – synen på långtidsprognos har varierat,

Läkartidningen, 112(7), pp. 1-5.

Mancini, M. A. (2007). The Role of Self–efficacy in Recovery from Serious Psychiatric Disabilities: A Qualitative Study with Fifteen Psychiatric Survivors, Qualitative Social Work, 6(1), pp. 49–74.

Mancini, M. A., Hardiman, E. R., & Lawson, H. A. (2005). Making Sense of It All: Consumer Providers' Theories about Factors Facilitating and Impeding Recovery from Psychiatric Disabilities,

Psychiatric Rehabilitation Journal, 29(1), pp. 48–55.

Matscheck, D., Ljungberg, A., & Topor, A. (2020). Beyond formalized plans: User involvement in support in daily living – users’ and support workers’ experiences, International Journal of Social

Psychiatry, 66(2), pp. 156–162.

McCraw, S., Parker, G., Fletcher, K., & Friend, P. (2013). Self-reported creativity in bipolar disorder: prevalence, types and associated outcomes in mania versus hypomania, Journal of Affective Disorders, 151(3), pp. 831-836.

Mezzina, R., Davidson, L., Borg, M., Marin, I., Topor, A., & Sells, D. (2006). The Social Nature of Recovery: Discussion and Implications for Practice, American Journal of Psychiatric Rehabilitation, 9(1), pp. 63-80.

Miller, J. F. (1992). Coping with chronic illness: overcoming powerlessness (2 uppl.). Philadelphia: FA Davis.

Nationalencyklopedin. (u.å.a). Psykiatri som medicinsk specialitet.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/psykiatri/psykiatri-som-medicinsk-specialitet [2020-12-17]

Nationalencyklopedin. (u.å.b). Socialtjänst.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/socialtj%C3%A4nst [2020-12-17]

Pickett, K., & Wilkinson, R.G. (2010). Inequality: an underacknowledged source of mental illness and distress. The British Journal of Psychiatry, 197, pp. 426-428.

Pitt, L., Kilbride, M., Nothard, S., Welford, M., & Morrison, A.P. (2007). Researching recovery from

psychosis: a user led project, Psychiatric Bulletin, 31(2), pp. 55-60

Region Stockholm (u.å.). Psykiatrin i Region Stockholm: Avgifter. https://psykiatri.sll.se/vard-hos-oss/avgifter/ [2021-01-02]

Riksdagen. (2019). En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om

regionindelning: Konstitutionsutskottets betänkande 2019/20:KU3.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/en-ny-beteckning-for-kommuner-pa-regional-niva_H701KU3 [2021-01-11]

39

Schön, U-K. (2012). Vad avses med återhämtning? I: C. Bogarve, D. Ershammar & D. Rosenbergs. (Red). Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: Möjlighetens metoder

för en ny praktik. Stockholm: Gothia.

Snyder, C.R., Michael, S.T., & Cheavens, J.S. (1999). Hope as a psychotherapeutic foundation of common factors, placebos, and expectancies. I: M.A. Hubble, B.L. Duncan, & S.D. S Miller. (Red.),

The heart and soul of change: What works in therapy. American Psychological Association.

Socialstyrelsen. (2010). Det är mitt hem: Vägledning om boende och boendestöd för personer med

psykisk funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande

tillstånd. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-9-6.pdf[2021-01-07]

Socialstyrelsen. (2019). Vård av ätstörningar. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6439.pdf[2021-01-07]

Socialstyrelsen. (2020a). Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning -

Socialpsykiatri.

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst/socialpsykiatri/ [2020-12-17]

Socialstyrelsen. (2020b). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-9-6936.pdf [2021-01-07]

Socialstyrelsen. (u.å.b). Socialstyrelsens termbank. https://termbank.socialstyrelsen.se/ [2020-12-17] Socialstyrelsen. (u.å.a). Socialstyrelsens termbank: Klient.

https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=525&SrcLang=sv [2020-12-17]

SOU 1992:73. Välfärd och valfrihet: service, stöd och vård för psykiskt störda: slutbetänkande.

Stockholm: Socialdepartementet.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2019). Psykiatrin i siffror. Uppdrag psykisk hälsa. Topor, A. (2004). Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem.

Stockholm: Natur och kultur.

Topor, A. (2014). Socialpsykiatrin – i gränstrakten mellan medicin och socialt arbete. I U. Pettersson (Red.), Tre decennier med socialtjänstlagen. Utopi, vision, verklighet (pp. 83-98). Malmö: Gleerups. Topor, A. & Denhov, A. (2014). Going beyond: User’s experiences of helping professionals,

Psychosis: Psychological, Social and Integrative Approaches, 7(3), pp. 228-236.

Topor, A. & Ljungqvist, I. (2017). Money, Social Relationships and the Sense of Self: The

Consequences of an Improved Financial Situation for Persons Suffering from Serious Mental Illness,

40

Wood, L. & Alsawy, S. (2018). Recovery in Psychosis from a Service User Perspective: A Systematic Review and Thematic Synthesis of Current Qualitative Evidence, Community Mental Health Journal, 54(6), pp. 793-804.

41